Spårväg i Sverige

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 22.18 av BIL (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Linje 3 mot Klockaretorpet vid Söder Tull i Norrköping

Innehåll

Tretton spårvägsstäder

Man brukar räkna med att Sverige haft tretton orter med elektrisk spårväg. Dessa tretton orter är följande: (i bokstavsordning)

Tre av dessa har fortfarande spårvägstrafik.

Anmärkningar:

  • Spårväg har funnits i Ulricehamn men den öppnades aldrig för trafik.
  • Några ytterligare orter hade hästdragen spårvägstrafik.
  • Ytterligare några orter (Lidingö, Solna, Sundbyberg, Mölndal) har haft spårväg som tillhörde en större grannkommun.
  • Även några före detta separata orter (Ramlösa, Råå, Skön) som nu är en del av större orter har haft spårväg som tillhörde grannstaden.
  • Lidingö och Mölndal har fortfarande spårväg tillhörande annan kommun/trafikhuvudman.
  • Ibland räknas Stocksund som en del av Stockholm.
  • Malmköping har endast museitrafik på en tidigare järnväg.
  • Malmös spårväg är som många andra nedlagd, men här finns en museispårväg.
  • I Gävle är en museispårväg under uppbyggnad.
  • I Kiruna är båda spårvägarna liksom museispårvägen nedlagda.
  • Diskussioner förs inom Svenska Spårvägssällskapet liksom dess lokalavdelningar att medverka till en museiespårväg i Karlskrona.

Olika definitioner

Man kan dock räkna på olika sätt, landets spårvagsentusiaster är dock relativt eniga om att det sammanlagt funnits tretton spårvägstäder i Sverige. Spårvägen i Ulricehamn färdigbyggdes, men trafiken kom aldrig igång. Kiruna hade två oberoende spårvägssystem, stadsspårvägen med smalspår 1000 mm spårvidd, och gruvspårvägen med normalspår 1435 mm. I Stockholm fanns ursprungligen två separata system, som inte sammanlänkades förrän 1922. Idag finns det bara tre spårvägsstäder enligt gängse definition: Göteborg, Norrköping samt Stockholm. I förteckningen finns också länkar till artiklar om respektive spårväg. Det går att räkna förstäder som Sundbyberg och Mölndal separat, men det brukar inte göras då de "bara" haft ändhållplatser i storstadens nät. Lidingö har tidvis (till 1960-talet) haft en linje från Stockholm, men efter det en isolerad linje, och staden räknas ofta som egen spårvägstad.

Historik

Den första elektriska spårvagnen togs i bruk i Stockholm 1901. Idag har endast tre svenska städer spårvägstrafik, Göteborg, Norrköping och Stockholm. I Stockholm lades innerstadsnätet ned 1967, men en linje, linje 7 (Djurgårdslinjen), har återöppnats som museispårväg, driven av Svenska Spårvägssällskapet (SSS).

Tidigare har elektriska spårvägsnät funnits i Gävle, Helsingborg, Jönköping, Karlskrona, Kiruna (två olika spårvägar),Malmö, Stocksund, Sundsvall, Uppsala och Ulricehamn (togs dock aldrig i bruk där). Den stad i Sverige som har det det största spårvägssystemet är Göteborg. Där finns det omkring 100 km dubbelspår och där spårvägen är det viktigaste lokala kollektiva transportmedlet. Se Göteborgs spårvägar.

Idag

I Norrköping finns för närvarande två linjer, och den 9 september 2006 invigs den första nya linjesträckningen sedan 1980 då linje 2 förlängs från korsningen Albrektsvägen/Trozelligatan till Ljura centrum. Se Norrköpings spårvägar.

I Stockholm har spårvägen till Nockeby, som aldrig varit nedlagd annat än tillfälligt för upprustning, på senare år fått sällskap av Tvärbanan, som är byggd efter modernaste snitt, och vars utbyggnadsplaner är omfattande. Lidingöbanan var något av ett specialfall eftersom den tidigare räknades som en järnväg, men den enda trafiken är numera spårvagnar. Tidigare gick också godståg. Banan omklassificerades dock den 28 augusti 2008 till spårväg.

Göteborg har idag landets mest omfattande spårvägssystem. Göteborgs spårvägar har drivit elektrisk spårvägstrafik sedan 1902, dessförinnan bedrev ett engelskt bolag hästspårväg. Även om byggandet av nya linjer och kompletterigar idag står stilla finns det planer på en del nya sträckningar och ombyggnader av befintliga linjer.

Framtid

Diskussioner förs om att införa en spårväg i Lund med sträckning från Lunds Centralstation ut mot tekniska högskolan. Ingen finansiering finns. År 2014 har nämnts som öppningsår, med det verkar inte vara en tidsplan som kan hållas[1], och det är inte säkert det någonsin blir något.

Diskussioner finns om spårväg i fler svenska orter, såsom Uppsala, Jönköping, Linköping, Malmö, Helsingborg, Staffanstorp [2].

Verkliga byggen med näraliggande beslutad och finansierad tidsplan finns bara i de befintliga spårvagnsstäderna Stockholm (Tvärbanan, Djurgårdslinjen) och Göteborg (Södra Älvstranden).

Förteckning över orter som har eller har haft spårväg

Ort Artikel Fram-

drivning

Period Spår-

vidd

(mm)

Spår Fordonsfärg
Äldre Nyare
Gävle Gävle stads spårvägar El 1909-1956 1435 Rött och gult
Göteborg Göteborgs spårvägar Häst 1889-1902 1000 Enkel- Brun
El 1902-fortfarande 1435 Dubbel- Vit Blå* Ljusblå Blå Blå*
Helsingborg Helsingborgs stads spårvägar El 1903-1967 1435 Dubbel- Vit Blå
Jönköping Jönköpings spårvägar El 1907-1958 1435 Vit Blå
Karlskrona Karlskrona stads spårvägar El 1910-1949 1435
Kiruna LKAB El

Stads-

spårväg

1907-1958 1000 Vit Blå
El

Gruv-

spårväg

1953-1961 1435
Lidingö** Lidingöbanorna El 1914-fortfarande 1435 Venetianskt

röd

Vit Blå
Limhamn Extern Häst 1900-1914 891
Ljunghusen Extern Häst 1905-1924 891
Malmö Malmö stads spårvägar Häst 1887-1907 1435 Enkel-
El 1906-1973 1435 Dubbel- Vit Grön
Malmköping Museispårvägen Malmköping
Museitrafik på tidigare järnväg.
El 1969-fortfarande 1435 Enkel-
Mölndal Göteborgs spårvägar 1907-fortfarande Brukar räknas som en del av Göteborg
Norrköping Norrköpings spårvägar El 1904-fortfarande 1435 Dubbel- Vit Gul Orange Vit Grön
Ramlösa Extern Häst 1877-1890 891
Skön Spårvägs AB Sundsvall-Skön El 1925-1952 Brukar räknas som en del av Sundsvall
Solna Sundbybergsbanan 1908-1959 Brukar räknas som en del av Stockholm
Stockholm Spårvagnstrafik i Stockholm
Stockholms Södra Spårvägs AB Häst 1877-1915 1435
Ånga 1887-1901 1435
El 1901-1917 1435
Stockholms Nya Spårvägs AB Häst 1877-1905 1435
El 1904-1916 1435
AB Stockholms Spårvägar

Från 1967: Storstockholms Lokaltrafik

El 1917-fortfarande 1435 Dubbel- Vit Blå
Bensin 1924-1929 1435
Stocksund Roslagsbanan
räknas ofta som järnväg efter 1934
El 1911-1934 1435
1934-1966 891
Sundbyberg Sundbybergsbanan 1908-1959 Brukar räknas som en del av Stockholm
Sundsvall Sundsvalls Spårvägs AB El 1910-1952 1435
Ulricehamn Ulricehamn El 1911 (Aldrig i trafik) 1000 Enkel- Vit Blå
Uppsala Uppsala spårvägar El

Stads-

spårväg

1906-1953 1435 Enkel- Vit Blå
El

Mälar-

linjen

1928-1953 1435 Enkel- Gräddvit

* Göteborgs spårvägar har återtagit den äldre färgsättningen.

**Lidingöbanan räknades tidigare officiellt som järnväg, men omklassificerades 2008 till spårväg. Efter Lidingöbrons färdigställande 1925 blev Lidingöbanorna två linjer (20 och 21) i samtrafik med Stockholms spårvägsnät, dock som separata företag.

Museispårvägar

Se: Museispårvägar i Sverige.

Källor

  1. http://www.lightrail.se/index.php?page=nyheter&id=1990
  2. http://www.transportide.se/kollepedia/images/b/b1/Ragnarhedstrom_moderntagtrafik.pdf

Externa länkar

Personliga verktyg