Från Rilpedia

Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård.

Gudsbevis är logiska resonemang som på filosofisk väg försöker argumentera för existensen av en eller flera gudar. Sådana logiska resonemang var populära under medeltiden, särskilt som en del av skolastiken avseende Gud i kristen tro. Thomas av Aquino kallar dem för vägar till tro på Gud. Läran om rättfärdigandet för den kristna tron kallas Apologetik. Idag är det få som betraktar de medeltida filosofiska Gudsbevisen, som de ursprungligen var formulerade, som absoluta bevis, men nya varianter av argumenten förekommer i debatten. Denna artikel diskuterar även vissa argument för Guds existens som inte har karaktär av logiska och filosofiska resonemang.

Det finns argument av olika slag. Kosmologiska gudsbeviset utgår från världens existens och tänker sig därför att världen har en skapare. Mirakel - till exempel Jesu uppståndelse - har studerats och argument har framställts för att dessa händelser ägt rum och tyder på Guds existens. Personliga religiösa erfarenheter är ytterligare ett argument. Slutligen finns det Ontologiska gudsbeviset som enbart utifrån begreppet Gud söker leda hans existens i bevis. Även kritik mot dessa argument har framförts.

Gudsbevis och argument för eller emot religioners föreställningar om verkligheten studeras och diskuteras inom ämnet religionsfilosofi. I denna artikel finns även utrymme för direkta motargument mot gudsbevisen. För övriga argument mot Guds existens, och motargument mot dessa, se artiklarna Kritik av teism och religionskritik.

Innehåll 1 Argument som utgår från observationer av världen 1.1 Andra kosmologiska argument 2 Rent filosofiska argument 3 Argument som utgår från religiösa uppenbarelser eller erfarenheter 3.1 Egen erfarenhet 3.2 Argument som utgår från gudstrons effekter 4 Religionsspecifika gudsbevis 4.1 Kristendomen 4.2 Andra religioner 5 Argument mot Guds existens 5.1 Argument mot en teistisk gud 5.2 Argument mot den kristna guden 6 Se även 7 Källor 7.1 Källhänvisningar

Argument som utgår från observationer av världen

Huvudartikel: Kosmologiska gudsbeviset

Argument som utgår från det faktum att det existerar någonting, snarare än ingenting, kallas kosmologiska Gudsbevis (grekiska kosmos betyder värld), en term myntad av Immanuel Kant.^[1] Argumenten kan ha många olika utformningar, men gemensamt är att de utifrån världens existens tänker sig att det måste existera en Gud som skapat den. Allt som sker har en orsak. Det är därför rimligt att även världens uppkomst har en orsak, hävdas det. Föreställningen att världens existens leder tanken till en Skapare är uråldrig och återfinns till exempel på åtskilliga ställen i Bibeln.

Alternativen till att världen uppkommit genom att den skapats av Gud är:

• Världen är evig. Denna ståndpunkt intar hinduismen. Det innebär att det som sker idag beror av en oändlig orsakskedja. Argumentet har då framförts, att matematik med realiserade oändliga serier av finita tal leder till paradoxer; varför en sådan oändlig orsakskedja inte kan tänkas.^[2] Modern vetenskap stöder också tanken på att världen har en uppkomst genom Big bang-teorin.
• Det andra alternativet är att världen inte har någon orsak. Denna hållning företräds av många kosmologer; Företrädare för det kosmologiska Gudsbeviset anser att detta är osannolikt eftersom alla andra händelser har en orsak. Den moderna fysiken har dock visat att tid inte existerade före big-bang, och denna händelse därför inte kan ha en tidigare orsak. Ett teistiskt svar på detta är att orsaken kan finnas utanför vårt universums rum-tid, t.ex. att naturlagarna är den yttersta orsaken, och att dessa kan vara skapade av Gud med ett syfte, nämligen att ge upphov till intelligent liv likt honom själv. Den ateistiske författaren George H. Smith bemöter detta genom att säga att universum är den kontext inom vilken en förklaring blir förståelig och därför är det omöjligt att förklara något genom att hänvisa till något som ligger utanför universum och därmed är obegripligt.^[3] Frågan om vem/vad som skapade Gud kvarstår också så ingenting har förklarats av Gudshypotesen.

Andra kosmologiska argument

• Det teleologiska gudsbeviset (grekiska teleios - ordning) (också detta Immanuel Kants beteckning [Filosofilexikonet]) utgår från det faktum att världen är ordnad snarare än kaotisk, och tänker sig därför att det finns en ordnande orsak till denna ordning - Gud. Argumentet finns redan hos Anaximander, Diogenes från Apollonia, Platon och Aristoteles (Filosofilexikonet).
• Det moraliska Gudsbeviset utgår från det faktum att de allra flesta kulturer och människor upplever att det finns en objektiv moral, att det finns sådant som verkligen är rätt och fel, och tänker sig därför att det finns en moralisk orsak till denna moral - Gud (Immanuel Kant [Filosofilexikonet]). Men existensen av mänsklig moral kan förklaras av evolutionsteorin så det moraliska Gudsbeviset ger alltså inget bevis för Guds existens.
• På samma sätt kan man argumentera utifrån det mänskliga medvetandet, och tänker sig därför att det finns en medveten orsak till detta - Gud.
• Eller utifrån existensen av känslor, och tänker sig därför att det finns en kännande orsak till dessa - Gud.
• Eller utifrån existensen av kärlek, och tänker sig därför att det finns en älskande orsak till denna - Gud.
• Eller utifrån förekomsten av information, och tänker sig därför att det finns en informationshanterande orsak till denna - Gud.

Alla dessa saker är svårare att förklara uppkomsten av utifrån en materialistisk världsuppfattning, det vill säga uppfattningen att världen endast består av materia, menar de som företräder argumenten. Evolutionsteorin erbjuder dock just en sådan heltäckande förklaringsmodell för hur alla dessa företeelser uppkommit.^[4] Vissa som argumenterar för existensen av Gud utifrån ovanstående argument har lanserat en alternativ modell kallad Intelligent design med anspråk på att vara vetenskaplig, som hävdar att världen ger ett tydligt intryck av att vara designad och inte uppkommen av en slump. Det vetenskapliga samfundet avfärdar enhälligt ID som pseudovetenskap. Evolutionsteorin är dock officiellt accepterad av påven och katolska kyrkan sedan 1950-talet, liksom inom svenska kyrkan, inom liberalteologi, mm. Kombinerad acceptans av evolutionsteorin och tro på Gud kallas teistisk evolution.

• Den exakta kalibreringen av naturkonstanterna är ett annat argument för att universum designats och inte uppkommit av en slump. En etablerad uppfatning inom kosmologin är att om naturkonstanternas värden, t.ex. elementarpartiklaras massa och laddning, hade avviktit bara några procent, skulle liv ha varit omöjligt i universum, därför att materia skulle vara omöjligt, eller universum skulle ha kollapsat innan liv hade hunnit utvecklas. Vissa menar att detta påstående saknar vetenskapligt stöd.^{[5][Citat från källa efterfrågat]}. En vanlig materialistisk förklaring är den antropiska principen, som innebär att i en värld där det finns observatörer måste naturkonstanterna ha de värden som krävs för observatörens (dvs människans) existens. Detta kombineras ofta med en multiuniversateori, som innebär att en stor mängd universa med olika slumpmässiga värden på naturkonstanterna kan ha uppkomit. En sådan teori gör att det inte är osannolikt att det uppstår ett universa som har exakt de naturkonstanter som möjliggör liv.

De kosmologiska argumenten är giltiga för alla teistiska religioner, det vill säga religioner som tror på en Gud som skapat världen och är verksam idag, samt de deistiska religionerna, de som tror på en skapande gud men som ej är verksam idag.

Rent filosofiska argument

Huvudartikel: Ontologiska gudsbeviset

Det ontologiska Gudsbeviset argumenterar för Guds existens enbart utifrån begreppet Gud. Det är ursprungligen formulerat av Anselm av Canterbury. Det är uppställt som följer:

1. Gud är per definition det största tänkbara.
2. Antag att Gud inte existerar.
3. I så fall kan man tänka sig något som har alla Guds egenskaper, men som också existerar.
4. Detta något är i så fall större än Gud, eftersom det är större att existera, än att inte existera.
5. Detta leder dock till en paradox, eftersom Gud ju per definition är det största tänkbara.
6. Antagandet att Gud inte existerar är alltså felaktigt.

Detta argument är ett av de mest omtvistade Gudsargumenten. Även många Gudstroende menar att det är ogiltigt. Om gud inte existerar kan gud ju inte vara störst och då faller nr 1. Eller om nr 1 gäller måste det som är störst och har gudomliga egenskaper vara just Gud, på villkor att nr 3 gäller. Kort sagt är nr 1 och nr 3 obevisade förutsättningar för beviset. Om man antar att nr 1 eller 3 inte gäller finns inte Gud.

Argument som utgår från religiösa uppenbarelser eller erfarenheter

Egen erfarenhet

En typ av argument utgår från vad Gud uppenbarar för den enskilde troende och den troendes egna erfarenheter av möten med Gud. Detta är för många troende det starkaste skälet till den personliga tron. Dock finns det svårigheter att argumentera för Guds existens utifrån denna typ av erfarenhet då den inte är nåbar för utomstående. Dessa erfarenheter finns även i icke religiösa sammanhang (tex. spöken). Inom Religionspsykologin söker man till inomvärldsliga förklaringar till sådana erfarenheter.

Argument som utgår från gudstrons effekter

• Det pragmatiska Gudsbeviset är av något annorlunda slag. Det hävdar att tron på Gud medför goda effekter, såsom hopp och kärlek; medan avsaknaden av en Gudstro leder till desillusionering, hopplöshet och existentiell ensamhet. Gudstron är därför pragmatiskt sann.^[6]

Religionsspecifika gudsbevis

Kristendomen

Den kristna tron är en uppenbarelsereligion. De kristna tror att Gud talat till vissa människor, som kallas profeter. Dessa har sedan skrivit ner Guds tilltal i Bibeln. Kristna hävdar vidare att Gud handlat i historien samt själv besökt oss som människa genom Jesus Kristus. Berättelserna om dessa Guds handlingar skrevs ner i Bibeln. Detta är Guds särskilda uppenbarelse, det han talar om på ett mer tydligt och specifikt sätt, och till vissa personer, än den allmänna uppenbarelsen i världen. Detta Guds föregivna handlande är alltså åtkomligt för studium och prövning. Bibeln som historisk källa är omdebatterad.

Huvudartikel: Jesu uppståndelse

• Jesu uppståndelse är den enskilt viktigaste händelsen i den kristna tron. Om man kan visa att Jesu uppståndelse faktiskt ägt rum, är det också sannolikt att Jesus var den han sade sig vara - Guds son. Kristna söker därför argumentera för att så är fallet. Framför allt söker man framställa vittnena till Jesu uppståndelse som trovärdiga. Över 500 personer sägs i Bibeln ha sett Jesus uppstånden. Många namnges. Ingen av dessa har lämnat något skriftligt vittnesbörd om uppståndelsen. Berättelserna har den förvirrade stämning över sig, som kan förväntas vid en plötslig, oväntad och helt revolutionerande händelse. Berättelserna skiljer sig något åt, vilket tyder på att författarna inte talat sig samman om en lögn. Många av vittnena var beredda att ge sina liv för sitt vittnesbörd. Kyrkans uppkomst och snabba spridning är ett vittnesbörd om att lärjungarnas uppgivenhet och sorg av någon anledning plötsligt förbyttes i glädje, mod och missionsiver.

Mot dessa argument kan invändas, att det krävs mycket för att tro en så osannolik händelse. Händelsen ägde rum för mycket länge sedan. De enda vittnena var med i samma religiösa rörelse och det enda dokumentet är Bibeln. Alternativa redogörelser kan ha röjts ur vägen av Kyrkan. Även andra har varit beredda att dö för sin tro.

Huvudartikel: Messiasprofetior och Jesus

• Profetiorna om Jesus i Gamla Testamentet är ett annat argument som har framförts genom hela Kyrkans historia. Jesu liv och verksamhet är förutsagt hundratals år tidigare, sägs det. Några av de tydligaste profetiorna är Mika 5:2; Psaltaren 22 och Jesaja 53. Om detta är sant, är det naturligtvis ett kraftfullt argument för att Gud ligger bakom Bibeln. Dock var profetiorna i Gamla Testamentet allmänt kända vid Nya Testamentets nedtecknande och många av dem är också svårtolkade och otydliga.

• Den Helige Andes vittnesbörd. Bibeln talar om att den Helige Ande kan ge människor en tro på Gud (Romarbrevet 8:16; Första Korinthierbrevet 2:4-5; Första Thessalonikerbrevet 1:5). Han sägs också kunna ge erfarenheter av Gud närhet och kärlek (Romarbrevet 5:5; Andra Korinthierbrevet 3:18). Detta är en form av gudsbevis från egen erfarenhet.

Andra religioner

Argument mot Guds existens

Denna artikel eller detta avsnitt bör enligt en eller flera användare flyttas till argument mot teism Motivering: Avsnittet håller sig inte till artikelns ämne. Direkta motargument mot argument för Guds existen passar dock här. Flytten kräver administrativ hjälp för att genomföras, eller bör diskuteras. Eventuella invändningar görs på diskussionssidan.

Denna artikel eller detta avsnitt bör enligt en eller flera användare flyttas till religionskritik Motivering: Avsnittet håller sig inte till artikelns ämne. Direkta motargument mot argument för Guds existen passar dock här. Flytten kräver administrativ hjälp för att genomföras, eller bör diskuteras. Eventuella invändningar görs på diskussionssidan.

Förutom kritik av olika Gudsbevis finns det argument mot Gud/gudars existens.

• Richard Dawkins anför ett komplexitetsargument för Guds otroliga osannolikhet: En gud som skapat ett komplext universum, för att inte tala om en som svarar på böner mm, måste vara ytterligt komplex. Att en sådan gud uppstått är minst lika osannolikt som det universum som den skapat.^[7]

• Ett vetenskapligt argument mot en skapande gud framförs av Victor J Stenger: Om Universum skapats av en gud bör det finnas tecken på detta i Universums ursprung i form av brutna naturlagar och initial ordning. Modern kosmologi pekar på motsatsen. Inga naturlagar överträddes vid bildandet och Universum skapades med maximal oordning.^[8]

• Om en gud existerar borde han kunna kommiuncera med många människor på en gång och bevisa sin existens. Sättet i Bibeln är via en profet, en talesman, men det kan missuppfattas av andra som att vederbörande inbillat sig. Mängder med människor har påstått sig ha budskap från Gud utan att bli trodda.

Argument mot en teistisk gud

Denna artikel eller detta avsnitt bör enligt en eller flera användare flyttas till Kritik av teism Motivering: Avsnittet håller sig inte till artikelns ämne. Direkta motargument mot argument för Guds existens passar dock här. Flytten kräver administrativ hjälp för att genomföras, eller bör diskuteras. Eventuella invändningar görs på diskussionssidan.

Denna artikel eller detta avsnitt bör enligt en eller flera användare flyttas till Religionskritik Motivering: Avsnittet håller sig inte till artikelns ämne. Direkta motargument mot argument för Guds existens passar dock här. Flytten kräver administrativ hjälp för att genomföras, eller bör diskuteras. Eventuella invändningar görs på diskussionssidan.

• Universums oändlighet och ålder. Universum är 13,7 miljarder år gammalt, den moderna människan ca 200 000 år. Att bland det synliga Universums hundratals miljarder galaxer, var och en innehållandes hundratals miljarder stjärnor och planeter, Gud skulle ta aktiv del just i det mänskliga livet på Jorden framförs som ett argument mot en teistisk Gud.^{[källa behövs]} Den som använder sannolikhetsteori på det viset visar emellertid prov på svaga kunskaper inom området. Sannolikheten att någon är född vid den tidpunkt och på den plats personen ifråga är född är infinitesimal, liksom sannolikheten att personens föräldrar skulle bli just dennes. I efterhand kan allt som inträffat betraktas som osannolikt.

• En obegripligare värld. Argumentet att det med dagens kunskap om världen och den väv som sinsemellan stödjande delar av modern vetenskap byggt upp är betydligt svårare att förklara världen med en aktiv Gud än utan har bland annat framförts av Victor J Stenger.^[9]

• John L Pollock har argumenterat för att det finns ett felslut i ett ontologiskt argument för Guds existens, som kan omvandlas till ett ontologiskt bevis att Gud inte existerar och inte heller kan existera.^[10]

Argument mot den kristna guden

Denna artikel eller detta avsnitt bör enligt en eller flera användare flyttas till Kritik av teism Motivering: Avsnittet håller sig inte till artikelns ämne. Direkta motargument mot argument för Guds existens passar dock här. Flytten kräver administrativ hjälp för att genomföras, eller bör diskuteras. Eventuella invändningar görs på diskussionssidan.

Denna artikel eller detta avsnitt bör enligt en eller flera användare flyttas till Religionskritik Motivering: Avsnittet håller sig inte till artikelns ämne. Direkta motargument mot argument för Guds existens passar dock här. Flytten kräver administrativ hjälp för att genomföras, eller bör diskuteras. Eventuella invändningar görs på diskussionssidan.

Huvudartiklar: Teodicéproblemet och Ondskans problem

Teodicéproblemet eller Ondskans problem är ett argument som ofta framförs mot Guds existens. Problemet gäller frågan hur det kan finnas ondska i en värld där det finns en Gud som samtidigt är allsmäktig, allvetande och god. Robert Richman^[11] och andra hävdar till och med att detta leder till en logisk motsägelse. Epikuros är såvitt känt den förste som behandlade problemet och drog slutsatsen att gudar inte existerar. Många har därefter brottats med problemet utan att komma till en någon annan definitiv lösning. Samtliga lösningar verkar ange att Gud inte är antingen allsmäktig, allvetande eller god. Se Epikuros Paradox.

Det gammaljudiska svaret är att Gud är allsmäktig och den enda guden, och att allt ont som beror på en högre makt är Guds verk (han är inte nödvändigtvis god).

Under det som kristna kallar det gamla förbundet (det avtal mellan Gud och hans folk som gällde på gamla testamentets tid) kunde inte Gud förlåta mänsklighetens skuld, eftersom han är rättvis. Han var tvungen att bestraffa människornas synd, och dränkte därför nästan hela mänskligheten (Syndafloden), samt lät babylonierna rasera Jerusalem inklusive templet, och föra bort Guds eget folk (Babyloniska fångenskapen, senare åter igen i och med romarnas erövring av Jerusalem.

Ett vanligt kristet svar är att Gud har gett människan frihet att själv välja, därför att utan frihet kan hon inte älska Gud. Därmed har han avsagt sig makt över människor. Ondskan och lidandet beror på människans fria val och handlingar. Frihetstanken är dock inte allmänt accepterad. En motsatt uppfattning som förekommer bland kristna är en predestinationslära, som innebär att endast ett fåtal är utvalda att få en tro, och endast ett fåtal har fått viljan att söka sanningen, och dessa har fått tron av nåd, utan att ha gjort något för att förtjäna denna gåva.

Ett annat kristet svar är att Gud inte är helt allsmäktig, utan det finns en ond högre makt, djävulen, och människan är slav under hans makt, och är inte fri att leva det liv hon egentligen vill leva. Detta som ett arv efter Adams val vid syndafallet, ett resultat av att människan fått fri vilja, och därmed sårbar för illvilliga makter. Djävulens makt besegrades emellertid vid Jesu korsfästelse såtillvida att att den kristne i Guds ögon är förlåten och skuldfri redan nu. Den troende kan dessutom redan i denna värld få viss hjälp av Den Helige Ande att göra goda gärningar och att stå emot Djävulens frestelser. Trots denna seger finns fortfarande ondska.

Ett förslag till lösning menar, att problemet endast är ett problem i denna tiden. Kristen tro innebär att Gud på yttersta dagen skall göra så att Djävulen inte kommer att ha makt över de kristna i den nya himmel och nya jord som Jesus har förberett för de troende.

Ett annat förslag går ut på att betona just dessa tre gudomliga egenskaper. Om Gud verkligen är allvetande, så vet han också bättre än vi vad som är gott. Kanske är det på lång sikt godast, att tillfälligt tillåta det onda? Och om han är allsmäktig, kan han göra något gott av ondskan, ja till och med något som är godare än om det onda aldrig funnits (jfr. Rom 8:28).

Liberala teologer har försökt lösa problemet genom att föreslå att Gud kanske inte är allsmäktig, och inte kan förhindra naturvetenskapliga kaotiska processer såsom Tsunamikatastrofen. Tvärtom har Gud avsiktligt utnyttjat naturens kaos, slumpprocesser och evolution, som kräver död, sjukdom, utslagning och den "starkes" vinner över den svage, för att skapa universum och människan.

Victor Stenger är en av dem som menar att alla lösningsförslag misslyckats. Han menar också att motsägelsen utgör ett av de allra starkaste beläggen mot Guds existens.^[12]

Kristendomen har en tradition av att vända på orden i definitioner för att få dem att stämma ändå. ^{[källa behövs]} Genom att tänja lite på beteckningen allsmäktig, kan man definiera Gud som allsmäktig, trots att människor har en fri vilja Gud inte kan styra, och det också finns en djävul.

• Liknande problematiska motsägelser finns även mellan: Perfekt och Skapare - Om gud är perfekt har Gud inga önskningar eller icke uppnådda mål. Varför skapade då Gud världen och vad vill Gud med den? Trancendent och Allstädes närvarande - Hur kan Gud vara både utanför denna värld och i den? Rättvis och nådig - Att vara rättvis är att döma efter förtjänst att vara nådig är att döma mildare än efter förtjänst. Immateriell och personlig - Att vara en person är att ha en materiel kropp. Allvetande och allsmäktig - Om Gud är allvetande och vet allt om framtiden, kan han inte någon gång i framtiden välja att ändra sin plan för framtiden och är därmed inte allsmäktig. Om han kan komma att välja att ändra framtiden, vet han inte nu hur framtiden kommer att bli och är därmed inte allvetande. ^[13]

• TANG (Transcendental Argument for the Non-existence of God). Detta är i första hand en respons på det så kallade transcendentala gudsbeviset. Michael Martin argumenterar för att om Gud inte är underställd logikens lagar kommer dessa att vara beroende av guds vilja och därmed ändringsbara av Gud. Samma gäller objektiv moral och naturlagarna. Detta leder enligt honom till att man antingen måste förkasta logik, vetenskap och objektiv moral eller en Gud som står över dessa.^[14]

Se även

• Anselm av Canterbury
• Antony Flew, brittisk filosof, f.d. ateistisk tänkare
• Tomas av Aquino
• Urmakaranalogin, som ligger till grund för Intelligent design och kreationism
• Pascals trossats
• Ateism
• Vetenskapliga studier av förbönens effekt
• Allsmäktighet
• Fri vilja

Källor

• Daniel Dennett, (1995), Darwin's Dangerous Idea: Evolution and the Meanings of Life, ISBN 0-684-82471-X
• Craig, William Lane, (1994), Reasonable Faith: Christian Truth and Apologetics, Wheaton, Illinois: Crossway Books
• Filosofilexikonet, (1988), red: Poul Lübcke, Stockholm: Forum. Artikeln: "Gudsbevis".
  • Martin, Michael, (1996), [1]
• Nordin, Svante, (1995), Filosofins historia: Det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernismen, Lund: Studentlitteratur.
• Pollock, J. L., (1966), Inquiry.
• Dawkins R, (2006), The God Delusion, ISBN 0-593-05548-9
• Richman, Robert J. (1983). God, free will, and morality. Dordrecht: D. Reidel Pub. Co.
• Stenger V.J., (2007), God the Failed Hypothesis, How Science Shows That God Does Not Exist, ISBN 978-1-59102-481-1
• Stenger V.J., (2007b),[2]

Källhänvisningar

1. ↑ Filosofilexikonet
2. ↑ Craig (1994), s. 94-100
3. ↑ Smith, George H., Atheism: The Case Against God (Prometheus Books, New York, 1989) sid 252
4. ↑ Dennett 1995
5. ↑ Stenger 2007 s. 144ff
6. ↑ William James [Filosofilexikonet]
7. ↑ Dawkins 2006 s. 113
8. ↑ Stenger 2007b
9. ↑ Stenger 2007b
10. ↑ Pollock 1966, s 193-96
11. ↑ 1983, s. 123f
12. ↑ Stenger 2007 s. 216
13. ↑ Smith, George H. Atheism:The Case Against God, 1989 (sid 74)
14. ↑ Martin 1996