Svitjods undergång och Sveriges födelse
Från Rilpedia
Svitjods undergång med underrubriken "Sveriges födelse" är en bok utgiven 2006, skriven av bröderna Henrik Lindström och Fredrik Lindström.
Innehåll |
Inledning
I boken diskuterar författarna vilka möjliga scenarion vi kan tänka oss som föregick bildandet av den svenska stat som vi känner idag. Grunden för bildandet är naturligtvis det götaländska och svealändska landskapen av idag, och inte minst den fornsvenska lands- eller folkbeteckningen Svitjod. I förordet diskuteras huruvida bildandet ska ses från ett götiskt eller svealändskt perspektiv. Eller kanske från ett tredje perspektiv...?
Diskussionsämnen
Författarna strävar efter att förklara hur paradoxen med ett motstånd från de boende i Svitjod trots allt resulterar i att det framväxande riket format kring Götaland och Svealand kommer att kallas Svitjod, Sviarnas rike - Svea rike - Sverige
Tesen som drivs i boken är helt enkelt denna: befolkningen i Svitjod var delad, och motståndet mot den starkare kungamakten med romersk-katolska kyrkans understöd var inte enhetligt - större delen av Svitjods befolkning var för den nya statsbildningen. Och, motståndet kan enligt författarna i stort sett lokaliseras till Svitjods västra delar, folklandet Fjädrundaland och östra delarna av Västmanland
Folkungarna
En diskussion som förs gäller ursprunget och betydelsen av den s k Folkungaätten eller Folkungarna, där man gör en utförlig genomgång av möjliga förklaringar och framlägger sin tes som så: Folkungarna var en möjligen ursprungligen släktorienterad, men senare snarare åsiktsorienterad samling stormannaätter, med sin bas i Mälardalslandskapen, och företrädelsevis den västligare delen av dessa (dagens västra delar av Uppland och östra Västmanland).
Svitjods utbredning
En viktig diskussion gäller hur utstäckningen av forntidens Svitjod kan tänkas ha sett ut. Med hänvisning bl a till Adam Schütt och dennes rekonstruktion av de ursprungliga gränserna för Upplands folkland, arkeologiska fynd, runinskrifter, språkhistoriska fakta etc. framställs en övertygande bild av en utsträckning av Svitjod som i västerled sträcker sig till trakten av Västerås, alltså ungefär halva dagens Västmanland, samt den östligare delen av dagens Södermanland, förutom landskapet Uppland med de idag kvarvarande s k folklanden Tiundaland, Attundaland och Fjädrundaland (samt Roden).
Det är just Fjädrundaland som utpekas som nyckeln till förklaringen inte bara av Folkungarnas stridigheter med den framväxande romersk-katolskt kristnade och kungmakten, utan också senmedeltida stridigheter i den svenska historien, där stormannaätter och adel ibland ställts släkten mot släkten. Med det ursprungliga Fjädrundaland skall enligt bröderna Lindström förstås inte bara dagens Fjädrundaland i landskapet Uppland, utan alltså även den östra delen av dagens landskap Västmanland.
Slagfält under tidig medeltid
Ytterligare en väsentlig tes som drivs i boken gäller lokaliseringen av den tidig-medeltida slagen som stod mellan å ena sidan den framväxande kungmakten, å andra sidan representanterna för Svitjods stormannaätter, Folkungarna.
- Gestilren, 1210
- Ostra, 1229
- Sparrsätra, 1247
- Herrevadsbro, 1251
Dessa slagfält befinns alla vara lokaliserade till gränsområdena för det ursprungliga Fjädrundaland, på ömse sidor om dalgången kring Sagån som har sitt utlopp mellan Enköping och Västerås (se kartlänk nedan).
Referenser
Bokfakta
Albert Bonniers förlag. ISBN: 109100107891. Utgiven år: 2006
