Gator och torg på Djurgården

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Karta över Djurgården från 1802, visande 1791-års förhållanden

Djurgården har alltid varit en stadsdel med mycket natur och lite bebyggelse. Det fanns inte heller någon övergripande gatureglering i stil med Norrmalm eller Södermalm. Den enda stadsmässiga bebyggelsen finns i Djurgårdsstaden med ett gatunät som för tanken till Gamla stans äldsta delar.

Namnsättningen av gator och vägar på Djurgården sköttes fram till 1950-talet av Djurgårdsförvaltningen, med undantag för Djurgårdsstaden som var en egen stadsdel till 1926. 1951 initierade Djurgårdens Hembygdsförening en översyn av namnbeståndet. Man ville undvika förväxlingar med gator och vägar med liknande namn på andra håll i Stockholm, dessutom saknades en hel del namn. 1952 gjorde Namnberedningen ett förslag som gick ut på att gatunamn med lokal anknytning skulle väljas och 1954 fick ett stort antal gator och vägar sina nuvarande namn. Sedan 1962 äger Stockholms stad rätten att namnge gator och vägar inom Djurgårdsförvaltningens område, när det gäller gator för allmän trafik.[1]

Inom Djurgårdsstaden härstammar gatunamn som Lilla Allmänna gränd, Breda gatan eller Långa gatan från 1700-och 1800-talen. Här finns även två gator som är uppkallad efter svenska forskningsresande; Adolf Erik Nordenskiöld (Nordenskiöldsgatan) och Salomon August Andrée (Andréegatan). I övrigt har många gator och vägar döpts efter svenska prinsessor och prinsar eller efter personer som var verksamma här. Den längsta vägen är Djurgårdsvägen som sträcker sig längs södra sidan av ön från Djurgårdsbron i väst till Blockhusudden och Thielska galleriet i öst.

Gator och vägar

Breda gatan i Djurgårdsstaden
Prins Carls väg längs Djurgårdsbrunnskanalen

Årtalen i parentes anger när nuvarande namn gavs.

Torg

Referenser

  1. Stockholms gatunamn, sida 25

Litteratur

Personliga verktyg