Djurgårdsstaden
Från Rilpedia
Djurgårdsstaden är några kvarter som ligger i närheten av Gröna Lund på Djurgården i Stockholm.
Innehåll |
Historia
Djurgårdsstaden kallades förr Båtsmansstaden. År 1646 tog Drottning Kristina initiativet att inrätta här ett sjukhus och bostäder för sjömän. Den första bebyggelsen bestod av fjorton små hus som fungerade som sjukstugor för båtsmän. Idag upplevs Djugårdsstaden som en idyll som bara störs av Gröna Lunds ljud på sommartid. Numera består Djurgårdsstaden huvudsakligen av trähusbebyggelse från 1700-talet. Dessa fungerade som bostäder åt arbetarna vid Djurgårdsvarvet och tjärvräkare (tjäran befriades från vattenhaltiga avsättningar) vid ett tjärhov på Södermalm, som flyttads till 1886 Beckholmen. Mer ståndsmässiga tvåvåningshus, kom till senare, dom är panelade och målade i klassicismens ljusa färger och kantar de båda huvudgatorna Långa gatan och Breda gatan, medan rödmålade stugor omger de kuperade små gatorna Östra Varvsgatan och Sjömansgränd.
Idag bor det ca 200 personer i dessa hus.I områdets utkanter blandas äldre byggnader med höga hyreshus från 1920-talet och 1930-talet. Bebyggelsen i Djurgårdsstaden utgör ett s.k. reservatsområde, som omfattar ett antal fastigheter i ett bevarad kulturhistoriskt område. Husen ägs och förvaltas av AB Stadsholmen som är ett dottebolag till AB Svenska Bostäder. Hela området är även en del av Nationalstadsparken Ekoparken.
Lilla Allmänna gränd
Lilla Allmänna gränd är Falkenbergsgatans fortsättning genom Gröna Lund fram till Djurgårdsstaden. Liksom Allmänna gränd härrör namnet från 1800-talets början (Allmänna gatan 1806) och antyder att gatan var öppen för allmänheten. Vid Lilla Allmänna gränd finns en röd/gul brandstation med mycket snickerglädje och den faluröda Mjölnargården med loftgång. Byggnaden hade två flyglar och en liten trädgård med namnet "Gröna Lunden", på andra sidan mot Långa Gatan finns Bellmanshuset. Här lär har funnits en krog som Bellman besjungit och som förmodligen gav nöjesfältet "Gröna Lund" sitt namn. Lilla Allmänna gränd delar "Gröna Lund" i två avdelningar, en liten brobyggnad förbindar båda sidor.
Långa gatan
Långa gatan är den längsta gatan i kvarteret, den är hela 150 meter lång och löper parallellt med Beckholmsvägen. I dess nordvästliga ände finns Gröna Lunds gamla huvudentré och mitt på gatan ligger ett litet rött hus med nummer 10 B, entrédörren är inte högre än 1,50 meter, det är Dödgrävarens hus. Dödgrävarbostaden är en enrumsstuga från 1770-talet, det är timrat och panelat och rödfärgat. Inne på gården finns ett litet hus av gråsten, det är den tidigare likboden. Det behövdes en dödsgrävare i kvarteret för här lät Karl XI anlägga en kyrkogård, den låg söder om Långa gatan.
Nere vid gatans krök finns det faluröda Bellmanshuset "Grön Lund", byggd i mitten på 1700-talet det var en gång ett typiskt Djurgårdsvärdshus. Huset har en lång svalgång, det var tidigare mycket valigt på träbyggnader i Stockholm. Det målade taket och väggarna i huset har tagits fram och varsam renoverats.
Breda gatan
Breda gatan kallades 1806 för Breda gränden och det är endast Djurgårdsstadens små förhållanden som kan ha gett anledning till att betrakta gatan som bred. I hörnet Breda gatan/Långa gatan ligger Djurgårdsbagariet i ett putsat tvåvåningshus. Djurgårdsbagariet byggdes 1852 av bagaren Johan Thiel. Nu bakas det inte längre bröd utan en konstär har här sin ateljé. Vid Breda gatans slut finns Skampålens torg.
Skampålens torg
Skampålens torg fick sitt namn efter en skampåle i form av en båtsmansfigur, som stod där. Den dömda fästes vid en halskedja. Figuren stals en höstnatt 1849. Vid torget ligger en liten röd stuga med fönsterluckor, huset är från 1749. Det är timrad och panelad och har brutet tak mot öster och sadeltak mot väster. Fönsterluckorna har små kikhål ut mot torget. Huset disponeras av Djurgårdens hembygdsförening.
Nordenskiöldsgatan
Bortom Skampålens torg ligger Nordenskiöldsgatan i kvarteren Halsen, Spetsbergen och Grönland , den är uppkallad efter Adolf Erik Nordenskiöld, som fann Nordostpassagen på sin forskningsresa med skeppet Vega 1878-1880. Mannen bakom namnförslaget till gatan var Karl P. Dahlström, vän och arbetskollega till Salomon August Andrée, han som år 1897 misslyckades med sin ballongexpedition till Nordpolen. Även han har fått en gata uppkallat efter sig i området genom Dahlströms initiativ.
Källor
- Informationsskyltar på platsen
- Kungliga Djurgården, en kulturhistorisk vandring, W&W, 2007
- Stockholms gatunamn, Allmänna Förlaget 1986
Se även
- Djurgårdsvarvet
- Beckholmen
- Beckholmssundet
- Beckholmsbron
- Gröna Lund
- Galärvarvet
- Gator och torg på Djurgården
