Alfred Petrén

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
En ung Alfred Petrén

Daniel Alfred Petrén, född 17 mars 1867 i Husie, Malmöhus län, död 27 februari 1964 i Stockholm. Psykiatriker, rasbiolog och politiker (socialdemokrat); son till kyrkoherden Carl Daniel Edvard Petrén och Charlotte Göransson. Bror till Thure, Edvard, Karl, Bror, Jakob, Gustaf, Viktor och Ebbe Petrén

Petrén blev efter studier i Lund medicine licentiat 1894, medicine doktor vid Karolinska institutet 1908 och var docent där 1909-18. Under åren 1909-24 var han överinspektör för sinnessjukvården i riket. År 1924 blev han hospitalsläkare av 1:a klassen vid Stockholms hospital och tilldelades professors namn. Under åren 1929-32 var han professor i psykiatri i Uppsala och 1932-38 inspektör för sinnesslövården. Han var aktiv vid utarbetandet av 1929 års sinnessjuklag och drivande politiker för genomförandet av den omtalade steriliseringslagstiftningen 1934, vilket medgav utförande av tvångssteriliseringsinnessjuka. Det var på initiativ av Petrén som en rad sinnessjukhus och sinnesslöanstalter inrättades i militärkaserner som stod tomma till följd av 1925 års försvarsbeslut, t.ex. Vipeholm i Lund. Han författade över 300 skrifter om sinnessjuk-, sinnesslö- och alkoholistvård m.m.

Alfred Petrén var riksdagsledamot 1912-1935 av första kammaren. Här blev han initiativtagare till Statens institut för rasbiologi och förde även i övrigt fram sina rashygieniska åsikter:

"Det är min övertygelse, att det moderna samhället nog måste principiellt tillerkännas en rätt att även släcka ett liv. Jag antar, mina herrar, att vi en gång, kanske icke i en så avlägsen framtid, inom samhället tvingas att taga under övervägande att släcka sådana liv, som bestå i ohjälpliga och vanskapade idioter och som från början äro dömda att vara samhället till en börda och alla andra och sig själva till förbannelse. En sådan utväg får naturligtvis tänkas hållas öppen." [1]

Han var även känd som en av nykterhetsrörelsens banérförare och höll en mängd föredrag kring ämnet nykterhet runt om i Sverige. År 1905 blev han ledamot i Svenska Läkarnes Nykterhetsförening och 1916 satt Petrén i ledningen för den nybildade nykterhetsnämnden i Stockholm där riktlinjerna för nykterhetsvården skulle komma att bli gällande även i övriga Sverige.

Bibliografi i urval

  • Studier öfver paranoia quærulans (1904)
  • En analys af cirka 800 fall af kronisk sinnessjukdom jämte granskning af vår officiella psykiatriska nomenklatur (1904-05)
  • Über Spätheilung von Psychosen. Eine monographische Studie (1908)
  • Om behofvet af fängelsehospital (1908)
  • Om organiserad och under regelbunden sakkunnig kontroll stående familjevård af sinnessjuka och sinnesslöa (1909)
  • Till frågan om kriminella och farliga sinnessjukas behandling (i "Hygiea", 1909)
  • Den sinnessjuke och samhället (1913)
  • Grunddragen av sinnesslövårdens utveckling i Sverige (1916)
  • Om alkoholistvård (Svenska fattigvårdsförbundets skriftserie 19, 1918)
  • Betänkande rörande upprättandet av uppfostringsanstalter för vanartade sinnesslöa (Sinnesslövårdssakkunniges betänkande 1921)
  • Betänkande med förslag till lag om vård av sinnessjuka (Sinnessjukvårdssakkunniges betänkande 1923)
  • De psykiska rubbningarnas betydelse för brottsligheten (1925)
  • Fångvårdens sinnessjukavdelningar tillkommande uppgifter (1927)
  • Betänkande med förslag rörande ordnandet av vården av vuxna vanartade sinnesslöa (asociala imbecilla) (Sinnesslövårdssakkunnigas betänkande 2, 1927)
  • Om förhållandet mellan straff och alkoholistvård (i "Nordisk Tidsskrift for Strafferet", 1928)
  • Steriliseringsfrågan ur rashygienisk och social synpunkt: Några reflektioner i anledning av det framlagda förslaget till steriliseringslag (1930)
  • Redogörelse för betänkandet med förslag till steriliseringslag (i "Svenska läkaresällskapets förhandlingar" 1930)
  • Om tillämpningen av alkoholistlagen särskilt från läkarsynpunkt (Meddelanden från Svenska läkarnas nykterhetsförening, 1934)
  • Åtgärder för bekämpande av homosexualitetens samhällsfarliga yttringar (Statens offentliga utredningar, 1941:3)
  • Strafflagberedningens utlåtande med förslag till lagstiftning angående åtgärder mot homosexualitetens samhällsfarliga yttringar (1941)
  • Om behovet av samarbete mellan sjukhusen och alkoholistvården (1942)
  • Betänkande rörande sinnesslövårdens organisation med hänsyn till erforderliga åtgärder för beredande av skolundervisning åt bildbara sinnesslöa barn (1943)
  • Sinnesslövårdens utveckling i Sverige efter 1916 (1948)

Referenser

  1. (1921 AK 6:39:16)
Personliga verktyg