Dalarnas läns valkrets

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Dalarnas läns valkrets (fram till 1997 Kopparbergs läns valkrets) är en egen valkrets vid val till den svenska riksdagen.

Åtminstone under perioden 1971-1994 hade valkretsen elva fasta mandat. I riksdagsvalet 2006 var antalet fasta mandat tio. Antalet utjämningsmandat har varierat mellan ett 1970, två 1973-1979, ett 1982-1991 och två 1994. I valet 2006 hade valkretsen tre utjämningsmandat.

Innehåll

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1971-1973

1974-1975/76

1976/77-1978/79

1979/80-1981/82

1982/83-1984/85

1985/86-1987/88

1988/89-1990/91

1991/92-1993/94

1994/95-1997/98

1998/99-2001/02

2002/03-2005/06

2006/07-2009/10

Första kammaren

Kopparbergs läns valkrets var egen valkrets till första kammaren under hela perioden 1866-1970. Antalet mandat var fem fram till 1874 och höjdes till sex 1875.

Riksdagsledamöter i första kammaren (listan ej komplett)

1867-1911 (successivt förnyade mandat)

1912-1914

1915-lagtima riksmötet 1919

Urtima riksmötet 1919-1920

1921

1922-1927

1928-1935

1936-1943

1944-1951

1952-1959

1960-1967

1968-1970

Andra kammaren

Kopparbergs läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922-1970. Fram till 1921 var länet indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866-1911 i kretsar med ett mandat vardera.

När de första valen till andra kammaren förrättades 1866 utgjordes landsbygden av Mora, Sofia Magdalena och Vänjans, Orsa, Älvdals samt Särna och Idre tingslags valkrets (i valet 1875 namnändrad till Ovansiljans domsagas valkrets), Leksands, Åls och Bjursås, Rättviks och Ore samt Gagnefs tingslags valkrets (i valet 1875 namnändrad till Nedansiljans domsagas valkrets), Hedemora domsagas valkrets, Falu domsagas valkrets, Grangärde, Norrbärke och Söderbärke tingslags valkrets (i valet 1902 namnändrad till Smedjebackens domsagas valkrets, i valet 1905 ånyo omdöpt till Västerbergslags domsagas valkrets), Malungs, Lima och Äppelbo samt Nås, Järna och Floda tingslags valkrets (i valet 1893 namnändrad till Nås och Malungs tingslags valkrets, i valet 1902 ånyo omdöpt till Nås och Malungs domsagas valkrets).

Från och med extravalet 1887 delades Nedansiljans valkrets i Leksands, Åls och Bjursås tingslags valkrets (i valet 1893 namnändrad till Leksands tingslags valkrets) och Gagnefs samt Rättviks och Ore tingslags valkrets (i valet 1893 namnändrad till Gagnefs och Rättviks tingslags valkrets). Från och med valet 1896 delades även Falu domsagas valkrets i Falu domsagas södra tingslags valkrets och Falu domsagas norra tingslags valkrets.

Länets tre städer vid denna tid, Falun, Hedemora och Säter, utgjorde vid valen 1866-1908 en gemensam valkrets, Falu, Hedemora och Säters valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och Kopparbergs län indelades i Kopparbergs läns östra valkrets (med tre mandat), Kopparbergs läns norra valkrets (med tre mandat) och Kopparbergs läns västra valkrets (med fyra mandat, med undantag för ordinarie valet 1914 då antalet mandat var tre). Vid andrakammarvalet 1921 förenades slutligen hela länet till en samlad valkrets. Antalet mandat var tio i valen 1921-1924, nio i valen 1928-1964 och sju i valet 1968.

Riksdagsledamöter i andra kammaren (listan ej komplett)

1922-1924

1925-1928

1929-1932

1933-1936

1937-1940

1941-1944

1945-1948

1949-1952

1953-1956

1957-1958 (första riksmötet)

1958 (andra riksmötet)-1960

1961-1964

1965-1968

1969-1970

Källor

Litteratur

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 33-34
  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 320
Personliga verktyg