Val till Europaparlamentet

Från Rilpedia

(Omdirigerad från EU-parlamentsvalet)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För det kommande Europaparlamentsvalet, se Europaparlamentsvalet 2009.
Parlamentets kammare i Strasbourg.

Val till Europaparlamentet äger rum en gång vart femte år med allmän rösträtt. Europaparlamentets ledamöter har utsetts direkt av folket sedan 1979. Inget annat organ inom Europeiska unionen är direkt folkvalt, utan istället utses ledamöterna i institutioner så som Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av unionens medlemsstater.[1] Nästkommande val hålls den 4 juni till den 7 juni 2009.[2]

Sedan Europaparlamentsvalet 1999 sker valet med ett proportionellt valsystem i samtliga medlemsstater. Före 1999 använde Storbritannien ett system med majoritetsval i enmansvalkretsar. Sedan 2004 är det formellt fastslagit att alla val måste vara proportionella. Det finns därutöver inga krav på vilka valmetoder som får användas. Spärrar för att komma in i parlamentet får dock inte överstiga 5 %.

Vanligtvis utgör varje medlemsstat sin egen valkrets. Framför allt de större medlemsstaterna är dock uppdelade i flera valkretsar. Varje medlemsstat tilldelas ett antal mandat, som motsvarar invånarantalet, före valet. Antalet mandat är således inte beroende av hur många som verkligen röstar i själva valet.

Innehåll

Valmetod

Mandatfördelningen mellan medlemsstaterna i parlamentet är degressivt proportionell.

Det finns inget enhetligt valsystem vid val av Europaparlamentariker; snarare är det upp till varje medlemsstat att utforma sitt eget valsystem så länge följande tre krav uppfylls:[3]

  • Systemet måste vara ett proportionellt valsystem, antingen med partilistor eller med enkel överförbar röst.
  • Valmanskåren får delas upp i flera valkretsar så länge det inte påverkar valsystemets utformning och proportionaliteten i någon större utsträckning.
  • Ingen spärrgräns på nationell nivå får överstiga 5 %.

Fördelningen av mandaten mellan medlemsstaterna baserar sig på principen om degressiv proportionalitet, vilket innebär att ländernas invånarantal har betydelse, men att mindre länder har relativt till sin befolkning fler mandat än större länder. Eftersom mandatfördelningen är ett resultat av förhandlingarna om EU-fördragen, finns det ingen exakt matematisk formel för mandatfördelningen mellan medlemsstaterna. Ingen förändring av detta system kan ske utan ett enhälligt beslut av alla medlemsstaternas regeringar.[4][3]

Politiska partigrupper

Martin Schulz är ordförande för socialdemokratiska PES.

Europeiska unionen har ett flerpartisystem. Oftast får inte ett enda parti chansen att regera ensamt, och olika partier måste samarbeta för att forma koalitioner, så kallade politiska partigrupper. Det bör emellertid noteras att eftersom ingen regering utses som ett resultat av valen, finns det inga permanenta och formella koalitioner.

De två största europeiska partierna är det konservativa Europeiska folkpartiet (EPP) och det socialistiska Europeiska socialdemokratiska partiet (PES). De bildar även de två största partigrupperna (EPP-ED respektive PES) tillsammans med andra, mindre partier. Det finns ett antal andra partigrupper som inkluderar kommunister, gröna, nationalkonservativa, liberaler och euroskeptiker. Tillsammans formar dessa grupper sju stycken erkända partigrupper i parlamentet.[5] Varje partigrupp utformar några gemensamma politiska mål och utser en ordförande för gruppen.

Ledamöter i parlamentet kan också avstå från att vara medlem i någon av partigrupperna, men detta är en nackdel då partigrupperna medför vissa förmåner, både politiskt och ekonomiskt.

Om, och i så fall när, Lissabonfördraget träder i kraft kommer valen till parlamentet att ha större betydelse för kommissionens sammansättning. Fördraget fastslår nämligen att Europeiska rådet ska ta hänsyn till det senaste Europaparlamentsvalet när det utser kommissionens ordförande. Redan idag måste kommissionen godkännas av parlamentet för att kunna sitta kvar, vilket är en typ av parlamentarism.

Valbeteenden

Pat Cox menar att valdeltagandet jämfört med USA inte är lågt.

Det är allmänt känt att de europeiska valen ofta handlar om nationella, och inte europeisk, frågor och att väljarna använder valen för att straffa sina nationella regeringar mitt i en mandatperiod. Valdeltagandet har också fallit stadigt sedan det första valet 1979, vilket indikerar ett ökat ointresse för parlamentet trots att det har fått utökade maktbefogenheter under samma period.

Forskare inom politik i Köln har indikerat att detta faktiskt kan vara ett sätt av väljarna att uttrycka sin syn på europeisk integration. Sedan de nationella regeringarna har blivit allt mer för ökad integration, har antalet euroskeptiska parlamentariker ökat, vilket forskarna förutspår kommer att fortsätta att öka även efter valet 2009. Forskarna menar också att missnöjdheten med Europa, och inte deras nationella regeringar, leder till ett allt lägre valdeltagande.[6]

Valdeltagande är en allt viktigare fråga för vissa. I Storbritannien röstade 11 miljoner i Europaparlamentsvalet 1999, medan 23 miljoner röstade i TV-serien Big Brother 2002. Trots att det har fallit under 50 % sedan 1999, har valdeltagandet fortfarande inte nått så låga nivåer som i USA, där det ofta faller under 40 %. Där kritiseras emellertid inte det låga valdeltagandet lika mycket på grund av att presidentvalen hålls separat, medan Europeiska kommissionens ordförande utses på basis av parlamentsvalen i Europa. Bland annat den före detta talmannen Pat Cox har noterat att valdeltagandet 1999 var högre än i föregående amerikanska presidentval.[7] Man hoppas dock på att, genom att tydligare länka samman valet av kommissionens ordförande med Europaparlamentet, kunna höja valdeltagandet i parlamentsvalen.[8][9][10]

Valresultat

Mandatfördelningen idag.

Ända sedan det första valet 1979 har de konservativa och socialdemokraterna innehaft den största andelen av mandat i parlamentet. Den liberala partigruppen har traditionellt sett varit den tredje största gruppen, medan övriga grupper har varierat både i storlek och antal. Nya partigrupper har också uppkommit sedan det första valet 1979.

Nedan visas valresultatet i samtliga ordinarie Europaparlamentsval sedan 1979, uppdelat efter det bredare begreppet ideologi. Observera att det under vissa mandatperioder har förekommit flera partigrupper som har associerats med samma ideologi. Det kan också ha förekommit temporära förändringar från nedanstående siffror under en mandatperiod. Siffrorna nedan speglar enbart hur fördelningen var precis efter respektive parlamentsval. De extrainsatta valen, som hållits i anslutande länder mellan de ordinarie valen, redovisas inte i tabellen nedan.

EP-val

Konservativa och
kristdemokrater
Social-
demokrater
Liberaler och demokrater
De gröna och regionalister
Socialister och kommunister
Nationalister
och patrioter
Euro-
skeptiker
Grupplösa
och övriga
Mandat
Valdeltagande
Mall:Landsdata EU EP-valet 1979 &&&&&&&&&&&&0171.&&&&&0171
(41,7 %)
&&&&&&&&&&&&0113.&&&&&0113
(27,7 %)
&&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040
(9,8 %)
&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
(2,7 %)
&&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044
(10,7 %)
&&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022
(5,4 %)
&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
(0,0 %)
&&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09
(2,2 %)
&&&&&&&&&&&&0410.&&&&&0410
52,2 %
63,0 %
Mall:Landsdata EU EP-valet 1984 &&&&&&&&&&&&0160.&&&&&0160
(36,9 %)
&&&&&&&&&&&&0130.&&&&&0130
(30,0 %)
&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031
(7,1 %)
&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020
(4,6 %)
&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041
(9,4 %)
&&&&&&&&&&&&&045.&&&&&045
(10,4 %)
&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
(0,0 %)
&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07
(1,6 %)
&&&&&&&&&&&&0434.&&&&&0434
55,3 %
61,0 %
Mall:Landsdata EU EP-valet 1989 &&&&&&&&&&&&0155.&&&&&0155
(29,9 %)
&&&&&&&&&&&&0180.&&&&&0180
(34,7 %)
&&&&&&&&&&&&&049.&&&&&049
(9,5 %)
&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043
(8,3 %)
&&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042
(8,1 %)
&&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037
(7,1 %)
&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
(0,0 %)
&&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012
(2,3 %)
&&&&&&&&&&&&0518.&&&&&0518
66,0 %
58,5 %
Mall:Landsdata EU EP-valet 1994 &&&&&&&&&&&&0157.&&&&&0157
(27,7 %)
&&&&&&&&&&&&0198.&&&&&0198
(34,9 %)
&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043
(7,6 %)
&&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042
(7,4 %)
&&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028
(4,9 %)
&&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053
(9,3 %)
&&&&&&&&&&&&&019.&&&&&019
(3,4 %)
&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027
(4,8 %)
&&&&&&&&&&&&0567.&&&&&0567
72,2 %
56,8 %
Mall:Landsdata EU EP-valet 1999 &&&&&&&&&&&&0233.&&&&&0233
(37,2 %)
&&&&&&&&&&&&0180.&&&&&0180
(28,8 %)
&&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050
(8,0 %)
&&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048
(7,7 %)
&&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042
(6,7 %)
&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030
(4,8 %)
&&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016
(2,6 %)
&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027
(4,3 %)
&&&&&&&&&&&&0626.&&&&&0626
79,7 %
49,8 %
Mall:Landsdata EU EP-valet 2004 &&&&&&&&&&&&0268.&&&&&0268
(36,6 %)
&&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200
(27,3 %)
&&&&&&&&&&&&&088.&&&&&088
(12,0 %)
&&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042
(5,7 %)
&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041
(5,6 %)
&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027
(3,7 %)
&&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037
(5,1 %)
&&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029
(4,0 %)
&&&&&&&&&&&&0732.&&&&&0732
93,2 %
45,6 %
Mall:Landsdata EU Nuvarande &&&&&&&&&&&&0288.&&&&&0288
(36,7 %)
&&&&&&&&&&&&0217.&&&&&0217
(27,6 %)
&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100
(12,7 %)
&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043
(5,5 %)
&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041
(5,2 %)
&&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044
(5,6 %)
&&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022
(2,8 %)
&&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030
(3,8 %)
&&&&&&&&&&&&0785.&&&&&0785
100,0 %
44,5 %

Se även

Källor

  1. ”Välkommen till Europaparlamentet”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/parliament/public.do;jsessionid=C93F7BBBED47B3BD6B62A5C8A4CFAD2B.node1?id=146&language=SV. Läst 2008-08-18. 
  2. ”When will the next European Parliamentary elections be held?”. Brittiska valmyndigheten. http://www.electoralcommission.org.uk/faq/elections/when-will-the-next-european-parliamentary-elections-be-held. Läst 2008-08-18. 
  3. 3,0 3,1 ”The European Parliament: electoral procedures”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/facts/1_3_4_en.htm. Läst 2008-08-18. 
  4. ”The election of members of the European Parliament”. European NAvigator. http://www.ena.lu?lang=2&doc=4000. Läst 2008-08-18. 
  5. ”Ledamöter ordnade efter politisk grupp och land/sjätte valperioden”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/members/expert/groupAndCountry.do?language=SV. Läst 2008-08-18. 
  6. ”More eurosceptic MEPs to be elected in future, experts predict”. EU Observer. 2007-09-04. http://euobserver.com/9/24686. Läst 2008-08-18. 
  7. ”The EU's democratic challenge”. BBC News. 2003-11-21. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/3224666.stm. Läst 2008-08-18. 
  8. Spongenberg, Helena (2007-02-26). ”EU wants to dress up 2009 elections on TV”. EU Observer. http://www.euobserver.com/9/23566. Läst 2007-07-08. 
  9. Palmer, John (2007-01-10). ”Size shouldn't matter”. The Guardian. http://commentisfree.guardian.co.uk/john_palmer/2007/01/good_rather_than_bad_not_b_ig.html. Läst 2007-06-28. 
  10. Mahony, Honor (2007-06-27). ”European politics to get more political”. EU Observer. http://euobserver.com/9/24370. Läst 2007-06-28. 

Externa länkar


Europeiska unionens flagga EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.
Personliga verktyg