Fransk grammatik

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Huvudartikel: Franska
OBS: Denna sida innehåller fonetisk information skriven med internationella fonetiska alfabetet (IPA) i Unicode. Se IPA i Unicode om du har problem att se dessa tecken.

Franskans grammatik har mycket gemensamt med de andra romanska språkens.

Innehåll

Uttal och fonologi

Artiklar

Bestämd artikel

Singular Plural
Maskulinum
le /l(ə)/
l' /l/
les /le/
Femininum
la /la/
l' /l/

Notering: man använder le och la framför konsonanter och l’ framför vokaler eller framför stumt h.

Exempel:

  • le garçon /l(ə) ɡaʁsɔ̃/ - pojken
  • les garçons /le ɡaʁsɔ̃/ - pojkarna
  • la fille /la fij/ - flickan
  • les filles /le fij/ - flickorna
  • l'homme /lɔm/ - mannen
  • les hommes /lezɔm/ - männen

Obestämd artikel

Singular Plural
Maskulinum
un /œ̃/
des /de/
Femininum
une /yn/

Notering: i svenskan finns det ingen motsvarighet till des, men den motsvarar ungefär svenskans några.

Exempel:

  • un garçon [ɡaʁsɔ̃] - en pojke
  • des garçons [ɡaʁsɔ̃] - några pojkar
  • une fille [fij] - en flicka
  • des filles [fij] - några flickor
  • un homme [ɔm] - en man
  • des hommes [ɔm] - några män

Pronomen

Personliga pronomen

Nominativ Ackusativ Dativ Självständiga
Pronomen IPA Svenska Pronomen API Svenska Pronomen IPA Svenska Pronomen IPA Svenska
je [ʒə] jag me [mə] mig me [mə] mig moi [mwa] jag, mig
tu [ty] du te [tə] dig te [tə] dig toi [twa] du, dig
il [il] han le [lə] honom lui [lɥi] honom lui [lɥi] han, honom
elle [ɛl] hon la [la] henne lui [lɥi] henne elle [el] hon, henne
on [ɔ̃(n)] man
nous [nu(z)] vi nous [nu(z)] oss nous [nu(z)] oss nous [nu] vi, oss
vous [vu(z)] ni vous [vu(z)] er vous [vu(z)] er vous [vu] ni, er
ils [il(z)] de (mask.) les [le(z)] dem leur [lœʁ] dem eux [ø] de, dem
elles [ɛl(z)] de (fem.) les [le(z)] dem leur [lœʁ] dem elles [el] de, dem

Notering: De självständiga formerna används i följande fall:

  • Efter preposition
  • När verb saknas i satsen
  • Vid starkare betoning på pronomenet (i kombination med nominativformen vid verbet)

Exempel:

  • Il y a une lettre pour toi. - Det finns ett brev till dig.
  • Qui a pris mon vélo? Moi! - Vem har tagit min cykel? Jag!
  • Moi, j'habite à Paris. - Jag (betonat) bor i Paris.

Demonstrativa pronomen

Maskulinum Mask. (f. vokal) Femininum
Sing. ce [s(ə)] cet [s(ə)t] cette [set]
Plur. ces [sez], [sɛz], [se], [sɛ]

Relativa pronomen

Interrogativa pronomen

Personer Saker
Lång f. Kortf. Översättning Lång f. Kortf. Översättning
Nominativ qui est-ce qui qui vem Qu'est-ce qui ingen vad
Ackusativ qui est-ce que qui vem Qu'est-ce que que vad
Prep. Obj Prep. + qui est-ce que Prep. + qui Prep. + vem Prep. + quoi est-ce que Prep. + quoi Prep. + vad

Substantiv

Franska substantiv har två genus, maskulinum och femininum.

  • La maison - Huset (feminint)
  • Le chien - Hunden (maskulint)

Adjektiv

I franskan böjs adjektiv efter genus och numerus. Det regelbundna adjektivet vert böjs på följande sätt:

vert – grön Positiv Komparativ Superlativ
Singular Maskulinum vert plus vert le plus vert
Femininum verte plus verte la plus verte
Plural Maskulinum verts plus verts les plus verts
Femininum vertes plus vertes les plus vertes

Verb

Franska verb kan delas in i tre böjningsgrupper: de helt regelbundna, de halvregelbundna eller systematiskt oregelbundna och de helt oregelbundna. De helt regelbundna kan delas in i verb som i infinitiv slutar på -er, i sådana som slutar på -ir och i sådana som lutar på -re. De halvregelbundna beter sig som regelbundna verb i vissa former men avviker i någon eller några verbformer, men då typiskt efter ett mönster som återkommer hos flera halvregelbundna verb. De helt oregelbundna verben är få men extremt vanliga, hit hör till exempel être (att vara) och avoir (att ha).

Man kan identifiera några tiotal mönster med hjälp av vilka man kan böja flera tusen verb (däribland alla oregelbundna) och dessa mönster förekommer - tillsammans med listor över verb och vilket mönster de böjs efter - i böcker som "Le Bescherelle".

Konjugation 1 (-er)

parler - att prata/tala
Presens Futurum Futurum Anterior Imperfekt Passé composé Pluskvamperfekt Konditionalis
je parle parlerai aurai parlé parlais ai parlé avais parlé parlerais
tu parles parleras auras parlé parlais as parlé avais parlé parlerais
il/elle parle parlera aura parlé parlait a parlé avait parlé parlerait
nous parlons parlerons aurons parlé parlions avons parlé avions parlé parlerions
vous parlez parlerez aurez parlé parliez avez parlé aviez parlé parleriez
ils/elles parlent parleront auront parlé parlaient ont parlé avaient parlé parleraient

Notering: "Je" binds ihop med efterföljande verbformer på vokal, varvid e:et faller bort och ersätts med apostrof (') i skrift.

Exempel

  • J'ai parlé
  • J'aurai parlé

Konjugation 2 (-ir)

finir - att sluta
Presens Futurum Futurum Anterior Imperfekt Passé composé Pluskvamperfekt Konditionalis
je finis finirai aurai fini finissais ai fini avais fini finirais
tu finis finiras auras fini finissais as fini avais fini finirais
il/elle finit finira aura fini finissait a fini avait fini finirait
nous finissons finirons aurons fini finissions avons fini avions fini finirions
vous finissez finirez aurez fini finissiez avez fini aviez fini finiriez
ils/elles finissent finiront auront fini finissaient ont fini avaient fini finiraient

Konjugation 3 (-re)

vendre - att sälja
Presens Futurum Futurum Anterior Imperfekt Passé composé Pluskvamperfekt Konditionalis
je vends vendrai aurai vendu vendais ai vendu avais vendu vendrais
tu vends vendras auras vendu vendais as vendu avais vendu vendrais
il/elle vend vendra aura vendu vendait a vendu avait vendu vendrait
nous vendons vendrons aurons vendu vendions avons vendu avions vendu vendrions
vous vendez vendrez aurez vendu vendiez avez vendu aviez vendu vendriez
ils/elles vendent vendront auront vendu vendaient ont vendu avaient vendu vendraient

Passé simple

Konditionalis passé

Konjunktiv presens

Konjunktiv passé

Imperativ

Adverb

Konjunktioner

Prepositioner

Preposition  [redigera]

de (f)

från, av Je suis de France. Jag är från Frankrike.

Artikel  [redigera]

de (f)

(oräknebar) obestämd artikel J'ai bu du Coca Cola. Jag har druckit Coca Cola.

Klitisk partikel  [redigera]

de (f)

markerar genitiv (vissa likheter med svenskans -s) Les hautes montagnes de l'Europe. Europas höga berg.

Räkneord

Grundtal och ordningstal 1-20
Franska Svenska
Grundtal Ordningstal Grundtal Ordningstal
un, une premier, première ett första
deux second, seconde / deuxième två andra
trois troisième tre tredje
quatre quatrième fyra fjärde
cinq cinquième fem femte
six sixième sex sjätte
sept septième sju sjunde
huit huitième åtta åttonde
neuf neuvième nio nionde
dix dixième tio tionde
onze onzième elva elfte
douze douzième tolv tolfte
treize treizième tretton trettonde
quatorze quatorzième fjorton fjortonde
quinze quinzième femton femtonde
seize seizième sexton sextonde
dix-sept dix-septième sjutton sjuttonde
dix-huit dix-huitième arton artonde
dix-neuf dix-neuvième nitton nittonde
vingt vingtième tjugo tjugonde
Grundtal och ordningstal 30-100
trente trentième trettio trettionde
quarante quarantième fyrtio fyrtionde
cinquante cinquantième femtio femtionde
soixante soixantième sextio sextionde
quatre vingts quatre-vingtième åttio åttionde
cent centième hundra hundrade
Franska har inga ord för 70 och 90,
utan man fortsätter på 60 och 80,
och säger till exempel soixante-dix för 70.

Syntax

Källor


Grammatik efter språk
Arabiska | Bosniska | Danska | Engelska | Finska | Franska | Isländska | Italienska | Japanska | Kinesiska | Nederländska | Polska | Ryska | Spanska | Svenska | Tyska
Utdöda språk Konstgjorda språk Fiktiva språk
Fornengelska | Latin | Runsvenska | Vulgärlatin Romanica Svartiska | Quenya | Klingon
redigera
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Fransk_grammatik"
Personliga verktyg