Örebro läns valkrets

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Örebro läns valkrets är en egen valkrets vid val till den svenska riksdagen.

Efter att enkammarriksdagen inrättades hade valkretsen elva fasta mandat i valen 1970-1979 och tio mandat i valen 1982-1994. I riksdagsvalet 2006 var antalet fasta mandat tio. Antalet utjämningsmandat har varierat mellan ett i valen 1970-1973, noll i valet 1976, ett i valet 1979, två i valen 1982-1985, ett i valet 1988, två i valet 1991 och tre i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen två utjämningsmandat.

Innehåll

1 Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)
2 Första kammaren
3 Källor
- 3.1 Litteratur

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1971-1973

1988/89-1990/91

Lars Ernestam, fp
- Lennart Eliasson (ersättare för Lars Ernestam 10 november-9 december 1990), fp
Gudrun Norberg, fp

1991/92-1993/94

Gudrun Norberg, fp
Lars Andersson, nyd

1994/95-1997/98

Sten Tolgfors, m

1998/99-2001/02

Sofia Larsen, c
Johan Pehrson, fp
Mikael Johansson, mp
Sten Tolgfors, m
- Lennart Axelsson (2000-2002), s
Peter Pedersen, v

2002/03-2005/06

Sofia Larsen, c
Johan Pehrson, fp
Sven Gunnar Persson, kd
Mikael Johansson, mp
Sten Tolgfors, m
Lennart Axelsson, s
Thomas Bodström (statsråd under mandatperioden), s
- Matilda Ernkrans (statsrådsersättare under mandatperioden), s
- Ameer Sachet (ersättare 2002, 2005-2006), s
Peter Pedersen, v

2006/07-2009/10

Sofia Larsen, c
Johan Pehrson, fp
Sven Gunnar Persson, kd
Mikael Johansson, mp
Sten Tolgfors (statsråd från 24 oktober 2006), m
- Oskar Öholm (statsrådsersättare från 24 oktober 2006), m
Elisabeth Svantesson, m
Lennart Axelsson, s
Thomas Bodström, s
Matilda Ernkrans, s
Eva-Lena Jansson, s
Ameer Sachet, s
Peter Pedersen, v

Första kammaren

Örebro län var egen valkrets till första kammaren under hela perioden 1866-1970. Antalet mandat var fem fram till 1878, höjdes till sex 1879 och sänktes sedan till fem 1922.

Riksdagsledamöter i första kammaren (listan ej komplett)

1867-1911 (successivt förnyade mandat)

Knut Cassel (1867-1869)
- Anders Berger (1870-urtima riksmötet 1871), FK:s min
  - Knut Cassel (1872-1878)
    - Julius Lindström (1879-1881)
      - Axel Bergström (1882-1893), min 1888-1893
        
        Magnus Unger (1894-1907), prot
        
        Frans Bæckström (1908-1911), prot 1908-1909, fh 1910-1911
Hugo Hamilton d.ä. (1867-1870)
- Carl Åkerhielm (lagtima riksmötet 1871-1874)
  - Nils Sundin (1875-1878)
    - Oscar Evers (1879-andra riksmötet 1887)
      - Knut Bohnstedt (1888-1911), prot 1888-1909, fh 1910-1911
Selim Heijkenskjöld (1867-14 september 1871; avliden)
- Hugo Hamilton d.y. (27 september 1871-1885)
  - Magnus Unger (1886-lagtima riksmötet 1892), prot
    - Henning Trägårdh (urtima riksmötet 1892-1895)
      - Axel Svedelius (1896-1907), prot
        
        Lars Larsson (1908-1909), prot
        
        Jonas Kjellberg (1910-1911), högervilde 1910, fh 1911
Erland von Hofsten (1 januari-24 april 1867; avliden)
- Robert Montgomery-Cederhielm (1868-20 april 1888; avliden), lmp:s filial
  - Carl Werner von Schultzenheim (1889-1891)
    - Johan Gripenstedt (lagtima riksmötet 1892-1911), prot 1892-1909, fh 1910-1911
Carl Oscar Troilius (1867-1875)
- Axel Burenstam (1876-1886)
  - Herman Behm (1887A-1911), prot 1888-1909, fh 1910-1911
Albert Robson (1879-1884)
- Harald Ericsson (1885-5 februari 1894; avliden), prot 1888-1894
  - Hildebrand Schröder (19 mars 1894-1899)
    - Vollrath Tham (1900-första urtima riksmötet 1905)
      - Per Carlberg (andra urtima riksmötet 1905-1911), prot 1905-1909, fh 1910-1911

1912

1913-1918

Anton Hahn (1913-höstriksdagen 1914), lib s
- G. H. von Koch (1915-1918), lib s
Elof Ljunggren, lib s
Per Carlberg (1913-vårriksdagen 1914), n
Johan Gripenstedt (1913-23 februari 1918), n

1919 (lagtima riksmötet)

Urtima riksmötet 1919-1921

1922-1926

G. H. von Koch, lib s 1922-1923, fris 1924-1926
Axel Vindahl (1922-1925), lib s 1922-1923, fris 1924-1925
- Gottfrid Karlsson (1926), fris

1927-1934

1935-1942

Gottfrid Karlsson, fp

1943-1950

Ernst Åqvist (1 januari-24 augusti 1943; avliden), fp
- Gustaf Sundelin (23 september 1943-1950), fp

1951-1958

Gustaf Sundelin, fp

1959-1966

Gunnar Pettersson, fp
Gustaf Sundelin (1959-1964), fp
- Johan Ahlsten (1965-14 oktober 1966), fp
  - Gunnar Skagerlund (15 oktober-31 december 1966), fp

1967-1970

Thorbjörn Fälldin (1967-1968), c
Per Ahlmark (1967-1968), fp
- Gunnar Skagerlund (1969-1970), fp

Andra kammaren

Örebro län var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922-1970. Fram till 1921 var länet indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866-1911 i kretsar med ett mandat vardera.

När de första valen till andra kammaren förrättades 1866 utgjordes landsbygden av (från söder till norr) Kumla och Sundbo häraders valkrets, Askers och Sköllersta häraders valkrets, Edsbergs, Lekebergs, Grimstens och Hardemo häraders valkrets (från och med valet 1872 namnändrad till Edsbergs, Grimstens och Hardemo häraders valkrets), Örebro och Glanshammars häraders valkrets, Nora domsagas valkrets samt Lindes domsagas valkrets. Denna indelning bestod till och med valet 1908.

Av städerna utgjorde residensstaden Örebro valkrets, medan Askersund, Nora och Lindesberg vid valen 1866-1893 ingick i Kristinehamns, Askersunds, Nora och Lindesbergs valkrets. Vid valet 1896 överfördes Nora och Lindesberg till Köpings, Nora, Lindesbergs och Enköpings valkrets, medan Askersund gick till Kristinehamns, Filipstads och Askersunds valkrets för att slutligen i valet 1908 övergå till Vadstena, Skänninge, Söderköpings, Motala, Gränna och Askersunds valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och Örebro län indelades i Örebro läns norra valkrets (med fem mandat) och Örebro läns södra valkrets (med fyra mandat). Vid andrakammarvalet 1921 förenades slutligen hela länet till en samlad valkrets. Antalet mandat var nio i valen 1921-1924 och därefter åtta från valet 1928 och framåt.

Riksdagsledamöter i andra kammaren (listan ej komplett)

1922-1924

Erik Nilson, lib s 1922-1923, lib 1924
Petrus Ödström, lib s 1922-1923, fris 1924
Carl Molin, s

1925-1928

1929-1932

Ernst Lundgren (1929-29 oktober 1930; avliden), fris
- Ernst Åqvist (1931-1932), fris
Petrus Ödström (1 januari-23 mars 1929; avliden), fris
- Elof Ljunggren (5 april 1929-1932), fris

1933-1936

Ernst Åqvist, fris 1933-1934, fp 1935-1936
Elof Ljunggren, fris 1933-1934, fp 1935-1936

1937-1940

Ernst Åqvist, fp

1941-1944

Ernst Åqvist (1941-1942), fp
- Carl-David Skagerlund (1943-1944), fp

1945-1948

Ruben Swedberg, fp

1949-1952

1953-1956

Ruben Swedberg, fp
Gösta Åqvist (1953), fp
- Erik Berggren (1954-1956), fp
Karl Björkänge, s

1957-1958 (första riksmötet)

Ebbe Rydén, fp
Ruben Swedberg (1 januari-9 juni 1957; avliden), fp
- Matteus Berglund (26 juni 1957-1958), fp
Karl Björkänge, s

1958 (andra riksmötet)-1960

Ebbe Rydén, fp
Karl Björkänge, s

1961-1964

Matteus Berglund, fp
Ebbe Rydén (1961-28 november 1962), fp
- Hans Broberg (29 november 1962-1964), fp
Karl Björkänge, s

1965-1968

1969-1970

Sven G. Andersson, fp

Källor

Litteratur

Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 457-458
Enkammarriksdagen 1971-1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 264