Johann Christian Friedrich Haeffner
Från Rilpedia
Johann Christian Friedrich Haeffner ofta förkortad J.C.F. Haeffner, född 2 mars 1759 och död 28 maj 1833, var en tyskfödd tonsättare verksam i Sverige.
Innehåll |
Yrkesbiografi
Haeffner visade tidigt musikalisk talang, och utbildades av organisten och kompositören Johann Gottfried Vierling (1750-1813) i Schmalkalden.
I juni 1781 flyttade Haeffner till Stockholm och tillträdde den organisttjänst han blivit erbjuden i Tyska kyrkan S:t Gertrud. Samma år efter engagerades han vid Kungliga Operan och blev 1783 sångmästare och altviolinist.
Under åren 1781 - 1783 var Haeffner även kapellmästare vid Carl Stenborgs teatrar (Stenborgs Teater).
År 1786 anställdes Haeffner som biträdande hovkapellmästare vid Kungliga Hovkapellet och året efter dirigerade han uppförandet av sin opera Electra. Han invaldes i Kungliga Musikaliska Akademien 1788.
År 1792 avled hovkapellmästaren Joseph Martin Kraus, och året efter utsågs Haeffner till ställföreträdande hovkapellmästare och den 1. november uruppförs hans opera Alcides' inträde i världen. 1799 utnämndes han slutligen formellt till förste hovkapellmästare, en tjänst som han i praktiken utövat fullt ut sedan 1794. Samma år dirigerade han uruppförandet av J.M. Kraus' 5-timmarsopera "Dido och Aeneas" i av Haeffner bearbetad och förkortad form. År 1801 dirigerade han uruppförandet av sin egen opera Renaud och samma år även sverigepremiären av Haydns Skapelsen. Haeffner ledde även första svenska föreställningarna av Mozarts Requiem och Händels Messias, båda gavs 1805.
Operan stängdes år 1806 av kung Gustav IV Adolf och Haeffner fick 1808 tjänst som director musices vid Uppsala universitet.
Studentsångens fader
Vid Uppsala universitet var han aktiv i tidens nationalromantiska strömningar, bl.a. med medlemmarna i Götiska Förbundet, Erik Gustaf Geijer och P.D.A. Atterbom, och skrev, tonsatte och arrangerade ett stort antal stycken för manskvartett eller fyrstämmig manskör. Haeffner lär ha varit omtyckt av studenterna, som kärleksfullt kallade honom "gubben Haeffner". Han grundade här det som blev vår ännu levande studentsångartradition (fyrstämmig manskör), något som snabbt spred sig till övriga universitet i Norden, och senare till de flesta manskörer utanför universiteten. Man brukar sätta startpunkten till uruppförandet av sången Under Svea banér (text: Samuel Ödmann, musik: Haeffner) den 24 oktober 1808 för att hylla krigshjälten Vilhelm Mauritz Klingspor vid Uppsala slott.
Vid Lunds universitet blev den främste vidareutvecklaren av studentsången Otto Lindblad genom Lunds Studentsångförening, grundad 1831.
Bland Haeffners musik- och sångelever märks kompositören Adolf Fredrik Lindblad, författarna Erik Gustaf Geijer och Bernhard von Beskow, kompositören, KMA sekr. Thomas Byström samt efterträdaren, Johan Erik Nordblom.
Koralböcker
År 1800 skrev Haeffner ett förslag till ny koralbok som 1808 utgavs i reviderad upplaga, fastställd av ärkebiskopen för allmän användning i Uppsala stift. I mitten av 1810-talet skapades en ny psalmbok, huvudsakligen av Johan Olof Wallin, och 1818 fick Haeffner uppdraget att skapa koralboken (musiken) till denna. Året därpå stadfästs den nya psalmboken och 1820-21 utges Haeffners koralbok. Koralboken införde nya sångideal i svenska kyrkan, som orsakade en viss konflikt med de folkliga koralerna. Haeffner utgav dessutom 1821 ett häfte med preludier och några marscher. Denna psalmbok är svenska kyrkans officiella psalmbok till den ersätts 119 år senare, 1937. Haeffner tillträdde tjänsten som domkyrkoorganist i Uppsala år 1820.
Folkvisor
Genom sin bekantskap med Erik Gustaf Geijer fick Haeffner uppdraget att redigera musiken till Geijer-Afzelius välkända Svenska folkvisor utgiven i tre volymer under åren 1814-1818. I den komplicerade uppgiften att fastställa enkla uppteckningar av folkvisor insamlade bland allmogen i hela Sverige var hans strävan största enkelhet och att undvika "onödiga utsmyckningar". Under arbetet trodde han sig ha funnit att folkmelodierna byggde på en speciellt nordisk skala, tankar som han publicerade i tidskriften Svea år 1818. Haeffner arrangerade också ett antal av dessa folkvisor för manskör/manskvartett, Svenska folk-visor satte för fyra mans-röster (1832).
Övrigt
Vid sidan av sin musikaliska gärning var Haeffner även en kunnig silhuettklippare. Många av hans sihuetter finns i KMA:s arkiv.
Haeffner var även en flitig och kunnig insektssamlare. Hans stora samling inköptes efter hans död av kungen som senare donerade samlingen till Uppsala universitet där den ännu finns att beskåda.
Personligt
Johann Christian Friedrich Haeffner föddes i byn Oberschönau i Hessen, Tyskland som son till skolläraren Johann Heinrich Haeffner och Anna Reckenagel.
Haeffner gifte sig 7 oktober 1787 med operasångerskan Gertrud Elisabeth Forsselius (23 januari 1771 - 1850) och fick med henne sju barn:
- Fredrika Wilhelmina (1792-04-26 -- 1862), 1816-04-18 gift med Carl Samuel Fredrik von Zeipel (1793-03-22)
- Johan Heinrich Haeffner (1794-06-14 -- )
- Henrietta Haeffner (1795-11-30 -- )
- Gustafa Haeffner (1798-01-04 -- 1878-12-24 i Karlstad). Gift 1823 med docenten i hebreiska Clas Olof Ramström (1791-04-18 i Stjärnsund -- 1852-07-29).
- Georg Wilhelm Haeffner (1799-06-26 -- )
- Johan Christian Fredrik (1803-12-18 -- 1868-02-10), Bataljonsläkare, Stadsläkare i Södertälje.
- Anna Margaretha (1805-01-05 -- )
Alla dessa barn är döpta i Tyska S:t Gertrud församling i Stockholm.
Efter skilsmässa 1807 gifte Haeffner om sig 1807-12-20 med Anna Magdalena Schylander (1778-08-24 - 1848-11-20). Paret fick sju barn:
- Gustaf Adolph (1808-06-16 -- 1863-04-07), domkyrkoorganist och kantor i Uppsala domkyrka (efterträder fadern)
- Conrad (1810-11-12)
- Robert Leonhard (1812-10-26 -- 1868), tecknare, litograf, underlöjtnant vid Gotlands beväring.
- Carl Elis (1815-04-23 -- 1868-12-14), apotekare, bl a i Årjäng, Värmland.
- Henrietta Maria (1818-01-29 --)
- Johanna Magdalena (1820-05-27 -- 1904-02-05 i Gamla Uppsala), gift 1847 med professor Sigurd Ribbing (1816-10-22 -- 1899-02-21) i Uppsala
- Herman (1822-11-06 -- 1875-04-15), apotekare, tobaksfabrikör.
Gustaf Adolph döptes i Jakob och Johannes församling i Stockholm, samtliga övriga i Uppsala domkyrkoförsamling.
Kompositioner
- Opera Electra 1787, komponerad till drottning Sofia Magdalenas namnsdag den 22 juli. Libretto av Adolf Fredrik Ristell efter Nicolas Francois Guillard. Även uppförd på Drottningsholmsteatern 1991 och 1993 utgiven på musik-CD.
- Opera Alcides' inträde i världen, text av Abraham Niclas Clewberg Edelcrantz, uruppförd 1793-11-11 på Mindre Kongl Theatern (enda uppförandet)
- Opera Renaud, text av Leboeuf, översatt av N.B. Sparrschöld, uruppförd 1801-01-29 på Kgl Teatern
- Oratorium Försonaren på Golgata 1809, omarb. 1829, text Samuel Ödmann
- Psalm O, du mitt hjärtas trängtan, 1808
- "Studentsång" Under Svea banér 1808, bearbetad soldatkör ur operan Renaud.
- "Studentsång" Samlens, bröder, kring frihetens fana 1813
- "Studentsång" Viken tidens flyktiga minnen (Karl XII:s marsch vid Narva), text E G Geijer
- "Studentsång" Vikingasäten 1814, text P D A Atterbom
- "Studentsång" Låt Dina portar upp, text av biskopen Christian Eric Fahlcrantz, komponerad till minnesfesten för kung Gustav II Adolf den 6 nov 1832 (200 år sedan kungens död).
- "Studentsång" Serenad mer känd som Hulda Rosa 1797, text P D A Atterbom
Externa länkar
- J C F Haeffner i Svenskt biografiskt handlexikon
- J C F Haeffner i Höijers Musik-Lexikon, 1864
- J C F Haeffner i Nordisk familjebok - Uggleupplagan
- "Öfver ChoralMusiken", artikel av Haeffner i Phosphoros juli 1810, som digitalt faksimil hos Litteraturbanken
- Studentsången i Uppsala
- Hos Svenska Akademien finns uppgifter om Haeffners koralbok från 1808 i "Den gamla psalmboken"
- Hos Cyber hymnal finns en melodi av Haeffners variant av tonsättning till Paul Gerhardts psalm O Lord, how shall I meet you? skriven för O, du mitt hjärtas trängtan
|