Gestilren
Från Rilpedia
Gestilren var en plats där ett fältslag stod år 1210 mellan Erik Knutssons och Sverker den yngre Karlssons trupper. Slaget medförde den senares död och därmed den sverkerska ättens nederlag i kampen om den svenska kronan.
Innehåll |
Slaget vid Gestilren
Bakgrund
Slaget vid Gestilren 1210 hade föregåtts av en flera generationer lång maktkamp mellan de erikska och sverkerska ätterna.
Under 1130-talet hade den östgötske stormannen Sverker den äldre erkänts som kung också av uppsvearna och i Västergötland. Sverker förlorade dock med tiden sin position i Uppsala, där istället Erik Jedvardsson (sedermera Erik den helige) valdes till kung 1150. Efter att Sverker lönnmördats 1156 blev Erik även härskare bland dennes besittningar. Erik Jedvarsson mötte dock själv döden 1160, då han mördades av den danske prinsen och tronpretendenten Magnus Henriksson. 1161 utropades Sverker den äldres son Karl till kung, och han antog kungatiteln Rex Svecorum et Gothorum ('Svearnas och götarnas konung').
Karl Sverkersson mördades även han 1167, av Erik den heliges son, Knut Eriksson, som då vann regeringsmakten. Åren som följde präglades av politiskt samförstånd, och vid hans naturliga bortgång 1195 överfördes kronan till Sverker den yngre Karlsson. Men sedan denne utsett sin minderårige son till jarl orsakade Knut Erikssons fyra söner 1205 ett uppror, då slaget vid Älgarås i Tiveden stod. Tre av bröderna dödades vid slaget och den ende överlevande av Knut Erikssons söner, Erik Knutsson, flydde därefter till Norge.
1208 utmanade han ånyo kung Sverker, då slaget vid Lena (alias Kungslena) i Västergötland utkämpades. Utgången av detta slag tvingade kung Sverker att fly till Danmark, för att två år senare, med hjälp av danska trupper, återvända i syfte att återta sin förlorade krona. Men vid Gestilren triumferade så Erik Knutsson på nytt, samtidigt som Sverker stupade. Samma år kröntes kung Erik.
Slaget vid Gestilren markerade slutet för maktkampen mellan de båda erikska och sverkerska kungaätterna. Efter nära ett sekel av konflikter stabiliserades det politiska läget i Sverige, och en konsolidering av riket tog fart.
| Slaget vid Gestilren | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av striden mellan Sverkerska och Erikska ätten | |||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
| Sverkerska ätten | Erikska ätten och norrmän | ||||||
| Befälhavare | |||||||
| Sverker den yngre Karlsson † | Erik Knutsson | ||||||
Myt eller fakta?
Det hävdas i diverse historisk litteratur att den Erikska och den Sverkerska ätten skall ha drabbat samman vid Gestilren den 17 juli 1210.
I flera böcker nämns att Sverker den yngre Karlsson skulle ha haft stöd av danskt kavalleri. Ett är dock klart: några danskar nämns inte i källorna. I historisk litteratur har det hävdats att Sverker den yngre Karlsson haft ett danskt kavalleri med sig, ibland preciserat till 18 000 man, men sanningen är att detta (till skillnad mot slaget vid Lena) inte bekräftas i de danska källorna. De nämner bara att Sverker dött, och att vinnare av striderna är Erik Knutsson som i lugn och ro kan regera Sverige. Men kort tid efter det påstådda slaget gifte han sig dessutom med den danske kungens dotter Rikissa av Danmark och det var på den tiden den största eftergiften man kunde ge i ett politiskt försök att ena länder i fred.
Danmark var vid denna tid involverat i strider i Baltikum, och slaget kan ses som en inrikes uppgörelse mellan Sverkerska och Erikska ätten.
Det är okänt huruvida det under slaget har använts långbågar eller huruvida kavalleri spelat någon roll i striderna. Det kan lika gärna ha varit gerillakrig i skog, eller ett plötsligt anfall mot en gård, och vem som var anfallare, och vem som var försvarare finns heller inga källor för.
Var låg Gestilren?
Man har inte kunnat lokalisera Gestilren. Det har förekommit olika förslag genom tiderna, men man har inte vid någon av de föreslagna platserna hittat så mycket som en pilspets som skulle kunna hänföras till stridigheter.
Föreslagen plats i Västergötland
Kyrkoherden Thore Odhelius utpekade i mitten av 1700-talet Varvs socken i Västergötland som platsen för slaget och där restes år 1910 en minnessten () över slaget. Inskriptionen på stenen lyder "Gud skydde Sveriges rike! Sjuhundra år efter slaget vid Gestilren reste Västgötar denna sten 1910". Stenen ägs av Stiftelsen Västergötlands museum. Odhelius preciseringsförsök går troligen tillbaka till Johannes Messenius som i Scondia Illustrata på 1630-talet placerade slaget i närheten av Lena. Källor som nämner en plats med det exakta namnet Gestilren i Västergötland saknas, med undantag av vissa ortnamn vilka man dock antar är uttryck för en lokal tradition uppkommen under sen tid. Den enda medeltida källa som placerar slaget i Västergötland är ett över 200 år senare tillägg av en okänd skrivarhand i Västgötalagens kungakrönika (se nedan) som troligen var den källa som Messenius anlitade.
Föreslagen plats i Uppland
Den enda orten i Sverige som, enligt en kyrkoräkenskapsbok, kallats Gestilren (el. Gestillreen/Gästillreen), låg i Frösthults socken i Uppland och skall enligt en teori sedermera ha uppgått i grannbyn Gästre.[1] Att andra samtida källor som behandlar trakten kring Frösthult aldrig nämner ett Gestilren har gjort Bergs fynd svårbedömda. För några år sedan (2004) tog dock ortnamnsforskaren och professorn Staffan Fridell ställning för Gästre i Frösthult. Genom en avancerad historisk språkanalys kommer Fridell till slutsatsen att Gestilren och Gästre "är samma by och samma namn. Närmare bestämt anser jag att Gæstilren är en ursprungligare form av namnet Gästre."[2]. Fridell har efter en senare och mer omfattande undersökning av samtliga källupggifter om slaget framlagt ytterligare språkvetenskapliga argument som talar för Gästre. Fridell menar att den samlade forskningen efter 1998 (Rahmqvist, Berg, Sandblom och Larsson) successivt gjort det "alltmer sannolikt att byn Gästre i västra Uppland är identisk med det medeltida Gestilren" [3].
Denna plats, byn Gästre i Uppland, framhålls också av bröderna Lindström i boken Svitjods undergång och Sveriges födelse, med en utförlig argumentation som knyter platsen till de stormannaätter som kan lokaliseras till det ursprungliga Fjädrundaland, vilket enligt författarna kan visas omfatta inte bara det i dag kända området i Uppland, utan också de östligare delarna av dagens landskap Västmanland.
Andra förslag
Andra alternativa placeringar av Gestilren har gjorts av Gunnar Linde, som lyfte fram Göstrings (förut Gilstrings) härad i Östergötland, samt av Lars Gahrn, som vill förlägga slaget till havs.
Jan Guillou och Arn
I beskrivningen av slaget i Jan Guillous tredje bok om riddaren Arn Magnusson återfinns bland annat anfallande danskar, och Sveriges räddare i form av Folkungaätten, med specialutbildat kavalleri, samt alkoholiserade svear som inte kunde strida till häst. Dessa böcker är dock skönlitterära och saknar alltså källbeläggning.
Stupade
Källor
I huvudsak finns fem källor som nämner Gestilren:
Dansk-Svenska annaler 916-1263
Här finns den äldsta annalnotisen om Gestilren. Dessa annaler anses ha författats i Lund hos dominikanerna senast 1254 vilket gör uppgifterna ganska aktuella när det gäller 1200-talets första del. Det menas att handskriften därefter kommit till Sverige bland andra böcker som man från Lund sände med de dominikaner som grundade ordens kloster i Sigtuna. I Sverige har man tillagt en del notiser om svenska förhållanden, häribland de fem yngsta notiserna som avser åren 1255-1263. Den om slaget vid Gestilren är en av de i Sverige tillagda notiserna, och lyder:
1210. Bellum Gestilren 15. Kal. August, ubi occubuerunt Suercherus rex et Fulco dux.
Översättning: 1210. Drabbningen (el. Slaget) vid Gestilren den 18 juli, där kung Sverker och jarl Folke föll (eller: där föll kung Sverker och jarl Folke).
Detta är vad man kan bygga på som daterbar tidig källa.
Västgötalagens kungakrönika
Det heter där om Sverker den yngre Karlsson att: Folkungarne slogo Sverker ihjel i Gestilren. Detta lär vara första gången ordet Folkungar nämns. Under 1400-talet kompletterade en okänd hand texten med "mellan Dala och Lena".[4] Vidare är kungakrönikan, i likhet med Västergötlands lagmanslängd ett tillägg som bands ihop med den äldre Västgötalagen ca år 1325, av den s k Vidhemsprästen. Tilläggen brukar dateras till 1240-talet, men upphovsmannen är okänd.
Skänningeannalerna
1210. ....Krig utbröt i Gestrylen. Här låg kung Sverker fallen med hertig Folke och många andra adelsmän. Den (9/2?) kröntes kung Erik Knutsson och erhöll Rikiza till maka
Annales Dano-Svecani
Bellatum est rursum in Gyllstenreen ubi rex Suercherus, dictus Hack, Caroli regis filius, occubuit et Folcho dux, alii uoque multi uiri Nobiles Folkungis, cessitque uictoria Sueuis
Krigat har man ånyo på Gestilern, där kung Sverker, kallad Hack, kung Karls son, vilar och även hertig Folke, även många andra män av folkungarnas herrar; och segern tillföll svenskarna.
Ordet Sueui betyder egentligen folk från Schwaben. Dess förekomst i denna text ses som ett tecken på humanistiskt språkbruk från 1500-talet.
Lunda-annalerna
Bellum Giestilsren/Gyestilren
Referenser
- ↑ Källa: f.d. landsarkivarien Lars Otto Berg – Namn och bygd 1999
- ↑ Fridell 2004 s 40 f
- ↑ Fridell 2007
- ↑ Natanel Beckman i Ur vår äldsta bok, Stockholm 1912.
- Lars Otto Berg, Var låg Gestilren? i Namn och Bygd, 1999, v.87 s.81-86.
- Lars Otto Berg, Var stod slaget vid Gestilren? i Upplands fornminnesförenings årsbok "Uppland 2004", ISBN 91-85618-78-0.
- Staffan Fridell, Gästre och Gæstilren i Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2004, s.39-45.
- Staffan Fridell, Var stod slaget vid Gestilren 1210? i Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2007, s.27-54.
- Mats G. Larsson, Gestilren och Sverkers backe i Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 2004, s.46-50.
- Ingvar Leion, "Gestilren - en andra rond" i Västgötabygden nr 6 2004.
- Ingvar Leion, "Åter till Gestilren. Om tyngdpunkt och militär revolution" i Västgötabygden nr 2006.
