Från Rilpedia

Koordinater: 57°42′27.6″N 11°58′1.4″O / 57.707667, 11.967056

Börsen är en byggnad i Göteborg, vid Gustaf Adolfs torgs norra sida. Invigd den 1 december 1849 och ritad av stockholmaren och arkitekten Pehr Johan Ekman. Börsen är idag kommunfullmäktiges sammanträdeslokal och fungerar även som stadens stora representationsbyggnad.

Historia

I stadgarna år 1661 för Köp- och Handelsgillet i Göteborg, det första handelsgillet i Sverige, stod att köpmännen hade rätt att "upbyggia sigh en Gillestuga...", eller vistas på Stora Torget (nuv. Gustaf Adolfs Torg), och vid sämre väderlek kunde de mellan kl.12 och 13 disponera stora salen i rådhusets nedre våning, som därför kom att kallas "Beursen".

På platsen för Börsen hade tidigare legat en byggnad i karolinerstil, det så kallade Kaulbarska huset, ägd av landshövdingen, generalen och friherren Johan von Kaulbars, som stridit med Karl XII och som var en av dem som slutligen hittade kungen död i en löpgrav. I början av 1800-talet blev huset stadens gästgivaregård, men revs för att ge plats åt den nya byggnaden.

År 1781 bildades Börssällskapet, och därmed fick stadens handelsmän mer permanenta lokaler i form av stora salen i rådhuset, en kammare bredvid samt en välvd gång utanför.

Redan på 1770-talet planerades det för ett börshus, på initiativ av stadens handelsmän, och 1844 hade dom samlat ihop de nödvändiga pengarna. Den 1 juni 1844 lade kung Oscar I grundstenen till den emotsedda "Börs- och Festivitetsbyggnaden", och i den urholkade stenen insattes en blydosa som innehöll 3 guld-, 11 silver- och 14 kopparmynt samt en större silvermedalj med inskriptioner. Den 1 december 1849 skedde invigningen av bygget som då hade kostat 450 000 riksdaler silvermynt.

Huset krävde 2 miljoner murstenar, cementen kom från England. Fyra murargesäller från Hamburg anlitades för fastsättning av ornamenten, främst skapade av hovbildhuggaren, professor Axel Fahlcrantz.

Professor Carl Gustaf Qvarnström hade fått i uppdrag att modellera de sex frisskulpturerna, längst upp på husets fasad mot torget. De är gjutna i zink på Finspongs gjuteri, och föreställer från vänster; "Idogheten" - en kvinna som bär en slända och ett timglas, "Lyckan" - kom senare att kallas Freden, eftersom hon håller en palmkvist i vänstra handen, den högra handen bär en krona och vänster fot vilar på ett klot, "Handeln- och Sjöfarten" - gestaltas av Mercurius och respektive Neptunus, "Rikedomen" - en kvinna, rikt draperad, lutar sig mot en vinstock med druvklasar, och i vänster hand bär hon rikedomens symbol, ymnighetshornet, "Industrien" - en kvinna bär i höger hand en stav med vingar och en hand med vaksamhetens öga, vänster hand vilar mot ett roder.

Modellformarna till de övriga ornamenten sändes till Jonsereds gjuteri, som där fyllde dom med gjutjärn, ett dittills nästan oprövat material för ändamålet.

Den tyske dekorationsmålaren F. Hagedorn fick uppdraget att utföra dekorationsmålningen, tillsammans med den italienske stukatören Antonio Detoma. Dessa arbeten väckte så stort intresse bland allmänheten att tillträde endast medgavs mellan klockan 13 och 14.30 på söndagar.

Det första stadsfullmäktige-sammanträdet skedde 5 januari 1863 kl.10.00.

1895 drabbades Börsen av en eldsvåda, som skadade vissa delar. Den kommande renoveringen misslyckades delvis och därför beslöt man att göra en om- och tillbyggnad 1904-1905, och nyinvigningen skedde 17 februari 1906.

Byggnadens taxeringsvärde 1889 var 467 000 kronor.^[1]

Börsens rum

• Börssalen - ligger direkt innanför de fem portarna, från torget räknat. Dess väggar är av röd marmorstuck och de joniska kolonnerna utmed långsidorna är av grön kolmårdsmarmor. År 1877 sattes fyra järnpelare in i mitten av salen, som en förstärkning. Vid salens västra sidovägg står en staty av kung Oscar I, skapad av den göteborgsfödde skulptören Johan Peter Molin.

• Smetanarummet - tidigare Mäklarekontoret. Upplåtet 1962 till minne av den tjeckiske kompositören Bedrich Smetana, som 100 år tidigare lämnat Göteborg efter fem framgångsrika år inom stadens musikliv. Den stora malmklockan på norra kortväggen inköptes 1845 och har troligen använts som vällingklocka under byggnadstiden, senare som börsklocka.

• Sammanträdesrummet - ligger mittemot Smetanarummet.

• Hallen - tillkom 1905 och ersatte då en öppen gård. Hallen har ett välvt glastak och väggar i gul marmorstuck. Den omges av en barriär med kolonner och pilastrar. Genom en dörr i hallens norra fönsterförsedda vägg, kommer man in i ett damrum i rokoko, som mest används vid kungliga gästers besök.

• Festivitetssalen - i dagligt tal, Stora Börssalen. Parkettgolvet är importerat från München, och träslagen är; ljusgul lönn, brungrå ek, rödbrun mahogny och rödlila amarant, allt sammanfogat i ett polygonmönster med stjärnor. Väggarna är ordnade i arkader, med inramningar av spegelglas, vilket ger illusionen att salen är oändligt lång. Ovanpå salens fyra kakelugnar står gipsstatyer, inköpta från Berlin av handelsmansänkan J. Henriques. Tre av dom är sånggudinnor, Klio, Melpomene och Euterpe, och den fjärde föreställer Sanningen. Mercuriusstatyn som inköptes av staden 1946 är skapad av göteborgsskulptören Bengt Erland Fogelberg. Skulpturen är utförd i Rom 1825 för greve Trolle-Bonde. Johan Niklas Byström skapade i Rom på 1820-talet statyn Amor och Venus som står vid salens östra kortsida. Ljuskronorna är i brons och beställdes från Paris.

• Kommunfullmäktiges Samtalsrum eller "hörnrummet" - tre salonger i fil. Här finns bland annat Anders Zorns framställning av Olof Wijk.

• Kommunfullmäktiges Sessionssal - i klassisk jugendstil bakom stora skjutdörrar. Salen fick sitt utseende efter den stora ombyggnaden 1904-1905. Här finns plats för cirka 80 ledamöter, administration och press.

• Konsertsalen - eller Lilla Börssalen. Från 1863 då stadsfullmäktige kom till och fram till 1906, använt som sammanträdesrum. Efter invigningen 1849 har salen flitigt använts för konserter, föreläsningar och soiréer.

Salongerna är tre till antalet, och ligger i fil utmed Östra Hamngatan.

• Pompejanska rummet - med väggmålningar i pompejansk stil, utförda av F. Hagedorn.
• Stuckrummet - utfört i vit, blå och svagt röd marmorstuck.
• Sidenrummet eller Röda rummet - med väggfält i röd sidendamast.

Referenser

Källor

• Göteborgsguiden, Svenska Turistföreningen & Göteborgs Stads informationsavdelning 1979
• Göteborg förr och nu, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1980
• Börsen i Göteborg, utgiven av Göteborgs Stad 1981
• Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1988 ISBN 91-7029-010-5
• Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2002 ISBN 91-630-5465-5

1. ↑ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161