John Dewey
Från Rilpedia
John Dewey, född 20 oktober 1859 i Burlington, Vermont, död 1 juni 1952 i New York City, New York, var en amerikansk filosof, psykolog och pedagog (didaktiker).
John Dewey är framför allt känd som en av pragmatismens frontalfigurer. Dewey myntade begreppet "learning by doing", vilket är en aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflexion och handling hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning. Dewey räknas till de progressiva pedagogiska teoretikerna (som har ett nära samband med socialismen[källa behövs]) och kallas den funktionella psykologins fader.
I Democracy and Education försöker Dewey ta vid där Platon och Rousseau slutade, och finna ett sätt att demokratisera utbildningsväsendet, detta genom att sätta dessa teorier samman med bl a Lev Vygotsky. Dewey kritiserar Rousseau för att vara alltför individualistisk, och Platon för att vara alltför inriktad på kollektivet. Distinktionen mellan individens väl och samhällets vänder sig Dewey emot, och menar att det råder ett ömsesidigt förhållande, där de båda utvecklas tillsammans, att det inte råder någon egentlig motsättning mellan begreppen, och att de inte fullt kan skiljas från varandra. I senare arbeten skulle han dock erkänna att vissa individers mentala processer kunde få konsekvenser för samhället i stort, och därför kunde ses som överordnade.
Utbildningens funktion är enligt Dewey att ge elever levande kunskap som de har praktisk nytta av yrkesmässigt och personligt. Det bästa sättet att lära sig menade Dewey var genom praktiska övningar som i så hög grad som möjligt fjärmade sig från ett konstruerat inlärningssätt. Central var tanken på att utbildning tjänade till att utveckla människans förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande i stället för memorering, och att skolan skulle påminna om det verkliga livet.
Som pragmatisk teoretiker tog han vid efter Charles Sanders Peirce och William James. Dewey hade dock en något olikartad åskådning, och menade att ett värde bestäms av dess funktion och följder, och därför inte är relativt eller socialt konstruerat. Deweys sanningsbegrepp är även mer praktisk än sina föregångare, då sanningen och den riktiga kunskapen kommer av instrumentell snarare än mental aktivitet.
