Från Rilpedia

Kristian IV, da. Christian 4., född 12 april 1577, död 28 februari 1648, var kung av Danmark och Norge 1588-1648. Han var son till Fredrik II av Danmark och Sofia av Mecklenburg. Kungens valspråk löd "Regna Firma Pietas", fromhet styrker rikena.

Vid faderns död 1588 var Kristian knappt elva år. Riksrådet tillsatte därför en förmyndarregering som bestod av fyra riksrådsmedlemmar. Först 1596 blev den då 19-årige Kristian krönt till dansk-norsk kung. Han avled 1648 på Rosenborgs slott och gravsattes i Roskilde domkyrka. Sonen Fredrik III efterträdde fadern på tronen.

Kristian IV ingick två äktenskap, första gången 1597 med Anna Katarina av Brandenburg och andra gången (morganatiskt) 1615 med Kirsten Munk.

Innehåll 1 Ekonomisk politik 2 Militära nederlag 3 Framgångsrik byggherre 4 Familj 4.1 Barn med Anna Katarina av Brandenburg 4.2 Barn med Kirsten Madsdatter 4.3 Barn med Kirsten Munk 4.4 Barn med Vibeke Kruse 4.5 Barn med Kirsten Andersdatter 5 Se även

Ekonomisk politik

Ekonomiskt sett förde Kristian IV en affärsmässig politik. Han gav handelsmonopol till handelsstäderna, upprättade det isländska, det grönländska och det ostindiska handelskompaniet, och 1616 förvärvade han kolonin Trankebar. År 1619 skickade kungen i väg Jens Munk med fregatten Enhörningen och jakten Lamprenen för att hitta sjövägen till Indien och Kina norr om Kanada. Före avresan talade kungen själv, under en gudstjänst i Holmens kyrka i Köpenhamn, till de 64 män som skulle delta i resan.

Militära nederlag

Kungen hade ambitioner på att göra Danmark-Norge till Nordeuropas starkaste makt politiskt, ekonomiskt och militärt, men fick stora problem bara med att bevara den danska ledarrollen i Norden, där svenskarna förde en kraftig expansionspolitik. Flottan byggdes kraftigt ut, men Danmark lyckades aldrig få ihop en bondehär som kunde jämställas med den svenska. Kalmarkriget 1611–1613, som fördes med dyrt betalda legosoldater, gav inte något resultat, då de två länderna var jämbördiga i militär styrka.

Trots det danska riksrådets motstånd drog han 1625 in Danmark i Trettioåriga kriget, ett företag som slutade med fiasko och en period med ockupation och plundring av Jylland. År 1643 försökte svenskarna genom en kniptångsmanöver att rikta en dödsstöt mot Danmark. Den svenske fältmarskalken Lennart Torstenson ryckte in i Jylland från söder, och fältmarskalk Gustav Horn norrifrån in i Skåne. I Danmark kallas krigshändelserna för Torstensons krig och Horns krig, där den 67-årige Kristian IV 1644 ledde ett sjöslag på Kolberger Heide. Det var under detta sjöslag som kungen miste synen på sitt ena öga, då en svensk kula träffade en kanon på det danska flaggskeppet Trefaldigheten. Kriget slutade med ett danskt nederlag, och med freden i Brömsebro upphörde den danska dominansen i Norden. Kristian IV var efter detta tvungen att i större utsträckning rätta sig efter riksrådet i Danmark.

Framgångsrik byggherre

Även om Kristian IV:s regeringstid präglades av militära nederlag och ekonomisk tillbakagång, anser många danskar att denna period var en guldålder. Detta beror inte minst på de många städer som han anlade på sin tid: Christianshavn, Kristianstad i Skåne och Kristianopel i Blekinge, Christiania, Kongsberg och Kristiansand i Norge, och Glückstadt i Holstein. Städerna anlades efter renässansens ideal. Gatorna ligger vinkelrätt mot varandra. I Köpenhamn har han efterlämnat ett stort antal byggnadsverk som Börsen, Holmens kyrka, Rosenborgs slott, Regensen, Trefaldighetskyrkan med Rundetårn, som skulle tjäna som observatorium, Nyboder, Proviantgården och Tøjhuset. Dessutom byggde han om Frederiksborgs slott i Hilleröd till ett vackert renässansslott.

Familj

Under Kung Kristian IV:s 60-åriga regeringstid fick han sammanlagt 23 barn, efter vad man känner till. Anna Kathrine födde honom sex barn, däribland den sedermera kung Fredrik III. Redan innan drottningens död 1612 inledde kungen ett förhållande med Kirsten Madsdatter, som gav honom ett frillobarn, och Karen Andersdatter i sin tur tre frillobarn. Kristian IV fick tolv barn med Kirsten Munk, bland annat Leonora Christina som redan vid 15 års ålder blev bortgift med Corfitz Ulfeldt. Kungens och Kirstens mångåriga, stormiga äktenskap slutade med att kungen beskyllde hustrun för otrohet och för att försöka förgifta honom, och det blev skilsmässa. Efter 1629 levde kungen ihop med Vibeke Kruse, med vilken han fick två frillobarn. Åtta av Kristians barn dog som små. Hans äldsta son, arvtagaren prins Kristian, dog 1647.

Barn med Anna Katarina av Brandenburg

1. Kristian, "den utvalde prinsen" (1603-1647)
2. Fredrik III av Danmark, född 1609.
3. Ulrik (1611-1633; var en tid furstbiskop av det sekulariserade stiftet Schwerin; han var påtänkt som äkta make till drottning Kristina av Sverige; under en förhandling blev han ihjälskjuten av en kroatisk ryttare)
4. ytterligare tre barn, döda som små

Barn med Kirsten Madsdatter

1. Christian Ulrik Gyldenløve, född 1611.

Barn med Kirsten Munk

1. Anne Kathrine (1618-1633; 1627 trolovad med Frands Rantzau, som var ståthållare i Köpenhamn och även rikshovmästare. Han omkom 1632 efter en fest vid Rosenborgs slott i Köpenhamn; han föll i vallgraven och drunknade. Hon sörjde ihjäl sig).
2. Sofie Elisabeth (1619-1657; gift med den tyske politikern Christian von Pentz)
3. Leonora Christina, född 1621; gift 1636 med Corfitz Ulfeldt.
4. Valdemar Christian (1622-1656)
5. Elisabet Augusta (1623-1677; gift med Hans Lindenov, känd som en bråkstake)
6. Fredrik Kristian (1625-1627)
7. Christiane, född 1626; gift 1642 med Hannibal Sehested, tvilling till
8. Hedevig (1626-1678; gift med Ebbe Ulfeldt; hon kallade honom 'det forbandede kreatur' men följde honom likväl i landsflykt till drottning Kristinas hov i Stockholm)
9. Marie Kathrine (född och död 1628)
10. Dorotea Elisabet (1629-1687; kung Kristian IV kallade henne "den kasserade jungfrun", eftersom han var säker på att han inte var hennes far; hon skickades till ett kloster i Tyskland)
11. ytterligare två barn, som var dödfödda

Barn med Vibeke Kruse

1. Ulrik Christian Gyldenløve, född 1630, död 1658.
2. Elisabeth Sofie Christiansdatter, född 1633, död 1654, gift 1648 med Claus Ahlefeldt.

Barn med Kirsten Andersdatter

1. Dorothea Elisabeth Christiansdatter, född 1629, död 1687.
2. Hans Ulrik Gyldenløve, född 1615, död 1645, gift med Reggitze Grubbe.

Se även

• Danmarks regenter
• Norges regenter

Företrädare: Fredrik II	Kung av Danmark 1588-1648	Efterträdare: Fredrik III
	Kung av Norge 1588-1648

v • d • r Danmarks regenter Lista över Danmarks regenter — Grafisk tidsaxel — Danska sagokungar — Danmarks tron Knytlingaätten • Ylvingaätten • Kalmarunionens monarker • Huset Oldenburg • Huset Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg Huset Oldenburg (1448–1863) ◄ • Kristian I • Hans • Kristian II • Fredrik I • Kristian III • Fredrik II • Kristian IV • Fredrik III • Kristian V • Fredrik IV • Kristian VI • Fredrik V • Kristian VII • Fredrik VI • Kristian VIII • Fredrik VII • ►