Mary Midgley
Från Rilpedia
Mary Midgley, född 13 september 1919 i London, är en brittisk moralfilosof, professor emeritus i filosofi vid University of Newcastle upon Tyne, som blivit berömd för sina böcker om religion, vetenskap och etik.
Midgley är mycket avvisande till filosofisk reduktionism och scientism, och är djupt engagerad i att motarbeta vad hon uppfattar som en naturalistisk vetenskapsyn som hon menar försöker ersätta humaniora, ett förhållande som hon anser vara inadekvat. Midgley har varit indragen i en uppmärksammad debatt med Richard Dawkins om själviska gener och memer, och har även förespråkat en etisk tolkning av Gaiateorin.
Innehåll |
Biografi
Mary Midgley föddes i London som dotter till kaplanen vid Kings College, Cambridge, Tom Scrutton, och dennes hustru Lesley, född Hay. Hon fick sin utbildning vid Downe House School, som utsprungligen var belägen i Charles Darwins hem, och Somerville College, Oxford. Under denna tid tog hon avstånd från sin kristna uppfostran, men har alltjämt varit övertygad om att ett religiöst förhållningssätt är en del av människans väsen. I Oxford blev hon vän med Iris Murdoch, och träffade sin blivande make Geoffrey Midgley. De gifte sig 1950, och paret fick tre söner.
Både hon och hennes make var verksamma vid University of Newcastle upon Tyne, hon själv blev dock yrkesverksam först 1962, när barnen blivit större. Hon är fortfarande bosatt i Newcastle, men blev änka 1997.
Hon skrev sin första bok, Beast and Man, 1978 vid 56-års ålder, och hon har sagt att hon är glad för att hon lät bli att skriva dessförinnan, eftersom hon var omedveten om vad hon hade för åsikter. Sedan dess har hon skrivit ett flertal böcker och andra skrifter.
Sedan 1980-talet har Midgley blivit en av Storbritanniens mest berömda filosofer, och har till exempel hållit den prestigefyllda Gifford lecture.[1] Hennes vänskap med och vetenskapliga stöd för James Lovelock är en av de faktorer som bidragit till hennes berömmelse, samt hennes påstående att vetenskapen alltmera tagit sig religiösa uttryck.
Filosofi
Midgley undersökte i sin första bok Beast and Man hur den mänskliga naturen reagerar på sociobiologin, relativismen och behaviorismen. Hon lade i den boken fram tesen att människan är mycket mer djuriska, och djur mycket mer mänskliga, än vad vetenskapen tagit i beräkning, och fortsatte med att kritisera Dawkins The Selfish Gene för att i alltför hög grad utgå från människans genetik i sitt resonemang. Midgley ansåg i motsats till honom att etologi och komparativ psykologi var bättre utgångspunkter för studier av människans natur.
I Evolution as a Religion (1985) och Science as Salvation (1992) kritiserar hon evolutionsbiologin och fysiken för att uttrycka sig metafysiskt och profetiskt. Hennes kritik mot Dawkins ledde till en uppmärksammad debatt i Philosophy (Royal Institute of Philosophys tidskrift) där J. L. Mackie tog Dawkins sida, och föreslog att Dawkins teori skulle tillämpas i moralfilosofin. Midgleys svar fick emottaga kritik för dess tonfall och för att hon missförstått Dawkins metaforik. Diskussionen fortsatte i tidskriften i flera år, och under 2000-talet har hon skrivit fler böcker i vilka hon fortfarit med sin kritik, bland annat i böckerna Evolution as a Religion: Strange Hopes and Stranger Fears (2002) och The Myths We Live by (2003), där hon med stöd av Darwin ställer sig avvisande till att det naturliga urvalet fått en sådan framskjuten position i evolutionsteorin.
Källor
- artikeln innehåller material som översatts från den engelska artikeln
