Från Rilpedia

Innehåll 1 Uttal 2 Pronomen 2.1 Personliga pronomen 2.2 Demonstrativa pronomen 2.3 Interrogativa pronomen 2.4 Relativa pronomen 2.5 Reciproka pronomen 2.6 Reflexiva pronomen 2.7 Indefinita pronomen 2.8 Indefinita adjektiv 3 Substantiv 3.1 Kasus 3.2 Plural 3.2.1 Nominativ plural 3.2.2 Efter räkneord 3.2.3 Böjda pluraler 3.2.4 Böjning av pronomen 3.3 Substantiv- och adjektivstammar 3.3.1 Vokalstammar 3.3.2 Konsonantstammar 3.3.2.1 -s substantiv 3.3.2.2 -nen substantiv 3.3.2.3 -e substantiv 4 Adjektiv 4.1 Komparation 4.2 Formering av superlativ 4.2.1 Oregelbundna verb 5 Postpositioner och prepositioner 5.1 Postpositioner 5.2 Prepositioner 6 Verb 6.1 Tempus 6.2 Huvudformer 6.2.1 Indefinit huvudform 6.3 Modus 6.3.1 Indikativ 6.3.2 Konditionalis 6.3.3 Imperativ 6.3.4 Optativ 6.3.5 Potential 6.3.6 Eventiv 6.4 Infinitiv 6.4.1 Första infinitiv 6.4.2 Andra infinitiv 6.4.3 Tredje infinitiv 6.4.4 Fjärde infinitiv 6.4.5 Femte infinitiv 6.5 Verb konjugation 6.6 Participer 6.6.1 Passiv particip (förfluten tid) 6.6.2 Aktiv particip (förfluten tid) 6.6.3 Passiv particip (nutid) 6.6.4 Aktiv particip (nutid) 6.6.5 Particip agent 6.7 Negation av verb 6.7.1 Presens indikativ 6.7.2 Presens indefinit 6.7.3 Imperfekt indikativ 6.7.4 Imperfekt indefinit 6.8 Interrogativer (frågor) 7 Adverb 7.1 Komparativ former 7.2 Superlativ form 7.3 Oregelbunden form 8 Räkneord 8.1 Grundtal 8.2 Ordningstal 9 Syntax 9.1 Existentiella meningar 10 Se även 11 Källa

Uttal

Uttalet av finska överensstämmer huvudsakligen med skriften. Uttalet av u motsvaras dock av svenskans o

(som i bok, inte som i korv), medan o motsvaras av å.

Bokstaven N ljuder olika beroende på positionen i ett ord.

N före K uttalas NG, t.ex kenkä [kengkä] och onko [ongko].

N före P uttalas M, t.ex onpa [ompa]

N före L uttalas L, t.ex samanlainen [samallainen]

N före M uttalas M, i detta fall likt mm (lång uttal)

Uttalet för NG är alltid långt, t.ex Helsingin och kengät

Kort ng ljud återfinns bara i låneord likt signaali, annars uttalas bokstaven G alltid som hårt, dvs t.ex gavel.

Mer om finskans uttalsskillnader gentemot svenska kan läsas på artikeln om finska.

Pronomen

Personliga pronomen

Personliga pronomen
Finska	Svenska
Singular
minä	jag
sinä	du
hän	han, hon
Plural
me	vi
te	ni
he	de
Artigt
Te	Ni

Demonstrativa pronomen

Demonstrativa pronomen
Finska	Svenska
Singular
tämä	den här
tuo	det där
se	det/det där
Plural
nämä	de här
nuo	de där
ne	de/de där

Interrogativa pronomen

Interrogativa pronomen
Finska	Svenska
kuka	vem, vilka (av många)
mikä	vad, vilket (av många)
ken	vem, vilket (av många) - (gammalt eller dialektalt ord)
kumpi	vilken/vilket (av två)
kumpainen	vilken/vilket (av två) - (gammalt eller dialektalt ord)

Relativa pronomen

Relativa pronomen
Pronomen	Exempel	Svenska
joka (syftar tillbaka på en person eller ett ord)	"hän on ainoa, jonka muistan"	"han/hon är den enda som (jag) kommer ihåg"
mikä (syftar tillbaka på en sak)	"se on ainoa asia, minkä muistan"	"det är den enda saken som (jag) kommer ihåg"

Reciproka pronomen

Reciproka pronomen
Pronomen	Exempel	Svenska
toinen	"he rakastavat toisiaan"	"de älskar varandra" (plural)
	"he rakastavat toinen toistaan"	"de älskar varandra (var och en)" (dubbel singular)

Reflexiva pronomen

Reflexiva pronomen
Pronomen	Suffix	Exempel	Svenska
itse	plus motsvarande possessivsuffix	"keitin itselleni teetä"	"(Jag) gjorde te till mig själv."

Indefinita pronomen

Indefinita pronomen
Finska	Svenska
joka (oböjligt)	varje
jokainen	varje (enskild)
joku	någon (person)
jompikumpi	någondera
jokin	någonting, något (djur, sak)
kukin	envar
kumpainenkin	bägge (ålderdoml. el. dial.)
kumpikin	båda två
mikin	varje sak (dial.)
kenkään	ingen, någon (ålderdoml. el. dial.)
kukaan (nom.), kene+..+kään (oblique)	ingen/någon (person)
-> ei kukaan	ingen (person)
kumpikaan	ingendera
-> ei kumpikaan	inte någondera
mikään	någonting -> ei mikään = ingenting
mones (nom.), monente- (oblique)	vilken i ordningen (representerar första, andra, osv.)

Indefinita adjektiv

Indefinita adjektiv
Finska	Svenska
ainoa	enda
eräs	en viss
harva	få
itse (icke-reflexivt)	själv
kaikki	allt, allting, alla
molemmat	båda, bägge
moni	många, mången
muu	annan, annat
muutama	några, ett fåtal
sama	samma
toinen (icke-reciprokt, icke-numeriskt)	en/någon annan

Substantiv

Kasus

Finska kasus
Kasus	Suffix	Svensk prep.	Exempel	Översättning
Grammatiskt
nominativ		-	talo	hus
genitiv	-n	-s	talon	husets
ackusativ	- eller -n	-	talo eller talon	hus
partitiv	-(t)a	-	taloa	hus (som ett objekt)
Lokativ (internt)
inessiv	-ssa	i	talossa	i (ett) hus
elativ	-sta	från (inifrån, ur)	talosta	från (ett) hus
illativ	-an, -en, etc.	in i	taloon	in i (ett) hus
Lokativ (externt)
adessiv	-lla	på	talolla	på (ett) hus
ablativ	-lta	från	talolta	från (ett) hus
allativ	-lle	till	talolle	till (ett) hus
Essiv
essiv	-na	som	talona	som ett hus
(excessiv; dialektalt)	-nta	från att vara	talonta	från att vara ett hus
translativ	-ksi	till (förvandling)	taloksi	till ett hus
Marginal
instruktiv	-n	med (hjälp av)	taloin	med huset
abessiv	-tta	utan	talotta	utan (ett) hus
komitativ	-ne-	tillsammans (med)	taloineni	med mitt hus

Finskans kasussystem kan inte direkt överföras på svenska prepositioner då finskan favoriserar internlokativa prepositioner över externa. Jämför svenskans Jag sitter på bussen mot finskans Istun linja-autossa (rakt översatt Jag sitter i bussen). Samtliga kasus uppvisar därutöver även andra funktioner, t.ex tid, sätt och medel. Exempelvis Perjantaina = på fredag (inte som fredag) och Pidän hänestä = Jag gillar honom/henne där ändelsen -stä rent semantiskt snarare motsvarar svenskans om. Utöver detta kan tilläggas att abessivet, utöver bruket i tredje infinitiven, är begränsat i dagligt språk där det snarare ersätts av ordet ilman tillsammans med substantiv.

Plural

Det finns tre olika 'plural' i finska.

Nominativ plural

Plural bildas genom att t läggs till böjningsstammen.

Nominativ plural
Finska	Svenska
"koirat olivat huoneessa"	"hundarna var i rummet"
"huoneet olivat suuria"	"rummen var stora"

Efter räkneord

Efter räkneord används partitiv singularis.

Följande nummer
Finska	Svenska
"huoneessa oli kaksi koiraa"	"I rummet fanns två hundar"
"talossa oli kolme huonetta"	"I huset fanns tre rum"

Böjda pluraler

När ett ord i plural är böjt i ett annat kasus än nominativ ersätts plural-t:et med i, varefter man hakar på i stort sett samma ändelser som i singular.

Böjda pluraler
Finska	Svenska
'huone' -> 'huoneita'	'(några) rum'
-> 'huoneissa'	'i rum'

Böjda pluraler
Finska	Svenska
'lintu on puussa'	'fågeln är i trädet'
-> 'linnut ovat puissa'	'fåglarna är i träden'

Böjning av pronomen

Böjningar av pronomen
Finska	Kasus	Exempel	Svenska
'minä'	nominativ		'Jag'
'minun'	genitiv		('min, mitt')
		'tämä talo on minun '	'det här huset är mitt '
		'tämä on minun taloni '	'det här är mitt hus'
'minut'	ackusativ	'hän tuntee minut'	'han/hon känner mig'
'minua'	partitiv	'hän rakastaa minua'	'han/hon älskar mig'
'minussa'	inessiv	'tämä herättää minussa vihaa'	'det här väcker ilska i mig'
'minusta'	elativ	'hän puhui minusta'	'han/hon talade om mig'. Idiomatiskt: 'minusta' = 'enligt min åsikt'.
'minuun'	illativ	'hän luotti minuun'	'han/hon litade på mig'
'minulla'	adessiv	'minulla on rahaa'	'Jag har pengar'
'minulta'	ablativ	'hän otti minulta rahaa'	'han tog pengar från/av mig'
'minulle'	allativ	'anna minulle rahaa'	'ge mig pengar'
'sinuna'	essiv	'sinuna en ottaisi rahoja'	'om jag var du, skulle jag inte ta pengarna'
'minuksi'	translativ	'häntä luullaan usein minuksi'	'man tror ofta att han/hon är jag'

Substantiv- och adjektivstammar

Vokalstammar

Konsonantstammar

-s substantiv

-nen substantiv

-e substantiv

Adjektiv

Komparation

Formering av superlativ

Oregelbundna verb

Postpositioner och prepositioner

Postpositioner

Prepositioner

Verb

Tempus

Huvudformer

Indefinit huvudform

Modus

Indikativ

Konditionalis

Imperativ

Exempel: Ät ett äpple

Jakande:

• syö omena - ät (du) äpplet/ett äpple
• hän syököön omenan - han/hon må äta äpplet
• syökäämme omena - låt oss äta äpplet/ett äpple
• syökää omena - ät (ni) ett äpple (Jämför: Syökää omenaa! - Ät äpple! (allmänt))
• he syökööt omenan - de må äta äpplet

Nekande:

• älä syö omenaa - ät (du) inte äpplet/ett äpple
• hän älköön syökö omenaa - han/hon må inte äta äpplet
• älkäämme syökö omenaa - låt oss inte äta äpple
• älkää syökö omenaa - ät (ni) inte äppel
• he älkööt syökö omenaa - de må inte äta äpplet

Optativ

Potential

Eventiv

Infinitiv

Första infinitiv

Andra infinitiv

Tredje infinitiv

Tredje infinitivet beskriver handlingar. I svenskan motsvaras den generellt av uppbyggnaden är och....

Det baseras kring att verbets ordstam fogas till -ma/mä och därtill kasusändelsen.

Tredje infinitiv inessiv

Beskriver att någon för närvarande utför en handling. T.ex:

Kalle är och läser i biblioteket = Kalle on lukemassa kirjastossa

Tredje infinitiv elativ

Beskriver att någon har utfört en handling och förslagsvis nu har återvänt från den. T.ex:

Kalle återvänder från att ha läst = Kalle palaa lukemasta

Tredje infinitiv illativ

Beskriver att någon har för avsikt att utföra en handling. T.ex:

Kalle går för att simma = Kalle menee uimaan

Tredje infinitiv adessiv

Beskriver hur någon utför en handling. T.ex:

Kalle studerar genom att läsa = Kalle opiskelee lukemalla

Tredje infinitiv abessiv

Beskriver hur någon inte utför en handling. T.ex:

Kalle och Roger hinner utan att springa = Kalle ja Roger ehtivät juoksematta

Fjärde infinitiv

Femte infinitiv

Verb konjugation

Participer

Passiv particip (förfluten tid)

Aktiv particip (förfluten tid)

Passiv particip (nutid)

Aktiv particip (nutid)

Particip agent

Negation av verb

Presens indikativ

Presens indefinit

Imperfekt indikativ

Imperfekt indefinit

Interrogativer (frågor)

Adverb

Komparativ former

Superlativ form

Oregelbunden form

Räkneord

Grundtal

Grundtalen ett till tio.

Grundtal
Finska	Svenska
nolla	noll
yksi	ett
kaksi	två
kolme	tre
neljä	fyra
viisi	fem
kuusi	sex
seitsemän	sju
kahdeksan	åtta
yhdeksän	nio
kymmenen	tio

För att skapa talen elva till nitton läggs "toista" till entalet: yksitoista, kaksitoista ... yhdeksäntoista. Tjugo är helt enkelt "kaksikymmentä", det vill säga "två tior" (kymmenen står i partitiv efter tal precis som substantiv vanligtvis gör). Tiotalen blir kolmekymmentä, neljäkymmentä ... yhdeksänkymmentä.

100 är "sata", 200 är "kaksisataa" och så vidare.

1000 är "tuhat", 2000 är "kaksituhatta" och så vidare.

Talet 3721 i skrift blir alltså "kolme|tuhatta|seitsemän|sataa|kaksi|kymmentä|yksi" (ordet skrivs utan mellanslag; strecken är bara utsatta för tydlighetens skull)

Långa tal (som 32534756) delas in i tusental med mellanrum, som på svenska (32 534 756). Om man skriver ut det i text ska mellanrum finnas på samma ställen (ordet "miljona" skrivs också separat). 32 534 756 blir alltså "kolme|kymmentä|kaksi miljoonaa viisi|sataa|kolme|kymmentä|neljä|tuhatta seitsemän|sataa|viisi|kymmentä|kuusi" (strecken används återigen bara för tydlighetens skull). Tal kan böjas i kasus; då böjs alla delar av talet utom det oböjliga "toista".

Ordningstal

Ordningstalen 1-19. Första och andra är tämligen oregelbundna, medan elfte och tolfte är mer logiska.

Ordningstal
Finska	Svenska
ensimmäinen	första
toinen	andra
kolmas	tredje
neljäs	fjärde
viides	femte
kuudes	sjätte
seitsemäs	sjunde
kahdeksas	åttonde
yhdeksäs	nionde
kymmenes	tionde
yhdestoista	elfte
kahdestoista	tolfte
kolmastoista	trettonde
neljästoista	fjortonde
viidestoista	femtonde
kuudestoista	sextonde
seitsemästoista	sjuttonde
kahdeksastoista	artonde
yhdeksästoista	nittonde

Syntax

Existentiella meningar

Se även

Källa

• Finnish grammar (på engelska Wikipedia)
• Finnish numerals

Grammatik efter språk
Arabiska | Bosniska | Danska | Engelska | Finska | Franska | Isländska | Italienska | Japanska | Kinesiska | Nederländska | Polska | Ryska | Spanska | Svenska | Tyska
Utdöda språk	Konstgjorda språk	Fiktiva språk
Fornengelska | Latin | Runsvenska | Vulgärlatin	Romanica	Svartiska | Quenya | Klingon
redigera