Akademier och lärda samfund
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll. Motivering: Kraftigt föråldrad med sitt tal om Österrike-Ungern m.m. |
 |
Hela eller delar av artikeln innehåller text från den numera fria publikationen Nordisk familjebok, vilket gör att den kan innehålla omodernt språkbruk. Du kan hjälpa Wikipedia genom att modernisera artikelns språk. |
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009) |
- Se akademi för akademi i betydelsen "universitet" eller institution för annan högre utbildning
Akademi (grekiska akademeia, latin academia) är ett samfund av lärda eller konstnärer, som har till uppgift att främja någon eller några särskilda vetenskaper eller sköna konster för dessas egen skull.
Kännetecknade för denna typ av sammanslutningar är ett begränsat medlemsantal (ibland dock ganska stort och fördelat på olika "klasser" eller ämnesområden) och oftast någon form av officiell, exempelvis kunglig eller furstlig, sanktion. Medlemskap vinnes genom inval. Exempel är Académie Française i Frankrike eller Royal Society i England. I Sverige finns dels de så kallade kungliga akademierna, som står under kungligt beskydd, bland andra Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Fysiografiska sällskapet, Vetenskapssocieteten och Musikaliska Akademien, dels en rad liknande sammanslutningar som också kännetecknas av att de har ett begränsat antal invalda ledamöter och på ett liknande sätt strävar efter att främja ett särskilt intresseområde, till exempel Samfundet De Nio, Gastronomiska akademin och Svenska Deckarakademin. Huvuddelen av svenska akademier har dock ett tvärvetenskapligt syfte och består av framstående forskare från olika områden.
Innehåll |
Inledning
Den första inrättning i äldre tider, som skulle kunna kallas akademi i denna betydelse, är det berömda Museion, som inrättades i Alexandria på 200-talet f.Kr. av Ptolemaios II Filadelfos. Från 700-talet uppkom hos araberna, särskilt i Basra, lärda och vittra samfund med inflytande. Under medeltiden, då lärdomen oftast stängde in sig i klostren, var deras antal högst obetydligt. Bekanta är det "lärda sällskap", som Karl den store bildade på inrådan av sin lärare Alkuin, samt de moriska sällskapen i Granada och Cordova, vilka huvudsakligen ägnade sig åt studiet av skaldekonst och musik. Av vikt såsom förebild blev det 1323 stiftade trubadurmässiga sällskapet för Jeux floraux, som först 1694 erhöll namn av akademi och ännu finns kvar.
De i nedanstående översikt upptagna vetenskapliga och vittra samfunden förete mestadels överensstämmelser i organisation och arbetssätt. Sålunda brukar antalet ledamöter fyllas genom val inom kretsen av ledamöterna, vilka även utser hedersledamöter och utländska (eller andra så kallade korresponderande) ledamöter samt akademiens ämbetsmän, och presidiet brukar gå i tur bland de inhemska ledamöterna. Sammankomsterna upptas i vetenskapsakademier till ej ringa del av föredrag, vari ledamöter redogör för varjehanda forskningsresultat; större sådana avhandlingar blir vanligen tryckta i akademiens "Handlingar", varemot smärre intas i dess "Förhandlingar", som lämnar redogörelse för sammankomsterna.
Särskilt i vittra akademier tillmätes en viktig roll åt åminnelsetal över avlidna ledamöter, varmed då vanligen dessas nyvalda efterträdare tar sitt inträde, samt hälsningstal till dessa. De arbetskrafter och övriga tillgångar, som står en akademi till buds, kan sätta den i stånd till att åvägabringa utgivandet av monumentala verk (till exempel nationella ordböcker). Mången akademi förfogar över fonder till utdelande av pris för de bästa vittra eller vetenskapliga arbeten. En synnerligen ansvarsfull uppgift åligger i detta avseende Svenska akademien och Vetenskapsakademien i Stockholm såsom utdelare av tre av nobelprisen.
Uteslutande vittra nationalakademier finns i Frankrike, Spanien och Sverige. Däremot har man icke erfarit behov att instifta dylika i så litterärt blomstrande länder som England, Tyskland eller Danmark. En sådan akademis inflytande kan också enligt sakens natur lätt bli tillbakahållande, i stället för främjande för utvecklingen, enär akademien, som skall utgöra ett värn för den "goda smaken", frestas att ställa sig avog gentemot nya tidsströmningar samt hellre uppmuntrar den korrekta medelmåttan än den snillrika ursprunglighet, som följer sina egna lagar. Å andra sidan kan särskilt vetenskapsakademier verka gott genom att giva stadga åt det vetenskapliga livet hos ett folk och detsammas anseende utomlands.
En internationell sammanslutning mellan de förnämsta vetenskapsakademierna (för naturvetenskaper samt för historiska, filosofiska och filologiska vetenskaper) planlades 1899 vid en konferens i Wiesbaden, på inbjudan av vetenskapsakademien i Berlin och Royal Society i London, med syfte att främja gemensamma vetenskapliga företag av allmännare intresse och underlätta den vetenskapliga samfärdseln mellan olika länder. Föreningen, Association internationale des académies, konstituerades 1900 i Paris och omfattar (1903) 17 vetenskapsakademier, däribland den svenska. Första generalförsamlingen ägde rum i Paris 1901, den andra 1904 i London.
Se vidare översikter för varje land:
Europa
Italien
Italien under renässanstiden är de moderna akademiernas egentliga fädernesland. Efter Konstantinopels fall (1453) sökte nämligen en mängd lärda greker en fristad i detta land, och under skydd av Cosimo och Lorenzo de Medici ingick en mängd kunskapsälskande män föreningar i syfte att främja studiet av klassisk litteratur och konst.
De tre äldsta italienska akademierna bildades i Florens, Neapel och Rom. Accademia Platonica i Florens stiftades 1460 av Cosimo de Medici och sysselsatte sig huvudsakligen med studiet av Platons filosofi, Dantes skrifter och det italienska språket. Sammankomsterna var i stil med Platons Symposion. Den upplöstes 1521.
Den neapolitanska akademien, ofta kallad Accademia Pontaniana , efter Pontano, en av dess mest verksamme ledamöter, bildades i humanistiskt syfte omkring 1440. Den upplöstes omkring 1542.
Accademia antiquaria i Rom (stiftad av Pomponius Lætus) hade festlig hednisk prägel och förföljdes av påvarna på 1460-80-talen. Den sysselsatte sig med italiensk fornforskning. Upphävd 1550, upprättades den åter 1742.
Accademia Veneta , i Venedig 1593, är, liksom en 100 år tidigare av Aldus Manutius där stiftad akademi, berömd för sina kritiska upplagor av de klassiske författarna. Av stor betydelse för utvecklingen av Italiens språk och litteratur, liksom ock för de moderna akademiska arbetsformerna, blev Accademia della Crusca (eg. "Kli-akademien", lat. Academia furfuratorum , så kallad, emedan den skulle rena italienska språket, liksom man rensar mjölet från kli), grundad 1582 i Florens av skalden Grazzini. Den har utgivit den inflytelserika ordboken Vocabolario degli Accademici della Crusca (1612; 5:e uppl. 1863 ff.).
För främjande av naturvetenskapernas studium stiftades i Neapel (1560) Academia secretorum naturæ , som dock snart upphävdes av påven. Den blev en förebild för Accademia de' Lincei ("de loögdes", det vill säga, skarpsyntes, akademi) i Rom (stiftad 1603, upplöst 1632), vilken bland sina medlemmar räknade Galilei. Förnyad 1847, delas Accademia de' nuovi Lincei i två avdelningar, en medicinsk-matematisk-naturvetenskaplig och en filosofisk-historisk-arkeologisk-filologisk, samt erkändes 1883 såsom officiell vetenskapsakademi.
Accademia del Cimento i Florens (stiftad 1657), för experimentell fysik, sammanslogs 1783 med botaniska akademien där och blomstrar ännu.
I 16:e årh. hade nästan varje italiensk stad av någon betydenhet en eller flere föreningar av lärda och konstnärer. De tog sig ofta svassande eller ironiska, löjliga namn: Ardenti , Inflammati , Silenti , Lunatici etcetera. 1690 uppstod i Rom Accademia d'Arcadia (l. A. degli Arcadi ), för skaldekonstens höjande (se Arcadia).
Bland akademier från yngre tider må nämnas Società reale i Neapel (reorganiserad 1861), Reale accademia delle scienze i Turin (stiftad privat 1757, kunglig akad. 1783), bägge två fullständiga vetenskapsakademier, vidare dylika samfund i Lucca, Palermo, Padova, Bologna, Modena, Milano, Venezia m. fl. städer samt lantbruksakademien Accademia de' georgofili i Florens.
Frankrike
Frankrike vardt från 1600-talet tongivande akademiskt land. Om samfunden Académie française , A. des inscriptions et belles-lettres , A. des sciences , A. des beaux-arts och A. des sciences morales et politiques se Institut de France. Frankrike äger dessutom sedan 1700-talet i de flesta av sina större provinsstäder ett eller flere lärda sällskap, (omkr. 30, mestadels under namnet Académie des sciences, belles-lettres et arts ); de utger särskilda "mémoires", men har till gemensamt organ "La revue des sociétés savantes". En 1806 i Paris stiftad Académie celtique , för keltisk språk- och fornforskning i omfattande skala, fortlever såsom Société nationale des antiquaires de France . - Väl att märka är vidare, hurusom "académie" i Frankrike även utgör benämningen på dels vart och ett av landets 16 undervisningsdistrikt (innefattande både universitets-fakulteter, allmänna läroverk och folkskolor inom distriktet), dels ett sådant distrikts hela lärarepersonal; sammanfattningen av dessa 16 "académies", eller m. a. o. det samfällda offentliga undervisningsväsendet, benämnes L'université de France .
Österrike
Den rikt doterade Kaiserliche akademie der wissenschaften i Wien, stiftad 1846, är delad i en filosofisk-historisk och en matematisk-naturvetenskaplig klass samt utger bl. a. stora verk över Österrikes historia.
Tjeckien
I Prag finns Die Böhmische Gesellschaft der Wissenschaften (st. 1769, med en tjeckisk och en tysk avdelning) samt Die Böhmische Kaiser Franz-Joseph-Akademie der Wissenschaften, Literatur und Kunst , stiftad 1890, i fyra klasser.
Ungern
Ungerska vetenskapsakademien i Budapest stiftades 1825 för ungerska språkets utbildning och blev 1869 ett allmänt vetenskapligt samfund. Den har tre klasser och utger skrifter på latin, tyska och ungerska.
Kroatien
En akademi finns sedan 1861 i Zagreb.
Polen
En vetenskapsakademi sedan sedan 1872 i Krakow.
Irland
Royal Irish Academy i Dublin stiftades 1782.
Ryssland
Ryssland. I Petersburg inrättades 1725 Academia scientiarum imperialis petropolitana (ry. Imperatorskaja akademija nauk ), som har en naturvetenskaplig-matematisk, en rysk-litterär och rysk-språklig samt en historisk-filologisk avdelning, den sistnämnda huvudsakligen befattande sig med de asiatiska folkens språk, litteratur och historia. Under Katarina II lät denna akademi verkställa allsidiga undersökningar över ryska rikets land och folk. I Moskva verkar "Naturhistoriska vännernas akademiska sällskap".
Nederländerna
Nederländerna fick 1851-56 en Akademi van wetenschappen i Amsterdam, som trädde i stället för det 1808 av Louis Bonaparte grundade Koninklijke nederlandsche institut van wetenschappen, letterkunde en schoone kunsten . Dessutom finns De hollandsche maatschappij der wetenschappen i Haarlem (st. 1752) samt dylika föreningar i Leiden, Middelburg, Utrecht, Rotterdam m. fl. orter.
Belgien
Belgien. I Bryssel stiftades 1772 Académie royale des sciences, des lettres et des beaux-arts med tre avdelningar: för naturvetenskap, litteratur (jämte historia, språk- och statsvetenskaper) samt sköna konster. En flamländsk akademi, Koninklijke vlaamsche academie voor taal- en letterkunde stiftades i Gent 1886.
Schweiz
Schweiz företräds av Allgemeine Schweizerische Gesellschaft für die Gesammten Naturwissenschaften i Bern (stift. 1815) och Naturforschende Gesellschaft i Zürich (stift. 1746).
Spanien
Spanien har i Madrid Real academia española (stiftad 1713), inrättad efter Franska akademiens mönster, och som utgivit bl. a. en stor ordbok över spanska språket (1726-39; senaste uppl. 1891), Real academia de la historia (stiftad 1738), Real academia de ciencias (stiftad 1847), den sistnämnda med tre naturvetenskapliga klasser, samt Real academia de ciencias morales y politicas (st. 1858).
Portugal
Portugal. I Lissabon grundades 1779 Academia real das sciencias , omorganiserad 1851, som har två klasser: en matematisk-naturvetenskaplig och en filosofisk-historisk-litterär.
Grekland
Grekland. Vetenskapliga samfundet i Aten ( He en Athenais epistemonike hetaireia ) stiftades 1888, med klasser för filologi, matematik och naturvetenskaper. - I Konstantinopel stiftades 1861 ett stort "litterärt grekiskt samfund" för vetenskapernas utbredande i orienten.
Rumänien
Rumänien. En i Bukarest 1866 inrättad vetenskapsakademi ( Academia româna ) har utarbetat en rumänisk ordbok.
Serbien
Serbien har en akademi i Belgrad ( Srpska kraljevska akademija ).
Danmark
Danmark. I Köpenhamn stiftades 1742 Det kongelige danske Videnskabernes Selskab i syfte att främja historiska, fysikaliska, matematiska och filosofiska vetenskaper (se Videnskabernes Selskab).
Övriga världen
USA
I USA är följande lärda samfund de mest betydande: American Philosophical Society i Philadelphia, det äldsta i Amerika (stiftat 1744 av Benjamin Franklin), American Academy of Arts and Sciences i Boston (stiftad 1780), Smithsonian institution (stiftad 1846 i Washington) samt Washington Academy of Sciences (stiftad 1898, i Washington).
Sydamerika
I Sydamerika har Rio de Janeiro en vetenskapsakademi.
Asien
Indien har i Calcutta Asiatic Society (stiftat 1784). Liknande inrättningar finns i Bombay och Madras. Vetenskapliga samfund finns också i Colombo, Djakarta, Singapore, Tokyo och Shanghai.
Egypten
I Alexandria finns ett Institut égyptien (stiftat 1859).
Australien
Australien. Lärda societies i Sydney, Melbourne, Wellington och Adelaide, Victoria och Hobart har betydande verksamhet.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
