Arjeplogs kommun

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Arjeplogs landskommun)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Arjeplogs kommun
Arjeplogs kommunvapen
Arjeplogs kommunvapen
Län Norrbottens län
Landskap Lappland
Domsaga Luleå domsaga[1]
Centralort Arjeplog
Arjeplogs kommun i Norrbottens län
Folkmängd
 • Totalt
287:e av 290
3 146 invånare[2]
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
4:e av 290
14 594,73 km²[3]
12 804,48 km²[3]
1 790,25 km²[3]
Befolkningstäthet
 • Totalt
290:e av 290
0,25 invånare/km²
Kommunkod 2506[4]
Webbplats www.arjeplog.se
Slogan En väg, många möjligheter[5]
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal


Utsikt från Galtispouda.
Gamla länsdragningar för Västerbottens län. Arjeplogs socken tillhörde länet till 1837.

Arjeplogs kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland. Centralort är Arjeplog.

Innehåll

Administrativ historik

Den 1640 bildade socknen bildade från och med 1863, då 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, en landskommun. I dessa glesbebyggda områden var kommunerna redan då ytmässigt stora. Arjeplogs kommun har inte påverkats av senare kommunreformer, men är likväl den fjärde största i Sverige.

Kommunvapnet

Blasonering: I grönt fält tre balkvis ställda strängar, åtföljda ovan av ett renhorn och nedan av en tilltagande måne, allt av silver.[6]

Vapnet skapades av Bo Sundgren och fastställdes 1952. 1974 registrerades det hos Patent- och registreringsverket enligt de då nya reglerna.

Geografi

Arjeplogs kommun är till ytan landets fjärde största kommun, lite större än landskapet Skåne. Endast Kiruna kommun, Gällivare kommun och Jokkmokks kommun är större. Dock är Arjeplogs kommun den kommun i Sverige med lägst befolkningstäthet, 0,25 invånare per kvadratkilometer. Skulle alla invånare bo jämnt fördelade i kommunen skulle detta innebära att varje person skulle bo drygt två kilometer från närmaste granne.

Tätorten Arjeplog omges av såväl vatten som berg. Där finns bland annat Silvermuseet, skapat av "lappmarksdoktorn" Einar Wallquist.

I kommunens centrala delar finns Öberget, med fantastisk utsikt över samhället, samt Renberget och Akkelis, som har toppstugor med storslagen utsikt. Galtispouda, med sina 800,2 meter över havet, är förutom naturreservat också en populär skidanläggning. Vid klart väder kan man se de fyra grannkommunerna Sorsele kommun, Jokkmokks kommun, Arvidsjaurs kommun och Saltdal kommun i Norge.

I Arjeplogs kommun finns 8 727 sjöar och vattendrag, vilket gör kommunen till Sveriges vattenrikaste kommun. Bland vattendragen finns de tre älvarna Pite älv, Skellefte älv och Laisälven. Av dessa är det endast Skellefte älv som är reglerad. Sveriges djupaste insjö, Hornavan, finns med i Skellefteälvens sjösystem. Allt vatten i Arjeplogs sjösystem är drickbart. Under vintern ägnar sig många biltillverkare åt biltestning på sjöarnas isar.

Floran i Arjeplogs kommun består till största delen av fjällflora. Det finns ett antal fridlysta växter inom kommunen. Fjällhed är den i särklass mest skyddade naturtypen i Norrbottens län. I kommunen finns 15 speciellt skyddade områden i form av nationalparken Pieljekaise, 13 naturreservat och ett djurskyddsområde. Totalt upptar dessa områden en yta av 150 210 hektar.

I Nasafjället – ett fjäll inom kommunen vid norska gränsen – bröt man silver 16351659 och 17701810 för att därefter upphöra helt. Ett bevarat fjällhemman i kommunens södra del, nära gränsen till Västerbottens län, är Delliknäs.

Befolkningsutveckling

1766

Folkräkning 1766[7] Män Kvinnor Summa
under 15 års ålder 112 117 229
mellan 15 och 60 år 187 211 398
över 60 år 19 22 41
Summa 318 350 668
Inflyttade, alla mellan 15 och 60 år 12 11 23
Summan av alla 330 361 691

1810–1990

Arjeplogs kommuns befolkning 1810–1990.


Folkmängden förändrar sig sedan obetydligt fram till 1810. En snabb utveckling av befolkningen tar fart från 1880-talet och når sin absoluta topp på 1960-talet för att därefter dala till dagens nivå.[8]

1970-2008

Befolkningsutvecklingen i Arjeplogs kommun 1970-2008[9]
År Invånare
1970
  
4 379
1980
  
4 041
1990
  
3 753
2000
  
3 384
2008
  
3 146

Tätort

Det finns bara en tätort i Arjeplogs kommun:[10]

Nr Tätort Folkmängd
1 Arjeplog 1 947

Småorter

Det finns två småorter i Arjeplogs kommun:[11]

Nr Småort Folkmängd
1 Laisvall 162
2 Slagnäs 74

Övriga orter

Politik

Socialdemokraterna, med kommunalrådet Bengt-Urban Fransson i spetsen, är med 13 av totalt 31 mandat i kommunfullmäktige (sedan kommunvalet 2006) det största partiet i kommunen, och samarbetar för det mesta över mitten tillsammans med Centerpartiet och Folkpartiet för att kunna bilda majoritet. Vänsterpartiet har haft starkare stöd hos väljarna från vänsterhållet sedan kommunvalet 1998, när de ökade kraftigt och lyckades få 10 mandat (lika många som Socialdemokraterna).

Mandatfördelning i kommunfullmäktige efter kommunvalen 2002 och 2006:[12]

Valår M C FP KD S V MP Grafisk presentation
2002 0 8 2 0 8 10 0
8 2
8 10
2006 0 4 4 0 13 9 1
4 4
13 9  

Fram till 2006 hade orterna Laisvall, Slagnäs och Mellanström egna valdistrikt. 2006 skedde dock en sammanslagning av samtliga valdistikt i Arjeplogs kommun.[13]

Församling

Det finns bara en församling i Arjeplogs kommun:[14]

Kyrkobyggnader

Inom Arjeplogs kommun finns Arjeplogs kyrka (som även kallas Sofia Magdalena kyrka), Jäckviks kapell, Laisvalls kapell, Nasfjälls kyrkplats, Norra Bergnäs kapell, Silbojokks kyrkplats, Slagnäs kyrka, Södra Bergnäs kyrka och Västerfjälls kapell.

Vänort

Arjeplogs kommun har en vänort:[15]

Källor

  1. Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
  2. Statistiska centralbyrån den 31 december 2008
  3. 3,0 3,1 3,2 Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  4. Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  5. Kommunens officiella webbplats
  6. Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  7. Folk-numern uti i några fler Församlingar i Lappmarken meddelt af Pehr Högström; Theol. Doct, Prost i Skelefta. Originaltryck ur Vetenskapliga akademins samlingar, 1777
  8. Demografiska databasen vid Umeå universitet
  9. Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid
  10. Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  11. Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
  12. Valmyndigheten
  13. Kommunens officiella webbplats
  14. Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
  15. Kommunens officiella webbplats

Externa länkar


Personliga verktyg