Gävleborgs läns valkrets

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Gävleborgs läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Vid det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen tolv fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat till och med 1976. Åtminstone i valen 1979-1994 hade valkretsen elva fasta mandat, och i valet 2006 var antalet tio. Antalet utjämningsmandat har varierat från ett i valen 1970-1976, två i valet 1979, ett i valet 1982, två i valet 1985, ett i valet 1988, två i valet 1991 och ett valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen ett utjämningsmandat.

Innehåll

Ledamöter i enkammarriksdagen

1971-1973

1974-1975/76

1976/77-1978/79

1979/80-1981/82

1982/83-1984/85

1985/86-1987/88

1988/89-1990/91

1991/92-1993/94

1994/95-1997/98

1998/99-2001/02

2002/03-2005/06

2006/07-2009/10

Första kammaren

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Gävleborgs läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Efter att Gävle brutit sig ur landstinget 1893 bröts staden ut och blev en egen förstakammarvalkrets från och med 1894 (Gävle stads valkrets). Från och med 1922 var hela länet på nytt en sammanhållen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början fyra, men höjdes till fem år 1873, till sex år 1883 och till sju vid riksdagen 1922, men sänktes 1944 åter till sex.

Vid förstakammarvalen 1921-1960, då Gävle stad ingick i valkretsen men inte i landstinget, genomfördes valen av en valkorporation bestående av landstingsledamöterna plus ett antal elektorer för Gävle. Efter att staden återinträtt i landstinget 1964 behövde denna procedur inte genomföras vid det sista förstakammarvalet 1968. Det formella namnet på valkretsen under perioden 1922-1964 var Gävleborgs läns valkrets med Gävle.

Riksdagsledamöter i första kammaren

1867-1910 (successivt förnyade mandat)

1911

1912-1916

1917-lagtima riksmötet 1919

Urtima riksmötet 1919-1921

1922-1928

1929-1936

1937-1944

1945-1952

1953-1960

1961-1968

1969-1970

Andra kammaren

Gävleborgs läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922-1970. Fram till 1921 var länet indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866-1911 i kretsar med ett mandat vardera (med undantag för Gävle valkrets, som hade två mandat från och med extravalet 1887).

I andrakammarvalen 1866-1881 var landsbygden uppdelad på fem valkretsar: Ovansjö, Torsåkers och Årsunda samt Hedesunda och Österfärnebo tingslags valkrets (i valet 1881 namnändrad till Gästriklands västra tingslags valkrets), Ockelbo och Hamrånge samt Hille och Valbo tingslags valkrets (i valet 1881 namnändrad till Gästriklands östra tingslags valkrets), Norra Hälsinglands domsagas valkrets, Västra Hälsinglands domsagas valkrets och Södra Hälsinglands domsagas valkrets. Södra Hälsinglands domsagas valkrets var från och med valet 1884 uppdelad i två nya: Södra Hälsinglands västra tingslags valkrets (i valet 1890 namnändrad till Bollnäs domsagas valkrets, ungefär motsvarande Ovanåkers och Bollnäs kommuner) och Södra Hälsinglands östra tingslags valkrets (i valet 1890 namnändrad till Sydöstra Hälsinglands domsagas valkrets, ungefär motsvarande Söderhamns kommun). I valen 1890-1905 var Norra Hälsinglands domsagas valkrets uppdelad i Bergsjö och Delsbo tingslags valkrets samt Enångers och Forsa tingslags valkrets, men vid valet 1908 återgick man till den tidigare Norra Hälsinglands domsagas valkrets.

Gävle var egen valkrets till andra kammaren från 1866 till valet 1908, från och med extravalet 1887 med två mandat. Städerna i Hälsingland bildade Söderhamns och Hudiksvalls valkrets fram till extravalet 1887, då Söderhamn bildade Söderhamns valkrets och Hudiksvall gick upp i Östersunds och Hudiksvalls valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Gästriklands valkrets (med fyra mandat), Hälsinglands södra valkrets (med tre mandat) samt Hälsinglands norra valkrets (med fyra mandat fram till ordinarie valet 1914, då antalet sänktes till tre).

Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var tio i valet 1921, elva i valen 1924-1928, tio i valen 1932-1944 och nio i valen 1948-1968.

Riksdagsledamöter i andra kammaren

1922-1924

1925-1928

1929-1932

1933-1936

1937-1940

1941-1944

1945-1948

1949-1952

1953-1956

1957-1958 (första riksmötet)

1958 (andra riksmötet)-1960

1961-1964

1965-1968

1969-1970

Källor

Litteratur

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 107-108
  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 354
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/G%C3%A4vleborgs_l%C3%A4ns_valkrets"
Personliga verktyg