Från Rilpedia

William James, född 11 januari 1842, död 26 augusti 1910, var en amerikansk filosof och psykolog. Han räknas till de stora pragmatikerna tillsammans med Peirce och Dewey. Han var bror till författaren Henry James.

Han studerade medicin och psykologi. Åren 1872-1907 undervisade han vid Harvarduniversitetet. Bland hans litterära verk märks Principles of Psychology (1890), The Will to Believe (1897) samt Varieties of Religious Experiences (1902). William James var en förespråkare för den funktionalistiska skolan i psykologi, och den pragmatistiska skolan i filosofi. Han har i stor grad bidragit till religionspsykologin, bl.a var han en av försvararna av den religiösa erfarenheten.

William James kom från en mycket förmögen familj. Hans far uppfattades som excentrisk, och var en bildad swedenborgianisk teolog. Hans familj umgicks med den intellektuella etiten av sin tid. William led hela sitt liv av såväl fysiska som psykiska åkommor, såsom depression, hjärtproblem, rygg- och magproblem.

William James anslutning till pragmatismen är synlig bland annat i hans uppfattning att värdet av en sanning ligger i huruvida den som tror på den har nytta av det eller ej.

Han skapade teorin om att det finns 2 sorters människotyper:

1. Healthy minded
2. Sick soul

Williams religionspsykologi är präglad av bland annat pragmatism och fenomenologi.