Bosnisk grammatik

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Bosniskans grammatik)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Huvudartikel: Bosniska

Den här artikeln beskriver grammatiken i bosniska språket. Den här grammatiken kan i hög grad även tillämpas på serbiska och kroatiska.

Innehåll

Alfabetet

Bosniska använder en av kroaten Ljudevit Gaj modifierad version av det latinska alfabetet. Se även kroatiska alfabetet.

Speciella bokstäver

Tecken Uttal Anteckning
Ć ć tj som i eng. tune
Č č tsh utt. hårdare än Ć; som i eng. church
DŽ dž dzh utt. hårdare än Đ; som i eng. ginger
Đ đ dj som i eng. due
LJ lj lj ett ljud
NJ nj nj ett ljud
Š š sh kort sh-ljud, utt. som i eng. shy
Ž ž zh långt zh-ljud

Artiklar

Substantiv

Genus

Överblick

Bosniska har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum.

  • Feminina ord slutar vanligtvis med ett "a".
  • Maskulina ord slutar vanligtvis med en konsonant.
  • Neutrer slutar vanligtvis med ett "o".

Exempel:

  • Maskulinum: sat - klocka, dan - dag, brat - bror
  • Femininum: gora - berg, zemlja - land, jord, prodavaonica - affär
  • Neutrum: staklo - glas, jelo - mat, zlato - guld

Notera: Det finns undantag.

Maskulinum

Exempel på maskulina ord som slutar på ett "i".

Singular Plural Betydelse Anteckningar
Grad Gradovi (-ovi) stad-städer
Kompjuter Kompjuteri (-i) dator-datorer
Dječak Dječaci (-ci) pojke-pojkar K:et blir till ett c.


Femininum

Många feminina ord slutar på ett "a". Där finns bara några få som slutar på en konsonant.

Singular Plural Betydelse Anteckningar
Mačka Mačke (-e) katt-katter A:et blir till ett "e".
Djevojka Djevojke (-e) flicka-flickor
Tačka Tačke (-e) prick-prickar

Neutrum

Singular Plural Betydelse Anteckningar
Ogledalo Ogledala (-a) spegel-speglar O:et blir till ett "a".
Mjesto Mjesta (-a) plats-platser
Sto Stola (-a) bord-bord

Kasus

Det finns 7 kasus i bosniska.

Överblick

Kasus Användning Anteckning
Nominativ Subjekt
Genitiv Ägande
Dativ Indirekt objekt
Ackusativ Direkt objekt Kan också vara ett prepositionsobjekt.
Instrumentalis Hjälpmedel  
Lokativ Befintlighet  
Vokativ Tilltal  
Förklaring till kasus
  • Nominativ (ko, što?) vem, vad (med svar som "han" eller "hon")?
  • Genitiv (koga, čega?) vem, vad? (med svar som "honom", "henne" eller "denna")
  • Dativ (kome, čemu?) till vem? till vad?
  • Ackusativ (koga, što?) för vem, för vad?
  • Vokativ (hej!) hej!
  • Instrumentalis (s kim, s čime?) med vem, med vad?
  • Lokativ (o kome, o čemu?) om vem, om vad?
Nominativ
  • Som ett subjekt i en mening.
    • Exempel:
      • Ian gleda kroz prozor. {Ian tittar genom fönstret.}
      • Ian ima dva braća. (Ian har två bröder.)
  • En komplemang efter 'biti'
    • Exempel:
      • Ian je Englez. {Ian är engelsman}
      • Ian je prijatan. (Ian är trevlig)
Genitiv

Genitiv används till att uttrycka bland annat ursprung och tillhörande.

  • iz (utav , från) och blizu (nära).
    • Exempel:
      • Har ni ost? {Imate li sira?}
      • Restaurangen är nära byggnaden {Restoran je blizu zgrade}
      • Hon tog med teet till köket {Ona je donijela caj do kuhinje}
Dativ

Dativ används ibland utan preposition. Kasuset motsvarar prepositionen "till".

  • Exempel:
    • Jag talar till honom {Govorim čovjeku}
    • Jag hjälper henne {Pomazem njoj}
    • Tack Gud (för det) {Hvala Bogu}
Ackusativ

Ackusativ är ett direkt-objektkasus som används för bland annat frågor.

  • Exempel:
    • En kvinna har en hatt. Har hon en hatt? En hatt.
  • Ackusativ används tillsammans med prepositioner som:
    • kroz (genom)
    • u (inuti)
    • za (för)
    • na ([utan]på):
  • Exempel:
    • Ian ser igenom fönstret {Ian gleda kroz prozor}
    • Jag ska till London {Idem u London}
    • Det här brevet är till min syster {Ovo pismo je za moju sestru}
    • Vi ska ut på picknick (Idemo na izlet)
Instrumentalis

Instrumentalis använder prepositionen: Sa/s {med}

  • Exempel:
    • Jag åkte med bil / buss / tåg. {Ja sam putovao autom / autobusom / vozom} (sam putovao - presens particip i maskulinum, notera att vid denna form används ej preposition)
    • Jag talade med min mor. {Ja sam pricala sa mojom majkom} (sam pricala - presens particip i femininum)
Lokativ

Lokativs ändelse är identisk med dativens ändelse. Kasuset används när man ska indikera att man befinner sig någonstans eller när man pratar om någon/något.

  • Exempel:
    • Hon bodde på ett hotell. -- Ostajala je u hotelu.
    • Hon står i rummet.-- Ona stoji u sobi.
    • Hon håller en bok i sin hand. -- Ona drzi knjigu u ruci.
    • Hon berättade för Ian om sin mor. -- Ispricala je Ianu o svojoj majci.
Vokativ

Vokativ är en tilltalsform/uppmaningsform som används vid till exempel början av ett brev.

  • Exempel:
    • Kära Ivan! {dragi Ivane!}
    • Herr Smith! {gospodine Smith!}
    • Kära mamma! {draga mamo!}
    • Hej tjejen! {hej djevojko!}

Maskulinum

Kasus Substantiv Plural Betydelse
Nominativ grad gradovi stad
Genitiv grada gradova av (en) stad
Dativ gradu gradovima till/åt/för (en) stad
Ackusativ grad gradove stad
Instrumentalis gradom gradovi med (en) stad
Lokativ gradu gradovima i (en) stad
Vokativ grade! gradovi stad!

Femininum

Femininer som slutar på -a.

Kasus Substantiv Plural Betydelse
Nominativ djevojka djevojke flicka
Genitiv djevojke djevojka av (en) flicka
Dativ djevojci djevojkama till/åt/för (en) flicka
Ackusativ djevojku djevojke flicka
Instrumentalis djevojkom djevojkama med (en) flicka
Lokativ djevojci djevojkama i (en) flicka
Vokativ djevojko! djevojke flicka!

Femininer som slutar på konsonant i nominativ.

Kasus Substantiv Plural Betydelse
Nominativ ljubav ljubavi kärlek
Genitiv ljubavi ljubavi av (en) kärlek
Dativ ljubavi ljubavima till/åt/för (en) kärlek
Ackusativ ljubav ljubavi flicka
Instrumentalis ljubavi (eller -ju) ljubavima med (en) kärlek
Lokativ ljubavi ljubavima i (en) kärlek
Vokativ ljubavi! ljubavi kärlek!

Neutrum

Kasus Substantiv Plural Betydelse
Nominativ ogledalo ogledala spegel
Genitiv ogledala ogledala av (en) spegel
Dativ ogledalu ogledalima till/åt/för (en) spegel
Ackusativ ogledalo ogledala spegel
Instrumentalis ogledalom ogledalima med (en) spegel
Lokativ ogledalu ogledalima i (en) spegel
Vokativ ogledalo! ogledala spegel!

Artiklar

Bestämd och obestämd artikel används sällan i bosniska.

Pronomen

Demonstrativa

Singular Plural
Maskulinum Neutrum Femininum Maskulinum Neutrum Femininum
Nom. taj to ta ti ta te
Gen. toga toga te tih tih tih
Dat. tom tom toj tim tim tim
Ack. toga to tu te ta te
Vok. tome tome toj tim tim tim
Instr. time tim tom tim tim tim


Personliga pronomen

Nominativ
ja jag
ti du
on, ona, ono han, hon, den, det
mi vi
vi ni
oni de
  • Notera: Ti används bara till en person som man känner, till exempel en vän eller släkting.

Singular

ja ti on ono ona one
Genitiv mene, me tebe, te njega, ga njega, ga nje, je sebi, si
Dativ meni, mi tebi, ti njemu, mu njemu, mu njoj, joj sebi, si
Ackusativ mene, me tebe, te njega, ga njega, ga nju, ju, je sebe, se
Lokativ meni tebi njemu njemu njoj sebi
Instrumentalis mnom tobom njime njime njom sobom

Plural

mi vi oni ona one
Genitiv nas vas njih, ih njih, ih njih, ih
Dativ nama, nas vama njima, ima njima, ima njima, ima
Ackusativ nas vas njih, ih njih, ih njih, ih
Instrumentalis nama vama njima njima njima
Lokativ nama vama njima njima njima

Possessiva pronomen

Se Possessiva adjektiv.

Överblick: Nominativ

Mask. Fem. Neut. Plural
min moj moja moje moji
din tvoj tvoja tvoje tvoji
hans njegov njegova njegovo njegovi
hennes njen njena njeno njeni
vår naš naša naše naši
Er vaš vaša vaše vaši
er njihov njihova njihovo njihovi

Moj (min)

Nom. Gen. Dat. Ack. Vok. Inst. Lok.
Mask. moj moga mojega mome mojim mome mojim
Neut. moje moga mojega mome mojemu mome mojim
Fem. moja moje mojega mjoj mojemu mome mojom
Plur. moji

Tvoj (din)

Nom. Gen. Dat. Ack. Vok. Inst. Lok.
Mask. tvoj tvoga tvega mome mojim mome mojim
Neut. tvoje tvoga tvega mome mojemu mome mojim
Fem. tvoja tvoje tvega tvoj tvemu mome mojom
Plur. tvoji

Relativa pronomen

Singular Plural
Maskulinum Neutrum Femininum Maskulinum Neutrum Femininum
Nom. koje koje koja koji koja koje
Gen. kojeg kojeg koje kojih kojih kojih
Dat. kojem kojem kojoj kojim kojim kojim
Ack. koje koju koje koja koja koje
Lok. kojem kojem kojoj kojim kojima kojima
Instr. kojem kojim kojom kojim kojim kojim

Adjektiv

Det finns 2 olika typer av adjektiv i bosniska. De flesta adjektiven skrivs med små bokstäver. Adjektiven har tre genus.

  • Exempel:
    • En lång man - visok čovjek
    • En ljus-rödbrun katt- smedja mačka
    • Ett främmande land - strane države
    • En gammal stad - stari grad
    • En bra teater - dobar teatar

Demonstrativa adjektiv

  • Maskulinum
    • Singularändelser: vilken konsonant som helst lijep, velik
    • Pluraländelser: lijepi , veliki
  • Femininum
    • Singularändelser: -a lijepa,velika
    • Pluraländelser: lijepe, velike
  • Neutrum
    • Singularändelser: -o veliko, lijepo, dobro
    • Pluraländelser: velika, lijepa

Possessiva adjektiv

  • Maskulinum slutar på en konsonant:
    • Ivans vän - Ivanov prijatelj
  • Feminina ord som slutar på ett -a tappa det sista -a:et och ersätt av "-in"
  • Sestra - sestrin {Syster - systers}
  • Sestrin brat{ Systers bror}.
Mask. Fem. Neut. Plural
min moj moja moje moji
din tvoj tvoja tvoje tvoji
hans njegov njegova njegovo njegovi
hennes njen njena njeno njeni
vår naš naša naše naši
Er vaš vaša vaše vaši
er njihov njihova njihovo njihovi

Komparation

  • Grundform: till exempel poznat (känd)
  • :
    • Maskulinum: adjektiv + "iji"
    • Femininum: adjektiv + "ija"
    • Neutrum: adjektiv + "ije"
  • Superlativ: "naj" + adjektiv + "iji"


poznat poznatiji, poznatija, poznatije najpoznatiji
känd mer känd mest känd


star stariji, starija, starije najstariji
gammal äldre äldst

Mobilt "a"

Ett mobilt "a" sätts in emellan de två sista konsonanterna av nominativ singular.

  • Exempel:

dobar, bra (m)
dobra, bra (f)
dobro, bra (n)

težak, tungt eller svårt (m)
teška, tungt eller svår (f)
teško, tungt (n)

Verb

Huvudartikel: Bosniska verb


Infinitiv

Det finns 3 grupper av bosniska verb, de slutar på följande ändelser:

  • -ati
  • -iti
  • -eti


  • Exempel:
    • Čitati (att läsa)
    • Sjediti (att sitta)
    • Početi (att börja)

Tempus

Presens

Regelbundna verb
1:a konjugationen
Čitati		 2:a konjugationen
Sjediti		 3:e konjugationen
Početi
Ja čitam jag läser sjedim jag sitter počinjem jag börjar
Ti čitas läser sjediš du sitter počinješ du börjar
On, ona, ono čita han... läser sjedi han... sitter počinje han... börjar
Mi čitamo vi läser sjedimo vi sitter počinjemo vi börjar
Vi čitate Ni läser sjedito Ni sitter počinjete Ni börjar
Oni čitaju de läser sjede de sitter počinju de börjar
Oregelbundna verb
Biti
Kort f. Lång f. Negativ
sam jag är jesam nisam
si du är jesi nisi
je han, hon, den, det är jest nije
smo vi är jesmo nismo
ste ni är jeste niste
su de är jesu nisu

Futurum

Formel 1

htjeti (kommer att, ska) + inf.

htjeti
ću jag kommer att (ska)
ćeš du kommer att (ska)
će han, hon, den, det kommer att (ska)
ćemo vi kommer att (ska)
ćete Ni kommer att (ska)
će de kommer att (ska)


Formel 2

Infinitiv stam + presens av htjeti.

ostati att stanna raditi att arbeta ići- att gå/åka/fara
ostaću jag ska stanna radiću jag ska arbeta ići ću jag ska gå
ostaćeš du ska stanna radićeš du ska arbeta ići ćeš du ska gå
ostaće han, hon, den, det ska stanna radiće han, hon, den det ska arbeta ići će han, hon, den, det ska fara
ostaćemo vi ska stanna radićemo vi ska arbeta ići ćemo vi ska gå
ostaćete Ni ska stanna radićete Ni ska arbeta ići ćete Ni ska gå
ostaće de ska stanna radiće de ska arbeta ići će de ska gå
Formel 3

Presens av Htjeti + da + Presens av huvudverb

ću da idem jag ska gå
ćeš da ideš du ska gå
će da ide han, hon, den, det ska gå
ćemo da idemo vi skå gå
ćete da idete Ni ska gå
će da idu de ska gå

Futurum Perfekt

biti (att vara) + perfekt particip

Mask. Fem. Neutr.
budem uradio uradila jag ska ha gjort
budeš uradio uradila du ska ha gjort
bude uradio uradila uradilo han, hon, den, det ska ha gjort
budemo uradili uradile vi ska ha gjort
budete uradili uradile Ni ska ha gjort
budu uraldili uradile uradila de ska ha gjort

Imperfekt

biti (att vara) + presens particip i rätt genus av huvudverb

Mask. Fem. Neutr.
sam radio radila jag arbetade
si radio radila du arbetade
je radio radila radilo han, hon, den, det arbetade
smo radili radile vi arbetade
ste radili radile Ni arbetade
su radili radile radila de arbetade

Pluskvamperfekt

biti (att vara) + perfekt particip-ändelse

ja bijah jag hade varit
ti bješe du hade varit
on/ona bješe han/hon hade varit
mi bjesmo vi hade varit
vi bjeste ni hade varit
oni bjehu de hade varit

Imperativ

Aorist

Aorist är ett tempus med syftan på något som hänt precis i dåtid.

biti (att vara) + perfekt particip

ja rekoh jag har (just) sagt
ti reče du har (just) sagt
on/ona reče han/hon har (just) sagt
mi rekosmo vi har (just) sagt
vi rekoste Ni har (just) sagt
oni rekoše de har (just) sagt

Konditionalis

Reflexiva verb

Participer

Presens particip (Gerundium)

I den hör formen lägger du till suffixet ći till 3:e person sing.

Infinitiv Particip Betydelse
(oni)čitaju čitajući läsande
(oni)govore govoreći talande
(oni)rade radeći görande


Perfekt particip (Gerundium)

Active
  • Suffix:
    • Efter en vokal blir ändelsen: -vši
    • Efter en konsonant blir ändelsen: -avši

Lägg till dessa till infinitiv-stamen.


Infinitiv Particip Betydelse
slušati slušavši lyssnande
vidjeti vidjevši seende
spavati spavavši sovande
Passiv
  • Suffix:
    • Verb med ändelsen -ati får -an som ändelse.
    • Verb med ändelsen -iti, -eti/-jeti får -jen som ändelse.
    • Verb med ändelsen -eti får -et som ändelse.


Infinitiv Particip Betydelse
čitati čitan/na/no läst
vidjeti vidjen/na/no sett
uraditi uradjen/na/no klar
prekinuti prekinut/a/o stannad
zauzeti zauzet/a/o ockuperad

Negativa verb

Helt olikt från svenska skrivs en negation i början av ett verb.

För att göra verbet negativt så sätter man ditt prefixet ne- före verbet.

  • Exempel på undantag:
    • nisam (jag är inte) (biti att vara)

Adverb

Bosniska adverb skrivs före verb istället för efter (som i svenska).

Komparation av regelbundna adverb

1:a 2:a 3:e
jako stark jače starkare najjače starkast
drago - draže - najdraže -
teško tung teže tyngre najteže tyngst

Komparation av oregelbundna adverb

1:a 2:a 3:e
dobar bra bolji bättre najbolji bäst
loše dålig gore värre/sämre najgore värst/sämst

Syntax

Negativer

För att göra något ord negativt sätter man ni framför ordet.

  • Här kommer några exempel:
nisam jag är inte
nisi du är inte
nije han, hon, den, det är inte
nismo vi är inte
niste ni är inte
nisu de är inte


  • Andra vanliga negativer är:
niko ingen
ništa inget
nikada aldrig
ne više inte längre
nigdje ingenstans
nijedan inte heller, ingendera

Källa

Externa länkar


Grammatik efter språk
Arabiska | Bosniska | Danska | Engelska | Finska | Franska | Isländska | Italienska | Japanska | Kinesiska | Nederländska | Polska | Ryska | Spanska | Svenska | Tyska
Utdöda språk Konstgjorda språk Fiktiva språk
Fornengelska | Latin | Runsvenska | Vulgärlatin Romanica Svartiska | Quenya | Klingon
redigera
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Bosnisk_grammatik"
Personliga verktyg