Estniska

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Estländska)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Question book-4.svg
 Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009)
estniska
eesti keel
Talas i Estland
Region Baltikum
Antal talare 1,1 miljon
Klassificering Uraliska

 Finsk-ugriska
   Östersjöfinska

    Estniska
Officiell status
Officiellt språk i Estland, EU
Språkmyndighet -
Språkkoder
ISO 639-1 et
ISO 639-2 est
ISO 639-3 [1]
SIL EST

Estniska är ett finsk-ugriskt språk som är nära besläktat med finskan. De skiljer sig dock mer än vad svenska och danska gör, eller svenska och norska. Många estniska ord liknar motsvarande finska ord, men en eller annan bokstav har försvunnit, så att ordet blir något kortare. Jämfört med ungerska och finska, saknas vokalharmoni (exempel: õhtu, väha, sellepärast, osv.). Vokalharmoni finns endast dialektalt i estniskan.

Innehåll

Alfabet

Alfabetet består av följande 32 bokstäver: A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, Š, Z, Ž, T, U, V, W, Õ, Ä, Ö, Ü, X, Y

Uttal

Estniskan har nio vokaler och fjorton konsonanter. Något som är rätt unikt med estniskan är att det finns tre vokallängder (kvantiteter): kort, lång och halvlång, något som delas med få andra språk.

Vokaler

Estniskans nio vokaler är a e i o u õ ä ö ü, plus en som används i lånord, y. Estniskan har inte kort-lång-system som svenskan, utan alla vokaler har ett fast uttal samt tre vokallängder. Även diftonger kan vara halvlånga. Det är ingen skillnad på lång och halvlång vokal i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ` (grav accent) före ordet.

Fonem
(IPA)		 Grafem Exempel
ɑ a aga "men", "emellertid"
e e ema "mor"
i i isa "far"
o o onu "farbror", "morbror"
u u uus "ny"
ɤ õ sõber "vän"
æ ä lähen "jag går"
ø ö töö "arbete"
y ü ütlen "jag säger"

Konsonanter

Estniskans fjorton konsonanter är b d g h j k l m n p r s t v, plus åtta som används i lånord, c q w x f š z ž. Alla klusiler har halvlånga variationer (markeras med dubbelvokal). Fyra konsonanter kan muljeras, l s n t. Detta markeras ej i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ´ (akut accent) efter den berörda konsonanten.

Fonem
(IPA)		 Grafem Exempel
p b halb "dålig"
t d kord "gång"
k g õige "rätt"
j j juba "redan"
kː k õpik "lärobok"
l l laud "bord"
m m mets "skog"
n n naine "kvinna"
pː p õppima "att lära"
r r Rootsi "Sverige"
s s suur "stor"
tː t raamat "bok"
v v või "eller"

Kasus

Estniskan har 14 kasus. Här följer en tabell över hur man deklinerar dem: exempelordet är "lennuk" (flygplan).
Estniskan skiljer inte på bestämd och obestämd form, men för enkelhetens skull står översättningarna bara i endera formen.

Singular Plural Betydelse Suffix
Nominativ lennuk lennukid flygplanet se nedan
Genitiv lennuki lennukite flygplanets a e i u eller ingen ändelse
Partitiv lennukit lennukeid flygplanet t d a e i eller u (i singular), id sid i e eller u
Illativ lennukisse lennukitesse in i flygplanet -sse
Inessiv lennukis lennukites i flygplanet -s
Elativ lennukist lennukitest ut ur/om flygplanet -st
Allativ lennukile lennukitele åt flygplanet -le
Adessiv lennukil lennukitel på flygplanet -l
Ablativ lennukilt lennukitelt från flygplanet -lt
Translativ lennukiks lennukiteks (så)som ett flygplan -ks
Terminativ lennukini lennukiteni fram till flygplanet -ni
Essiv lennukina lennukitena (använd) som flygplan -na
Abessiv lennukita lennukiteta utan flygplan -ta
Komitativ lennukiga lennukitega med/per flygplan -ga

1 Vissa ord i singular har speciella, alternativa illativformer (kort illativ).

Nominativ

Kasuset nominativ används främst för att markera subjektet till ett finit verb eller predikatsfyllnad och ibland även objekt. Förleden i sammansatta ord kan också stå i nominativ, även om genitiv är vanligast.

Exempel:

  • lennuk on suur – flygplanet är stort
  • see on lennuk – detta är ett flygplan
  • osta lennuk – köp ett flygplan!
  • paberraha – sedel, papperspengar (papper + pengar)

Nominativ singular är grundformen av alla estniska substantiv.
Nominativ plural konstrueras genom att lägga till suffixet -d till genitiv singular.

Genitiv

Kasuset genitiv används på många sätt, bland annat som objekt, attributivt för att ange ägande (i vid bemärkelse), med postposition och som förled i sammansatta ord.

Exempel:

  • ostsin lennuki - jag köpte ett flygplan
  • lennuki uks - flygplanets dörr
  • lennuki ees - framför flygplanet
  • lennukimootor - flygplansmotor (flygplanets motor)

Genitiv singular är basen för alla kasus i singular, utom nominativ och partitiv. Det innebär att man lägger respektive kasusändelse till genitivformen. Genitiv singular är även basen för nominativ plural.
Genitiv plural bildas genom att lägga till suffixet -de eller -te till partitiv singular. Undantagsvis förekommer även ändelsen -e.

Partitiv

Kasuset partitiv är ett mycket vanligt kasus i estniskan, som främst används som objekt (vissa verb kräver att objektet ska stå i partitiv). Som sådant markerar det ofta en process eller pågående handling. De flesta prepositioner styr partitiv. Kasuset används även efter alla räkneord förutom üks, ett: üks lennuk, kaks lennukit.

Exempel:

  • näen lennukit - jag ser ett flygplan
  • keset lennukit - mitt i flygplanet

Partitiv singular baseras på nominativen.

Övriga kasus

Övriga kasus baseras på genitiv singular respektive genitiv plural. För att böja ett ord i ett övrigt kasus läggs helt enkelt kasusets suffix till respektive genitivform.

Externa länkar

Wikipedia
 Wikipedia har en upplaga på Estniska.
v • d • r
Europeiska unionens officiella språk
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Estniska"
Personliga verktyg