Från Rilpedia

Koordinater: 59°19′03″N 18°02′15″O / 59.3175, 18.0375

Högalidskyrkan är en kyrkobyggnad i Stockholm i Stockholms stift. Den tillhör Högalids församling och ligger på Södermalm. Kyrkan byggdes 1916-1923 efter ritningar av arkitekten Ivar Tengbom. På det ena tornet sitter en kyrktupp som 1995 vunnit pris i tävlingen Årets Kyrktupp.

Innehåll 1 Historik 2 Kyrkobyggnaden 2.1 Exteriör 2.2 Tornen 2.3 Interiör 3 Inventarier 4 Galleri 5 Källor 6 Fotnoter 7 Externa länkar

Historik

Maria Magdalena församling tilldelades 1905 en tomt uppe på Högalidsbergets norra del av Stockholms stadsfullmäktige. Den nya kyrkan skulle bli navet i den nya församling som skulle uppstå efter den kommande delningen av Maria Magdalena församling. Arkitekten Konrad Elméus hade på församlingens uppdrag gjort ett förslag till den nya kyrkobyggnaden, men ritningarna underkändes av både Drätselnämnden och Överintendentsämbetet. Därför bestämde man sig för att hålla en tävling för ett antal inbjudna arkitekter - Elméus, Ivar Tengbom och Georg A. Nilsson. Förslaget skulle vara inlämnat senast den 15 september 1911. Av de tre inlämnade förslagen var Elméus en centralkyrka, jämfört med Tengboms och Nilssons som var långhuskyrkor. Den inflytelserike arkitekten Carl Westman förordade Tengboms förslag, och församlingen valde också följa Westmans rekommendation.^[1]

Tengbom fick församlingens uppdrag att rita den nya kyrkan i maj 1913. Enligt det första förslaget, som också godkändes av församlingen 1914, skulle kyrkan orienteras i nord-sydlig riktning istället för öst-västlig riktning som var det vanliga. Tengboms förslag hade ett valmat tak mot söder och dubbeltorn i syfte att göra byggnaden mer livfull. De bägge tornens höjd var anpassade efter Stockholms stadshus, som då var under uppförande på andra sidan Riddarfjärden. Stadshuset tycks också ha varit en av anledningarna till att Tengbom överhuvudtaget valde en lösning med två torn, eftersom ett enda torn aldrig skulle ”förslå i konkurrensen med det på andra sidan vattnet liggande stadshustornet”.^[2]

Efter att stadsfullmäktige beslutat att upplåta hela Högalidsberget förändrades planen så att koret skulle ligga i öster och huvudingången i väster, ”enligt urgammal sed”.^[3] Kyrkan flyttades också högre upp på berget, vilket gjorde att byggnadens roll som monumentalbyggnad förstärktes. Ritningarna omarbetades så att tornen blev slankare och skeppet längre. Det pågående bygget av Stockholms stadshus hade ökat intresset för arkitektur, och antagligen var detta en av anledningarna till att kyrkorådet ville ha en mer ambitiös och avsevärt dyrare lösning än Tengboms första förslag. Höglidskyrkan invigdes den 23 juni 1923 efter drygt sex års byggarbete, räknat från att grundstenen lades den 27 maj 1917. Den 1 maj 1925 bröts det västligaste området av Maria församling ut och Högalids församling bildades.

Kyrkobyggnaden

Exteriör

Högalidskyrkan reser sig högst uppe i Högalidsparken med vid utsikt över staden. Upp till kyrkan går Högalids Kyrkväg. Den monumentala, mörkröda tegelbyggnaden i nationalromantisk stil liknar till det yttre en basilika under sadeltak med lägre snedtak utefter långmurarna lägre sidopartier och är orienterad i öster-väster. Det smalare, rakt avslutade korpartiet flankeras av höga torn. Med sina dubbla huvbeklädda torn ansluter kyrkan till Mariakyrkan i Visby. Det handslagna mörkröda teglet i munkförband användes även i Stockholms Stadshus på andra sidan Riddarfjärden.

Västfasaden domineras av ett högt, smalt fönster med glasmålningar av Oskar Brandtberg och av de tre huvudportalerna med skulpturala granitomfattningar. De leder mot vapenhuset med bjälktak av trä, målat av Filip Månsson. Han har även utfört några dekorativa fresker i kyrkorummet.

Efter Tengboms ritningar byggdes 1939 utmed kyrkans nordmur ett öppet kolumbarium med pelare. Dess konkava östmur visar en stor fresk från 1942 av Arvid Fougstedt. Kolumbariet utvidgades mot norr 1959 med en likaledes öppen urnlund.

Tornen

Det norra tornet fick sitt namn efter aposteln Ansgar och ska enligt Tengbom representera lagen, vilket märks av att tornet är mer slutet och allvarligt än det södra, samt att tornet kröns av en kyrktupp. Det södra tornet pryds av ett gyllene kors och är öppnare och ljusare till sin karaktär. Tornet står för det evangelium som tornets klockor ska sprida, och har fått sitt namn efter reformatorn Olaus Petri. Tornens symbolik och namn var ett förslag från ärkebiskop Nathan Söderblom, som också påpekade att initialerna i tornens namn var de första och sista bokstäverna i det grekiska alfabetet, A och O. Norra tornets bottenvåning inrymmer ett dopkapell. Sydtornets första övervåning fungerar som sakristia och rummet ovanför som samlingssal för kyrkoråd och dylikt.

Det sägs ibland att tornen bekostades av två systrar som donerade pengar till kyrkobygget. Ur vissa vinklar kan det verka som att de ena tornet är något högre än det andra, och detta ska då bero på att den ena systern var mer förmögen än den andra. Detta är emellertid inte riktigt: båda tornen är 84 meter höga.^[4] Tornhjälmarnas överkant ligger 105 meter över vattenytan, vilket är lika högt som stadshustornets tre förgyllda kronor.

Interiör

Det höga kryssvävda långhuset har kraftiga, invändiga strävpelare som bildar nischer utmed långsidorna. Nischerna förbinds med varandra genom rundbågiga passager och härigenom bildas låga sidogångar. En hög triumfbåge markerar övergången till koravslutningen, som är täckt med stjärnvalv.

Huvudparten av kyrkans inredning är ritad av Tengbom själv. En rad framstående konstnärer förutom Filip Månsson har medverkat vid dess dekorativa utsmyckning. Av dessa kan nämnas Olle Hjortzberg som utfört fresken vid dopkapellets ingång och Gunnar Torhamn, som främst målat freskerna i dess inre. Sakristians takmålningar är verk av Einar Forseth, mästare även till guldmosaikerna i det treskeppiga utrymmet under koret, byggt som gravkor men senare ombyggt till gravkapell av Anders Tengbom.

Inventarier

• Altarskåpet är tillverkat av Erik Jerke
• Krucifix är tillverkat av Gunnar Torhamn

Galleri

Högalidskyrkan under uppförande 1919. Källa: Stockholmskällan	Högalidskyrkan	Högalidskyrkan	Högalidskyrkan i vinterskymning
Högalidskyrkans tornspiror sett från väster. Till vänster det norra Ansgartornet som symboliserar lagen, till höger det södra tornet Olaus Petri-tornet som representerar evangeliet	Högalidskyrkans stora och luftiga långskepp	Inredningen ger ett samstämt intryck ihop med byggnadens tegelväggar

Källor

• Haglund, Christina, och Arensberg, Rolf: Kyrkor i Stockholm. 1979.
• Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor. I. Svealand. 1990. SvK, vol. 109. 1976.
• Publicerad i SvK (109)–1976. Reviderat av K Malmström 1994
• Texten bygger Riksantikvarieämbetets kyrkobeskrivning av B Almqvist, 1998.
• Anders Bergström: Arkitekten Ivar Tengbom - byggnadskonst på klassisk grund, Byggförlaget, Stockholm 2001, sid. 67-107. ISBN 91-7988-205-6. 

Fotnoter

1. ↑ Bergström, s.67-107
2. ↑ Bergström, s. 72
3. ↑ Bergström, s. 79
4. ↑ Stockholms stifts webbplats, läst 2008-04-19

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Högalidskyrkan
  Bilder & media
• Många historiska bilder på Stockholmskällan