Försvarsmakten

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Försvarsmakten
Information
Nation	Sverige
Organisationer	Sveriges armé Svenska marinen Svenska flygvapnet
Flygtimmar	21 254[1]
Högkvarter	Stockholm, Sverige
Överbefälhavare	Överbefälhavare Sverker Göranson
Minister	Försvarsminister Sten Tolgfors
Vapenför ålder	16-49 år[2]
Värnplikt	Ja, från 19 års ålder[2]
Reservstyrkor	1 699 115 män[2] 1 637 868 kvinnor[2]
Ekonomi
Budget	39,6 miljarder SEK (2005)[3]
% av BNP	1,5 % (2005)[2]
Övrigt
Historia	Hette fram tills 1974 Krigsmakten

Försvarsmaktens styrkor i världen, april 2008.^[4]

Svenska militärer med AK 5 och Granatgevär m 86.

Svensk musiksoldat med officers tjänsteställning.

JAS 39 Gripen.

Svenska utlandsstyrkans fänrik Per Bursell i kontrollerar blodtrycket på en äldre afghansk man efter bröstsmärtor

För Försvarsmakten i Finland, se Finlands försvarsmakt

Försvarsmakten är en svensk myndighet som ansvarar för Sveriges säkerhet och lyder under försvarsdepartementet. Överbefälhavaren (ÖB) är myndighetschef och har från och med år 2005 en civil Generaldirektör som ställföreträdare. Förmågan till väpnad strid är det som skiljer Försvarsmakten från andra myndigheter. Försvarsmakten stöds av andra myndigheter inom försvarsdepartementets område exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets materielverk (FMV) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket.

Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter

• När Sveriges gränser kränks är det Försvarsmakten som avvisar den kränkande parten (hävda landets territoriella integritet).
• Om Sverige blir angripet av främmande makt ska Försvarsmakten kunna försvara landet och avvisa angriparen (försvara Sverige i händelse av väpnat angrepp).
• Försvarsmakten stödjer det övriga samhället vid katastrofer, till exempel vid stormar eller översvämningar (Bistå samhället i händelse av kris).
• Försvarsmakten skickar trupper till fredsbevarande och fredsframtvingande insatser runt om i världen (verka för fred och säkerhet i vår omvärld).

Försvarsmakten har förmågan till väpnad strid som grund för all verksamhet och är Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument.

Försvarsmaktens myndighetsledning

Överbefälhavaren (ÖB) och högkvarteret.
Från och med år 2005 fick försvarsmakten en civil ställföreträdande myndighetschef generaldirektör. Den första att tillträda denna post var Marie Hafström. En roll hon hade fram till och med 29 augusti 2008, då hon utnämndes av regeringen till "generaldirektör och särskild utredare inom Regeringskansliet"

Sveriges nuvarande ÖB heter Sverker Göranson och från och den 15 oktober 2008^[5] tillträdde Ulf Bengtsson som ny generaldirektör.

För ledning av såväl nationella och internationella instatser har ÖB till sin hjälp Insatsledningen (INS) som består av Insatsstaben (INSS) och tre taktiska staber:

• ATS - Arméns taktiska stab
• FTS - Flygvapnets taktiska stab
• MTS - Marinens taktiska stab

Insatsorganisationen

Insatsorganisationen är en övergripande benämning på Försvarsmaktens staber och krigsförband som används när det krävs en insats med militära resurser. Insatsorganisationen består av ÖB med högkvarteret, de operativa insatsförbanden, nationella skyddsstyrkor och utlandsstyrkan.

Enligt försvarsbeslutet 2004 och det fortsatta budgetunderlaget för år 2005 ska Försvarsmakten fortsätta sin omställning från ett förrådställt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. Försvarsmakten ska öka sin internationella närvaro och sätta upp insatsförband med hög beredskap som kan användas både i Sverige och utomlands efter beslut från riksdagen. Ett av dessa är Nordic Battlegroup. Det är ett snabbinsatsförband för EU:s krishantering som Sverige tillsammans med Estland, Finland, Irland och Norge sätter upp till den 1 januari 2008 och ställer i beredskap första halvåret 2008. Nordic Battlegroup ska då kunna påbörja en insats inom 600 mil från Bryssel inom tio dagar.

Grundorganisationen

Organisationens arbete syftar till att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser som insatsorganisationen använder. Grundorganisationen ska också utveckla och vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens.

Försvarsgrenar

• Armén
• Marinen
• Flygvapnet

Försvarsmaktens ledningsförband

• Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM), Örebro
• Ledningsregementet (LedR), Enköping.
• Trängregementet (TrängR), Skövde

Försvarsmaktsgemensamma skolor

• Amröjskolan (AmröjS), Eksjö
• Fältarbetsskolan (FarbS), Eksjö
• Fallskärmsjägarskolan (FJS), Karlsborg
• Flygvapnets Flygskola (FlygS), Linköping
• Försvarshögskolan (FHS) , Stockholm
• Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) , Halmstad
• Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) , Karlsborg
• Hemvärnets stridsskola (HvSS), Södertälje
• Ledningsskolan (LedS) , Enköping
• Luftstridsskolan (LSS), Uppsala
• Militärhögskolan Karlberg (MHS K), Solna
• Militärhögskolan Halmstad (MHS H), Halmstad
• Markstridsskolan (MSS), Skövde
• Logistikskolan (LogS), Skövde
• Sjöstridsskolan (SSS), Karlskrona
• Tolkskolan (TolkS), Uppsala

Försvarsmaktsgemensamma centra

• Försvarets internationella centrum (Swedint), Kungsängen
• Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FMDNC), Karlskorna
• Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC), Uppsala
• Försvarsmedicincentrum (FömedC), Göteborg
• Försvarsmusikcentrum (FöMusC), Kungsängen
• Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) ersätter under 2009 Rekryteringscentrum (RekryC), Stockholm
• Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC), Eksjö
• Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC), Umeå

Försvarsmaktsgemensamma enheter

• Combat Camera (SWCOMCAM), Stockholm
• Försvarsmaktens ADL-enhet (FMADLE), Halmstad
• Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE), Märsta
• Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet (FMIF), Stockholm
• Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (FMLOPE), Halmstad
• Försvarsmaktens stödenhet geografisk information (Geo SE), Stockholm
• Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE), Arvidsjaur och Boden
• Managementenheten (ManE), Stockholm

Hemvärnet

Hemvärnet - nationella skyddstyrkorna är en svensk organisation som utgör huvuddelen av Försvarsmaktens nationella skyddsstyrkor sedan de tidigare territorialförsvarsförbanden lades ner under 1990-talet. I dagsläget skall Hemvärnet kunna bevaka och skydda viktig infrastruktur/objekt mot sabotage samt att kunna stöda samhället vid svåra påfrestningar i fred (ex. naturkatastrofer).

Se även:

• Hemvärnet
• Lista över svenska hemvärnsgrupper

Försvarsmaktens logistik (FMLOG)

En organisationsenhet inom Försvarsmakten som ansvarar för underhåll och stöd. FMLOG är intäktsfinansierat och verksamheten styrs av efterfrågan. FMLOG tar hand om bland annat materielunderhåll, transporter, ekonomiredovisning och resehantering. I enheten ingår bland annat förråd, verkstäder och militärrestauranger. FMLOG finns över hela landet.

Försvarsmaktens logistik

Sverige vid krig

Krigsplacering har återupptagits sedan år 2006 (efter att ha skrotats flera år tidigare). I nuläget kan Sverige mobilisera 41000 soldater. Denna styrka inkluderar 1300 officerare, 4700 värnpliktiga och 35000 hemvärnssoldater men en planerad bantning till 22000.^{[källa behövs]} Denna mobilisering kan dock antas ta ett år. På några månader kan således endast 780 officerare och 1200 värnpliktiga vara tillgängliga, med Hemvärnet tillgängligt inom några timmar.^[6]

Omdaningen till insatsförsvar

I samband med Sovjetunionens kollaps och kalla krigets slut i slutet av 1980/början på 90-talet omorienterades gradvis den svenska försvarsmakten från att varit ett stort invasionsförsvar, det vill säga uppbyggt att möta en stor militär invasion från Sovjetunionen, till att bli ett insatsförsvar mer inriktat på internationella insatser. Denna process, kallas ibland "smalare men vassare", det vill säga mindre men bättre. I försvarsbesluten på slutet av 90-talet och början på 2000-talet lades ett mycket stort antal militära förband ner. Kvalité och insatsberedskap prioriterades framför kvantitet. En stor mängd äldre militär utrustning som förknippades med invasionsförsvaret kasserades eller såldes.

Diagram över försvarets utveckling 1965-2010. Gul linje visar antalet flygflotiljer, blå infanteriregementen, röd artilleriregementen och grön kustartillerireg samt amfibiereg.

Förmågan att samarbeta med andra länders militär, ofta NATO-länder, betonas starkt varvid engelska militära facktermer och uttryck ofta ersätter svenska. Även om allmän värnplikt teoretiskt fortfarande finns kvar betonas ofta professionalism och anställda soldater framför "folkförsvar". Omdaningen av den svenska militären sker ofta efter mönster delvis inspirerade av USA:s och Storbritanniens försvarsmakter. Förband med hög kvalité och insatsberedskap, så kallade snabbinsatsstyrkor, (se Nordic Battlegroup) främst avsedda för internationell användning i kris- och konfliktområden prioriteras.

Svenska utlandsstyrkan har genomfört och genomför än idag omfattande insatser med trupp utomlands, ofta under FN-mandat. De största insatserna har genomförts i det forna Jugoslavien i Bosnien (se SFOR) och Kosovo (se KFOR) där Sverige bidragit med en styrka motsvarande en mekaniserad bataljon, idag uppgår styrkan i Kosovo dock endast till 248 soldater.^[7] Tidvis var den svenska styrkan i Bosnien inblandad i rena stridshandlingar. De svenska förbanden har bland annat genomfört övervakning av gränser, humanitär hjälp till civilbefolkning samt under vissa perioder hantering av upplopp. Inga svenska soldater har dödats i strid på Balkan men svenska soldater har varit inblandade i strid eller stridsliknande situationer vid ett flertal tillfällen varvid både varningsskott och verkanseld avgivits.

Sverige har även trupp i Afghanistan som består av lätt utrustat infanteri bland annat avsett för samverkan med civilbefolkningen. Två svenska soldater, ur Särskilda skyddsgruppen, har dödats i ett oriktat bombattentat i Afghanistan. Sverige har även under 2004-2006 haft ett mekaniserat skyttekompani utrustat bland annat med stridsfordon 90 i Liberia i Afrika. Denna styrka avvecklades i november 2006.^[8] Små detachement och enskilda observatörer finns på rad andra platser. Insatserna utomlands har huvudsakligen berört armén.

Förutom insatser bedriver svenska försvarsmakten ofta övningar tillsammans med andra länder, ofta ur NATO. Detta gäller armén såväl såväl som marinen och flygvapnet.

Politiskt är omdaningen till ett insatsförsvar som tonar ner Sveriges traditionella alliansfrihet och neutralitet och betonar samarbete med NATO-länder och integration med försvarsmakter i EU inte helt okontroversiell. Framförallt är vänsterpartiet kritisk till denna process.

Grader

Försvarsmakten HKV-PERS baserar sin harmonisering mot NATO på amerikanska och brittiska grader och tabellen nedan visar därför tjänsteställningen (befattningen) för svenska såval som amerikanska och brittiska grader.

Specialistofficerare(SO) och officerare (OF)
SO		SO		SO			SO
Förste -sergeant -styrman -maskinist	Fänrik	Fanjunkare Flaggstyrman Flaggmaskinist	Löjtnant	Förvaltare	Kapten	Major Örlogs- kapten	Regements- förvaltare Flottilj- förvaltare	Överste- löjtnant Kommendör- kapten	Överste Kommendör	Överste 1gr Kommendör 1gr	Brigad- general Flottilj- amiral	General- major Konter- amiral	General- löjtnant Viceamiral	General Amiral
Staff Sergeant	Second Lieutenant	Sergeant First Class	First Lieutenant		Captain	Major	Regimental Sergeant Major	Lieutenant Colonel	Colonel
Junior gruppchef, Instruktör	Junior instruktör	Erfaren gruppchef, instruktör	Minst 2 år som instruktör		Ansvarar för utb. av en pluton	Ansvarar för utb. vid ett kompani	Högsta SO vid ett regemente							ÖB, Statschefen
Värnpliktiga och kontrakterad personal
Menig	Menig 1 klass (ett streck per tjänsteår)				Vicekorpral	Korpral	Sergeant
Private	Private First Class					Corporal	Sergeant
Rekryt	Soldat eller soldat med en specialitet						F.d. furier = soldat, soldat med specialitet eller stf gruppchef.

Försvarsmaktens personal

Försvarsmaktens personal består av både militär och civil personal. Enligt den inriktning som försvarsmakten har sedan 2008 finns följande personalstruktur med planerat antal personer i varje kategori.^[9]

Före 2009 års beslut tillhörde den militära personalen tillhörde någon av följande grupper.^[10]

• Yrkesofficerare
• Reservofficerare
• Beredskaps- och förstärkningssoldater
• Officersaspiranter
• Totalförsvarspliktig personal
• Krigsfrivillig personal
• Hemvärnsmän
• Frivillig personal
• Tjänstepliktig personal
• Personal i Försvarsmaktens utlandsstyrka

Se även

• Försvarsbeslut
• Försvarets underrättelsenämnd
• Nordic Battlegroup
• Sjöbevakning
• Svenska utlandsstyrkan
• Sveriges militärhistoria
• Sveriges militärterritoriella indelning
• Totalförsvarsplikt
• Frivilliga försvarsorganisationer

Referenser

1. ↑ http://www.mil.se/upload/dokumentfiler/%C3%85rsredovisningar/%C3%85rsredovisning%202007/%C3%85R%2007%20huvuddokument.pdf Läst 2009-02-08 s. 56/57
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2 2,3 2,4} https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sw.html
3. ↑ http://www.mil.se/upload/dokumentfiler/publikationer/the_facts_2006_2007_eng.pdf "The total defence budget for 2005 was SEK 39.6 billion."
4. ↑ ”Insatser i välden - Försvarsmakten”. Försvarsmakten. 2008. http://www2.mil.se/sv/Insatser/. Läst 2008-04-23. 
5. ↑ ”Ulf Bengtsson ny generaldirektör i Försvarsmakten”. Pressmeddelande. Försvarsdepartementet. 29 augusti 2008. http://www.regeringen.se/sb/d/10208/a/109969. Läst 31 augusti 2008. 
6. ↑ Ivarsson, Ulf, Pendeln måste slå tillbaka (2007) Hemvärnet. februari. (1).
7. ↑ Försvarsmakten - Pågående insatser/Kosovo 10 augusti 2008
8. ↑ Försvarsmaktens faktasida om Liberia mil.se, Läst 27 april 2009.
9. ↑ Stefan Ring, "Vad blir det av försvaret? Referat från och kommentarer till Kungl Krigsvetenskapsakademiens Vintersymposium den 18 februari 2009", KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT http://www.kkrva.se/Artiklar/091/kkrvaht_1_2009_4.pdf
10. ↑ Förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal.

Externa länkar

• Instruktion för försvarsmakten
• Försvarsmakten
• Livlös livlina till väst Framsyn 2004, Nr. 1 (Försvarsmakten under kalla kriget)
• Hemliga atomubåtar gav Sverige säkerhetsgaranti Framsyn 2005, Nr. 1 (Samarbetet med USA)