Koffein
Från Rilpedia
| Koffein | |
|---|---|
  |
|
| Systematiskt namn | 1,3,7-trimetylxantin |
| Övriga namn | Tein, metylteobromin,guaranin |
| Kemisk formel | C8H10N4O2 |
| Molmassa | 194,19 g/mol |
| Utseende | Luktlöst vitt pulver |
| CAS-nummer | 58-08-2 |
| SMILES | C[n]1cnc2N(C)C(=O)N(C)C(=O)c12 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,2 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 670 g/l (100 °C) |
| Smältpunkt | 178 °C |
| Kokpunkt | 237 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | vid för stort intag är koffein dödligt. |
| NFPA 704 |
1
2
0
|
| LD50 | 192 mg/kg (oralt) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Koffein är en bitter vit kristallin xantinalkaloid som fungerar som en psykoaktivt centralstimulerande drog och ett milt vätskedrivande medel hos människor och djur. Koffein upptäcktes av en tysk kemist vid namn Friedrich Ferdinand Runge 1819 och isolerades första gången av honom året efter. Han myntade begreppet "kaffein", en kemisk förening i kaffe som i Sverige fick namnet koffein. Koffein är även känt som guaranin då det återfinns i guarana, matein då det återfinns i mate, och tein då det återfinns i te; alla dessa namn är synonymer för samma kemiska förening.
Koffein återfinns i olika mängder i bönor, blad och frukter hos över 60 växter, där det fungerar som ett naturligt bekämpningsmedel som paralyserar och dödar vissa insekter som äter av växterna. Den används vanligtvis i störst utsträckning av människor som utvinner den ur kaffeplantans bönor och tebuskens blad, samt även diverse maträtter och drycker framställda av produkter från kolanöten eller från kakao. Andra koffeinkällor är bland annat yerba mate, guaranabär, och växten Ilex vomitoria.
Hos människor är koffein en stimulant av det centrala nervsystemet som har förmågan att tillfälligt motverka trötthet och öka pigghet. Drycker innehållande koffein, som exempelvis kaffe, te, läsk och energidrycker, är på grund av detta väldigt populära och spridda i alla åldrar. Koffein är världens mest konsumerade psykoaktivt verkande drog, men till skillnad från andra droger är den laglig och oreglerad i så gott som alla jurisdiktioner. I Nordamerika konsumeras koffein dagligen av 90% av den vuxna befolkningen.[1] Koffein betraktas som relativt harmlöst. En studie gjord år 2008 visade att ett regelbundet intag av koffein under graviditet kan öka risken för missfall, men en annan studie gjord under samma år hittade inga korrelationer med koffeinintag och ökade missfall.[2]
Innehåll |
Uppbyggnad
Koffein är en luktlös purinalkaloid (basisk). Purin är också byggsten i nukleotider, nämligen adenin och guanin.
Verkningar
- Blodtryckshöjande
- Höjer pulsen
- Vidgar bronkerna
- Stimulerar det centrala nervsystemet
- Urindrivande (omtvistat)
- Lägre tarmrörelse (tarmperistaltik)
- Högt intag kan ge upphov till sömnlöshet
Koffeinets effekt beror främst på att den blockerar receptorer för adenosin i centrala nervsystemet. Adenosin är en signalsubstans som dämpar vakenhetsgraden. Det finns också adenosinreceptorer i njuren. När dessa blockeras ökar urinmängderna.[3]
Koffein som njutningsmedel är relativt oskadligt. Också vid mångårigt bruk känner man idag inte till några tydliga medicinska skador eller biverkningar. Detta förutsätter dock "normal" konsumtion, då de flesta ämnen blir farliga vid tillräckligt höga doser. Toxisk dos för de flesta (vuxna) människor ligger på ungefär 20 mg per kg som personen väger. Dödlig dos tros ligga runt 150-200 mg per kg, vilket kan uppskattas till cirka 100 koppar kaffe.
Koffein brukar inte sägas vara beroendeframkallande, eftersom det inte framkallar ett sug efter drogen som exempelvis nikotin gör. Däremot kan mer eller mindre allvarliga abstinensbesvär uppstå när ett stadigt intag av koffein plötsligt upphör. De vanligaste besvären är huvudvärk, trötthet, initiativlöshet och mild depression. Symptomen kommer 12-36 timmar efter den sista dosen. Huvudvärken kan hålla i sig ett fåtal dagar, de övriga symptomen försvinner gradvis och kan kännas av i upp till ett par veckor innan de är helt borta.
Vid överdosering hjälper bl.a.
Koffein stod tidigare med på listan över dopningspreparat hos Internationella Olympiska Kommittén, men är nu borttaget.
Förekomst
Naturlig förekomst
- Koffein är den uppiggande beståndsdelen i kaffe. Förutom i skalen hos kaffebusken finns koffein i flera andra växter. Själva kaffebönan innehåller cirka en procent koffein.
- Koffein utvinns också ur guaranabär ifrån guaranabusken, och kallas då guaranin. Ett guaranafrö kan innehålla upp till 40 milligram guaranin (rekommenderat maxintag för en människa är 1 gram). Guaraninet dödar insekter som försöker äta växten eller dess bär, och fungerar därmed som ett naturligt insektsmedel. Guarana förekommer ofta som tillsats i energi- och läskedrycker (se guaranaläsk).
- När det handlar om te säger man ibland tein trots att det är samma sak. En kopp te innehåller ca 30-70 mg koffein och ca 5 mg teofyllin.
- I choklad finns det små mängder koffein[4] [5] och också en liknande kemisk substans som heter teobromin.
Som extrakt och tillsatsämnen i livsmedel
- Koffein är besläktat med teofyllin (som används som astmamedikament) och med teobromin.
- Många energidrycker, såsom Red Bull och vissa andra läskedrycker innehåller koffein.
- Koffein framställs också i tablettform. Tidigare såldes dessa receptfritt, men sedan fyra fall av överdosering som lett till döden dokumenterats, beslutade Läkemedelsverket att receptbelägga de större förpackningarna, 100-pack och 250-pack, 2004. Den mindre, 30-pack, receptfria förpackningen saluförs fortfarande.
- Halstablettföretaget Vicks hade en halstablettsort som marknadsfördes för sina uppiggande effekter, till följd av koffeininnehåll, den togs dock bort då koffeinhalten i tabletten var för hög vilket gjorde en överdos möjlig.
Nedan följer en tabell som visar olika dryckers koffeinkoncentration; alla siffror är hämtade från respektive tillverkare. Myten att Coca Cola eller Red Bull innehåller lika mycket koffein som kaffe är felaktig. Däremot den nya omtvistade energidrycken Cocaine innehåller extrema mängder koffein.
| Födoämne | Koffeinhalt | Portionsstorlek | Koffeinmängd i en normalportion |
|---|---|---|---|
| Spike Shooter | 1200 mg/l | Burk, 25 cl | 300 mg |
| Cocaine | 1120 mg/l | Burk, 25 cl | 280 mg |
| Vanligt starkt kaffe | 800 mg/l | Kopp, 15 cl | 120 mg |
| Koffeintabletter (apotekets) | 100 mg/styck | 1 tablett | 100 mg |
| Foosh Power Mints | 100 mg/styck | 1 pepparmint | 100 mg |
| Red Bull | 320 mg/l | Burk, 25 cl | 80 mg |
| Svart te | 400 mg/l | Kopp, 20 cl | 80 mg |
| Amerikansk Jolt Cola | 200 mg/l | Burk, 33 cl | 66 mg |
| Svagt kaffe | 400 mg/l | Kopp, 15 cl | 60 mg |
| Svensk Jolt Cola | 150 mg/l | Burk, 33 cl | 50 mg |
| Coca Cola | 135 mg/l | Burk, 33 cl | 45 mg |
| Grönt te | 200 mg/l | Kopp, 20 cl | 40 mg |
| Trocadero | 80 mg/l | Burk, 33 cl | 26.6 mg |
| Vicks Red Energy | 25 mg/tablett | 1 tablett | 25 mg |
Se även
- Kaffe
- Kafferosteri
- Espresso
- Koffeinism
- Yerba maté
- Kortfilmen Koffein
- Te
- Energidryck
Externa länkar
- Erowids sida om koffein
- Caffeine : A Drug of Abuse? (spec. abstinensbesvärens varaktighet, [1])
Referenser
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ↑ Lovett, Richard (24 september 2005). "Coffee: The demon drink?" (fee required). New Scientist (2518). Hämtat 2007-11-19.
- ↑ Rubin, Rita (2008-01-20). ”New studies, different outcomes on caffeine, pregnancy” (på Engelska). USA TODAY. http://www.usatoday.com/news/health/2008-01-20-caffeine_N.htm. Läst 2008-02-20.
- ↑ Rieg, T., Steigele, H., Schnermann, J., Richter, K., Osswald, H., Vallon, V., et al. (2005). Requirement of intact adenosine A1 receptors for the diuretic and natriuretic action of the methylxanthines theophylline and caffeine. The Journal of pharmacology and experimental therapeutics, 313(1), 403-9.
- ↑ http://www.icco.org/questions/caffeine.htm Caffeine in cocoa and chocolate
- ↑ Barone, J.J., & Roberts, H.R. (1996). Caffeine consumption. Food and chemical toxicology : an international journal published for the British Industrial Biological Research Association, 34(1), 119-29.
