Finsk grammatik

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Innehåll

Uttal

Uttalet av finska överensstämmer huvudsakligen med skriften. Uttalet av u motsvaras dock av svenskans o

(som i bok, inte som i korv), medan o motsvaras av å.

Bokstaven N ljuder olika beroende på positionen i ett ord.

N före K uttalas NG, t.ex kenkä [kengkä] och onko [ongko].

N före P uttalas M, t.ex onpa [ompa]

N före L uttalas L, t.ex samanlainen [samallainen]

N före M uttalas M, i detta fall likt mm (lång uttal)

Uttalet för NG är alltid långt, t.ex Helsingin och kengät

Kort ng ljud återfinns bara i låneord likt signaali, annars uttalas bokstaven G alltid som hårt, dvs t.ex gavel.

Mer om finskans uttalsskillnader gentemot svenska kan läsas på artikeln om finska.

Pronomen

Personliga pronomen

Personliga pronomen
Finska Svenska
Singular
minä jag
sinä du
hän han, hon
Plural
me vi
te ni
he de
Artigt
Te Ni

Demonstrativa pronomen

Demonstrativa pronomen
Finska Svenska
Singular
tämä den här
tuo det där
se det/det där
Plural
nämä de här
nuo de där
ne de/de där

Interrogativa pronomen

Interrogativa pronomen
Finska Svenska
kuka vem, vilka (av många)
mikä vad, vilket (av många)
ken vem, vilket (av många) - (gammalt eller dialektalt ord)
kumpi vilken/vilket (av två)
kumpainen vilken/vilket (av två) - (gammalt eller dialektalt ord)

Relativa pronomen

Relativa pronomen
Pronomen Exempel Svenska
joka (syftar tillbaka på en person eller ett ord) "hän on ainoa, jonka muistan" "han/hon är den enda som (jag) kommer ihåg"
mikä (syftar tillbaka på en sak) "se on ainoa asia, minkä muistan" "det är den enda saken som (jag) kommer ihåg"

Reciproka pronomen

Reciproka pronomen
Pronomen Exempel Svenska
toinen "he rakastavat toisiaan" "de älskar varandra" (plural)
"he rakastavat toinen toistaan" "de älskar varandra (var och en)" (dubbel singular)

Reflexiva pronomen

Reflexiva pronomen
Pronomen Suffix Exempel Svenska
itse plus motsvarande possessivsuffix "keitin itselleni teetä" "(Jag) gjorde te till mig själv."

Indefinita pronomen

Indefinita pronomen
Finska Svenska
joka (oböjligt) varje
jokainen varje (enskild)
joku någon (person)
jompikumpi någondera
jokin någonting, något (djur, sak)
kukin envar
kumpainenkin bägge (ålderdoml. el. dial.)
kumpikin båda två
mikin varje sak (dial.)
kenkään ingen, någon (ålderdoml. el. dial.)
kukaan (nom.), kene+..+kään (oblique) ingen/någon (person)
-> ei kukaan ingen (person)
kumpikaan ingendera
-> ei kumpikaan inte någondera
mikään någonting -> ei mikään = ingenting
mones (nom.), monente- (oblique) vilken i ordningen (representerar första, andra, osv.)

Indefinita adjektiv

Indefinita adjektiv
Finska Svenska
ainoa enda
eräs en viss
harva
itse (icke-reflexivt) själv
kaikki allt, allting, alla
molemmat båda, bägge
moni många, mången
muu annan, annat
muutama några, ett fåtal
sama samma
toinen (icke-reciprokt, icke-numeriskt) en/någon annan

Substantiv

Kasus

Finska kasus
Kasus Suffix Svensk prep. Exempel Översättning
Grammatiskt
nominativ   - talo hus
genitiv -n -s talon husets
ackusativ - eller -n - talo eller talon hus
partitiv -(t)a - taloa hus (som ett objekt)
Lokativ (internt)
inessiv -ssa i talossa i (ett) hus
elativ -sta från (inifrån, ur) talosta från (ett) hus
illativ -an, -en, etc. in i taloon in i (ett) hus
Lokativ (externt)
adessiv -lla talolla på (ett) hus
ablativ -lta från talolta från (ett) hus
allativ -lle till talolle till (ett) hus
Essiv
essiv -na som talona som ett hus
(excessiv; dialektalt) -nta från att vara talonta från att vara ett hus
translativ -ksi till (förvandling) taloksi till ett hus
Marginal
instruktiv -n med (hjälp av) taloin med huset
abessiv -tta utan talotta utan (ett) hus
komitativ -ne- tillsammans (med) taloineni med mitt hus

Finskans kasussystem kan inte direkt överföras på svenska prepositioner då finskan favoriserar internlokativa prepositioner över externa. Jämför svenskans Jag sitter på bussen mot finskans Istun linja-autossa (rakt översatt Jag sitter i bussen). Samtliga kasus uppvisar därutöver även andra funktioner, t.ex tid, sätt och medel. Exempelvis Perjantaina = på fredag (inte som fredag) och Pidän hänestä = Jag gillar honom/henne där ändelsen -stä rent semantiskt snarare motsvarar svenskans om. Utöver detta kan tilläggas att abessivet, utöver bruket i tredje infinitiven, är begränsat i dagligt språk där det snarare ersätts av ordet ilman tillsammans med substantiv.

Plural

Det finns tre olika 'plural' i finska.

Nominativ plural

Plural bildas genom att t läggs till böjningsstammen.

Nominativ plural
Finska Svenska
"koirat olivat huoneessa" "hundarna var i rummet"
"huoneet olivat suuria" "rummen var stora"

Efter räkneord

Efter räkneord används partitiv singularis.

Följande nummer
Finska Svenska
"huoneessa oli kaksi koiraa" "I rummet fanns två hundar"
"talossa oli kolme huonetta" "I huset fanns tre rum"

Böjda pluraler

När ett ord i plural är böjt i ett annat kasus än nominativ ersätts plural-t:et med i, varefter man hakar på i stort sett samma ändelser som i singular.

Böjda pluraler
Finska Svenska
'huone' -> 'huoneita' '(några) rum'
-> 'huoneissa' 'i rum'
Böjda pluraler
Finska Svenska
'lintu on puussa' 'fågeln är i trädet'
-> 'linnut ovat puissa' 'fåglarna är i träden'

Böjning av pronomen

Böjningar av pronomen
Finska Kasus Exempel Svenska
'minä' nominativ 'Jag'
'minun' genitiv ('min, mitt')
'tämä talo on minun ' 'det här huset är mitt '
'tämä on minun taloni ' 'det här är mitt hus'
'minut' ackusativ 'hän tuntee minut' 'han/hon känner mig'
'minua' partitiv 'hän rakastaa minua' 'han/hon älskar mig'
'minussa' inessiv 'tämä herättää minussa vihaa' 'det här väcker ilska i mig'
'minusta' elativ 'hän puhui minusta' 'han/hon talade om mig'. Idiomatiskt: 'minusta' = 'enligt min åsikt'.
'minuun' illativ 'hän luotti minuun' 'han/hon litade på mig'
'minulla' adessiv 'minulla on rahaa' 'Jag har pengar'
'minulta' ablativ 'hän otti minulta rahaa' 'han tog pengar från/av mig'
'minulle' allativ 'anna minulle rahaa' 'ge mig pengar'
'sinuna' essiv 'sinuna en ottaisi rahoja' 'om jag var du, skulle jag inte ta pengarna'
'minuksi' translativ 'häntä luullaan usein minuksi' 'man tror ofta att han/hon är jag'

Substantiv- och adjektivstammar

Vokalstammar

Konsonantstammar

-s substantiv
-nen substantiv
-e substantiv

Adjektiv

Komparation

Formering av superlativ

Oregelbundna verb

Postpositioner och prepositioner

Postpositioner

Prepositioner

Verb

Tempus

Huvudformer

Indefinit huvudform

Modus

Indikativ

Konditionalis

Imperativ

Exempel: Ät ett äpple

Jakande:

  • syö omena - ät (du) äpplet/ett äpple
  • hän syököön omenan - han/hon må äta äpplet
  • syökäämme omena - låt oss äta äpplet/ett äpple
  • syökää omena - ät (ni) ett äpple (Jämför: Syökää omenaa! - Ät äpple! (allmänt))
  • he syökööt omenan - de må äta äpplet

Nekande:

  • älä syö omenaa - ät (du) inte äpplet/ett äpple
  • hän älköön syökö omenaa - han/hon må inte äta äpplet
  • älkäämme syökö omenaa - låt oss inte äta äpple
  • älkää syökö omenaa - ät (ni) inte äppel
  • he älkööt syökö omenaa - de må inte äta äpplet

Optativ

Potential

Eventiv

Infinitiv

Första infinitiv

Andra infinitiv

Tredje infinitiv

Tredje infinitivet beskriver handlingar. I svenskan motsvaras den generellt av uppbyggnaden är och....

Det baseras kring att verbets ordstam fogas till -ma/mä och därtill kasusändelsen.

Tredje infinitiv inessiv

Beskriver att någon för närvarande utför en handling. T.ex:

Kalle är och läser i biblioteket = Kalle on lukemassa kirjastossa

Tredje infinitiv elativ

Beskriver att någon har utfört en handling och förslagsvis nu har återvänt från den. T.ex:

Kalle återvänder från att ha läst = Kalle palaa lukemasta

Tredje infinitiv illativ

Beskriver att någon har för avsikt att utföra en handling. T.ex:

Kalle går för att simma = Kalle menee uimaan

Tredje infinitiv adessiv

Beskriver hur någon utför en handling. T.ex:

Kalle studerar genom att läsa = Kalle opiskelee lukemalla

Tredje infinitiv abessiv

Beskriver hur någon inte utför en handling. T.ex:

Kalle och Roger hinner utan att springa = Kalle ja Roger ehtivät juoksematta

Fjärde infinitiv

Femte infinitiv

Verb konjugation

Participer

Passiv particip (förfluten tid)

Aktiv particip (förfluten tid)

Passiv particip (nutid)

Aktiv particip (nutid)

Particip agent

Negation av verb

Presens indikativ

Presens indefinit

Imperfekt indikativ

Imperfekt indefinit

Interrogativer (frågor)

Adverb

Komparativ former

Superlativ form

Oregelbunden form

Räkneord

Grundtal

Grundtalen ett till tio.

Grundtal
Finska Svenska
nolla noll
yksi ett
kaksi två
kolme tre
neljä fyra
viisi fem
kuusi sex
seitsemän sju
kahdeksan åtta
yhdeksän nio
kymmenen tio

För att skapa talen elva till nitton läggs "toista" till entalet: yksitoista, kaksitoista ... yhdeksäntoista. Tjugo är helt enkelt "kaksikymmentä", det vill säga "två tior" (kymmenen står i partitiv efter tal precis som substantiv vanligtvis gör). Tiotalen blir kolmekymmentä, neljäkymmentä ... yhdeksänkymmentä.

100 är "sata", 200 är "kaksisataa" och så vidare.

1000 är "tuhat", 2000 är "kaksituhatta" och så vidare.

Talet 3721 i skrift blir alltså "kolme|tuhatta|seitsemän|sataa|kaksi|kymmentä|yksi" (ordet skrivs utan mellanslag; strecken är bara utsatta för tydlighetens skull)

Långa tal (som 32534756) delas in i tusental med mellanrum, som på svenska (32 534 756). Om man skriver ut det i text ska mellanrum finnas på samma ställen (ordet "miljona" skrivs också separat). 32 534 756 blir alltså "kolme|kymmentä|kaksi miljoonaa viisi|sataa|kolme|kymmentä|neljä|tuhatta seitsemän|sataa|viisi|kymmentä|kuusi" (strecken används återigen bara för tydlighetens skull). Tal kan böjas i kasus; då böjs alla delar av talet utom det oböjliga "toista".

Ordningstal

Ordningstalen 1-19. Första och andra är tämligen oregelbundna, medan elfte och tolfte är mer logiska.

Ordningstal
Finska Svenska
ensimmäinen första
toinen andra
kolmas tredje
neljäs fjärde
viides femte
kuudes sjätte
seitsemäs sjunde
kahdeksas åttonde
yhdeksäs nionde
kymmenes tionde
yhdestoista elfte
kahdestoista tolfte
kolmastoista trettonde
neljästoista fjortonde
viidestoista femtonde
kuudestoista sextonde
seitsemästoista sjuttonde
kahdeksastoista artonde
yhdeksästoista nittonde

Syntax

Existentiella meningar

Se även

Källa


Grammatik efter språk
Arabiska | Bosniska | Danska | Engelska | Finska | Franska | Isländska | Italienska | Japanska | Kinesiska | Nederländska | Polska | Ryska | Spanska | Svenska | Tyska
Utdöda språk Konstgjorda språk Fiktiva språk
Fornengelska | Latin | Runsvenska | Vulgärlatin Romanica Svartiska | Quenya | Klingon
Personliga verktyg
På andra språk