Psykolog

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

En psykolog är en person som ägnar sig yrkesmässigt åt psykologi. Psykologi är kunskapen om människans handlingar, tankar, känslor. Titeln "psykolog" är skyddad av svensk lagstiftning inom hälso- och sjukvårdens område. Titeln "legitimerad psykolog" innebär att samhället garanterar att personen genomgått både en godkänd utbildning samt den praktiska träning som krävs för yrkesutövningen.

Innehåll

Psykolog versus psykiater

En psykolog bör inte förväxlas med titeln psykiater som syftar på en läkare med specialistkompetens i ämnet psykiatri. En psykiater har bl a förskrivningsrätt på läkemedel. En psykolog har ingen förskrivningsrätt av läkemedel utan arbetar oftast med psykologiska behandlingsmetoder (psykoterapi) och psykologisk utredning av individer och grupper. Psykologens kompetens spänner över olika kunskapsfält: naturvetenskapliga såväl som samhällsvetenskapliga, medan läkarens huvudområde är inom det medicinska fältet.

Den tillämpade psykologins vetenskapliga grund

Den akademiska psykologin baseras på olika teorier och modeller som prövas och korrigeras genom grundforskning inom olika psykologiska ämnesområden: utvecklingspsykologi, socialpsykologi, emotionspsykologi etc. En ökande del av den kliniska (patientrelaterade) psykologin vilar också på en vetenskaplig bas, men det finns också historiska exempel på att ogrundade antaganden och spekulationer har levt kvar oprövade länge och legat till grund för psykologiska behandlingsmetoder vars effekter inte prövats eller utvärderats empiriskt i kontrollerade studier. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är den statliga myndighet som sammanställer och utvärderar forskning av såväl medicinsk som psykologisk behandling. I Sverige förekommer för närvarande en livlig diskussion mellan företrädare för skilda psykologiska behandlingstraditioner. Psykologer arbetar självständigt eller i team med andra yrkesgrupper som läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster m fl.

Psykologprogram i Sverige

Psykologutbildningen i Sverige är en generalistutbildning. Dvs att den examinerade psykologen, oavsett studieort, studerat en lång rad olika psykologiska teorier inom flera områden och äger ett kunnande inom flera tillämpningsområden. En period, 1993-2001, efter statens minskade detaljreglering av utbildningarnas innehåll (i samband med övergången från linje till program), sökte utbildningsinstitutionerna samordna sina respektive innehåll genom att dra upp gemensamma riktlinjer för vilken mängd tid som skulle ägnas åt olika löst definierade områden. Traditionellt har lärosätenas skilda kunskapsprofiler skapat en viss förkärlek för vissa teoretiska angreppssätt och traditioner, som skiljer sig åt mellan de institutioner som meddelar undervisning i psykologi. Dessa olikheter har tidigare inte alltid redovisats explicit. Nu sker en mer öppen profilering bl a av Karolinska institutets psykologutbildning som är den första i Sverige på en medicinsk fakultet. Men även t ex Linköping, Örebro, Umeå och Östersund redovisar öppet vissa särskiljande drag avseende pedagogisk profil eller ämnesfokus - utan att avvika från ambitionen att vara en bred grundutbildning.

Psykologutbildning finns f n på nio lärosäten i Sverige fördelade på åtta orter:


Legitimation

För att få kalla sig legitimerad psykolog i Sverige ska man ha först ha genomgått fem års utbildning på universitetets psykologprogram och därefter genomfört ett års praktisk tjänstgöring under kontinuerlig handledning (PTP). Personen som fullgör PTP kan kalla sig psykolog. Efter godkänd PTP beviljar Socialstyrelsen legitimation och personen kan titulera sig "legitimerad psykolog". Någon form av statligt, legitimeringsförfarande finns i de flesta länder. Legitimationen avser den kliniska tillämpningen, varvid en person som kallar sig enbart för "psykolog" kan vara teoretiskt bildad men sakna just klinisk psykologisk bildning.

En leg. psykolog har rätt att självständigt utföra psykologiska hälso- och sjukvårdsuppgifter, såsom göra bedömningar av psykologisk (och psykiatrisk) natur, ställa diagnos samt föreslå och genomföra psykologisk behandling (dvs ett psykoterapeutiskt arbete). En del diagnoser (bedömningar) kan i praktiken endast psykologer göra. Exempelvis "Utvecklingsstörning" som förutom en bedömning av patientens förmåga att anpassa sig till vardagens skiftande krav också kräver flera mätningar med psykologiska testinstrument som endast legitimerad psykolog har tillgång till. Biologiska såväl som miljömässiga faktorer samverkar ofta vid uppkomsten av psykologiska problem.

Specialistutbildning

Sveriges psykologförbund har sanktionerat och delvis organiserat specialistutbildningar inom tre områden, nämligen arbetslivets psykologi, klinisk psykologi och pedagogisk psykologi. Före 2007 meddelade förbundet specialistbevis också inom områdena handikappsykologi och neuropsykologi men de ingår numera i klinisk psykologi.

Psykoterapeut

En del psykologer har så småningom valt att vidareutbilda sig till legitimerade psykoterapeuter, men denna titel är inte reserverad för enbart psykologer. Både psykologer och psykiatrer har grundläggande behörighet för att söka till den fördjupningsutbildning i psykoterapi som leder till denna yrkestitel. Sökande med socionomutbildning, sjuksköterskeutbildning etc måste dock kvalificera sig först genom bl a en grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare kallad "Steg-1"). Ingen statlig reglering finns f n som reglerar denna grundläggande psykoterapiutbildning Yrkestiteln psykoterapeut utgör också en skyddad titel vilket innebär att endast legitimerade psykoterapeuter får kalla sig för detta.Socialstyrelsen

Fackförbund

Psykologer organiserar sig fackligt i Sverige genom Sveriges psykologförbund, som tillhör SACO, men det finns också psykologer inom andra fackförbund.


Kända psykologer

Ytterst få av dessa hade en grundskolning som psykolog - flera av pionjärerna inom den vetenskapliga psykologins område gjorde sina arbeten före det att psykologin etablerades som akademisk disciplin (vilket är grunden för att kunna ta examen med psykologi som huvudämne). Sigmund Freud t ex var inte psykolog, han var neurolog, alltså läkare. Han skapade psykoanalysen som under lång tid har haft ett stort inflytande på västerländsk kultur och intellektuella liv. Alfred Kinsey var biolog, men har haft stor betydelse för psykologisk kunskap inom det sexuella området.

Källor

Se även

Personliga verktyg