Västgötalagens lagmanslängd
Från Rilpedia
(Omdirigerad från Västergötlands lagmanslängd)
Texten från svenska Wikipedia
Västergötlands medeltida lagmanslängd finns i en bevarad medeltida handskrift med den äldre västgötalagen. Den har beteckningen B 59 och förvaras i Kungliga biblioteket. I handskriften som tilllhört den s k Vidhemsprästen finns tre tillägg från omkring 1240, en kungalängd, en längd över biskoparna i Skara stift och en lagmanslängd över Västergötland.
Längden redovisar namn och andra uppgifter på de 19 första lagmännen i Västergötland. Längdens källvärde är omtvistat då källorna till Vidhemsprästens bok är helt okända.
Längden meddelar följande om de första lagmännen i Västergötland:
- Den första var Lumber och efter honom kallas (västgöta)lagen Lums lag, därför att han tänkte ut och utformade största delen av lagen. Lumber vad född i Vånga, Skånings härad, "oc þær liggær han i enom colle fore þy at han var heðþen" (och där ligger han i en kulle för att han var hedning).
- Inte heller lagman nummer två, Björn "kialki" var kristen. Han var från Mellby i Kållands härad och låg enligt Vidhemsprästens bok begravd i en kulle som kyrkans klockstapel var byggd på.
- Om den tredje västgötalagmannen, Tore "ræfwær", kan längden berätta endast att han var från Gökhem.
- Den fjärde var Alle, kallad Kring-Alle för att han var "vrångvis". Han var från Länghem i Kinds härad.
- Den femte var Tubbe stallare som var lagman "en kort tid" och betecknas som "grym och vrångvis den stund han var".
- Den sjätte var Önd från Essunga.
- Den sjunde var Ulvar från Trälje i Kinne härad. Byn är numera delad mellan Husaby och Skälvums socknar i Norrträlje och Sunnträlje.
- Den åttonde var Thyrner från "Wplandum", d v s det område vid Kinnekulle som sedermera delades upp i Väster-, Medel- och Österplana.
- Den nionde var hans son Ulvar.
- Den tionde var Asser från "Hæru" (oidentifierad ort, möjligen Härja i Vartofta härad).
- Den elfte var Karl av Edsvära, vars släkt därefter behöll lagmansämbetet i tre generationer. Karls sonsons son Algot Sigtryggson efterträddes som västgötalagman av Eskil Magnusson (Bjälboätten).
