Skagerrak
Från Rilpedia
Skagerrak, Skagerack, Skagerak, benämning på den vik av Atlanten som ligger mellan danska Jylland, svenska Bohuslän och södra Norge. Skagerrak gränsar i väster till Nordsjön och i söder till Kattegatt.
Gränsen mot Nordsjön går mellan Hanstholm i Danmark och Lindesnes i Norge. Gränsen mellan Skagerrak och Kattegatt går mellan danska Skagens norra udde och Pater Nosterskären nordväst om Marstrand i Bohuslän.
Innehåll |
Hydrografi
Skagerraks yta är 33 400 km², volymen är 7 280 km² och medeldjupet är 218 m.
Största djupet finns i Norska rännan utanför Norges sydspets, drygt 700 m. Norska rännan är en djupränna, som förbinder Skagerrak med djupare vatten i Atlanten. Tröskeldjupet mot djupvattnet i Norska havet är omkring 270 m. Den Norska rännan står i förbindelse med den norra delen av den djupränna som går utefter svenska västkusten från norska gränsen genom Kosterfjorden (största djup 250 m) och Väderöfjorden. Rännan kan märkas av även i Kattegatt utanför Hallands kust.
Det finns tre huvudsakliga havsströmmar i Skagerrak
- Baltiska strömmen
- Jutska strömmen
- Norska kustströmmen (kan också ses som en förlängning av Baltiska strömmen)
Den Baltiska strömmen transporterar Östersjöns vatten ut genom Öresund och Bälten, genom Kattegatt och in i Skagerrak. Som alla havsströmmar påverkas denna ström av en lång rad yttre faktorer bl a vind. Vanligen flyter den norrut utefter svenska västkusten. När östersjövattnet startar sin resa norröver genom sund och bält är salthalten omkring 8 ‰. Uppblandning med det saltare vattnet i Kattegatt och Skagerack ökar salthalten så att vid passagen av Vinga utanför Göteborg kan salthalten ha stigit till strax över 20 ‰. Under färden genom Skagerrak sker ytterligare uppblandning med det saltare nordsjövattnet. Den mindre salta Baltiska strömmen flyter ovanpå det betydligt saltare Kattegatts- och Skagerraksvattnet. Tjockleken på den Baltiska strömmen utanför svenska kusten kan ofta vara kring 15 m. Under speciella förhållanden som t.ex. vid längre perioder av ostlig vind kan Baltiska strömmen breda ut sig över större delar av Kattegatt och Skagerrak. Srömmen är snabbast några sjömil ur från svenska kusten ibland upp till 1 till 2 knop.
Den Jutska strömmen rinner utefter Jyllands västkust, rundar Skagen och styrs sedan av vindar ner i Kattegatt eller mot hela svenska kusten ända upp till Väderöarna. Jutska strömmar transporterar vatten med hög salthalt (ofta mer 30 ‰ salthalt) från Nordjön in i Skagerrak och Kattegatt. Strömhastigheten i Jutska strömmen kan vara upp till mellan 2 och 3 knop.
Den Norska kustströmmen fångar upp vattnet från Baltiska strömmen och Jutska strömmen och transporterar det vidare utefter norska Sörlandet och ut efter Norges västra kust och ut i Atlanten. Vid Norges sydspets kan strömmen få en hastighet på mer än 3 knop.
Etymologi
Namn på hela havsområdet mellan Jylland, Själland, svenska västkusten och södra Norge (nuvarande Skagerrak och Kattegatt) nämns första gången under 1600-talet; då användes Skagerrak omväxlande med Kattegatt som namn på hela området. Skagerrak hade mer officiell prägel, medan Kattegatt var mer av ett skämtsamt sjömansspråk. Bägge namnen är av holländskt ursprung. Första gången de trycks på sjökort är under 1700-talet och då användes fortfarande namnen om varandra för hela havsområdet utanför svenska västkusten.
För den södra delen av havsområdet konkurrerade under 1800-talet namnet Kattegatt successivt ut Skagerrak. Medan för den norra delen mellan Skagen, Bohuskusten och norska kusten användes enbart namnet Skagerrak.
Skagerrak innehåller i förledet en form av Skagen (Jyllands norra udde) och i efterledet ett holländsk / plattyskt ord rak i betydelsen ’’rak sträcka’’. Namnet Skagerrak kan alltså tolkas som ’’den raka sträckan förbi Skagen’’.
I äldre utländsk litteratur används ibland namnet även namnen "Canal of Jutland" eller "Le canal de Jutland".
Externa länkar
- Salthalt och strömmar i Skagerrak, SNA, Temaband Västa Götaland
- Aktuella meterologiska och hydrologiska förhållanden för Skagerrak just nu
Referenser
- Fonselius, Stif H, 1974, Oceanografi. Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalt
- Wahlberg, Mats (red); Svenskt ortnamnslexikon, Stockholm 2003
- Wadström, Roger; Ortnamn i Bohuslän, Stockholm 1983
Några av de större öarna i Skagerrak
- Stenungsön
- Tjörn
- Galtarö
- Orust
- Malmön
- Smögen
- Hamburgö
- Härmanö
- Härön
- Väderöarna
- Kosteröarna
- Hvaler
- Spjærøy
- Sandøy
- Tromøy
- Skaftö
Externa länkar
- Salthalt och strömmar i Skagerrak, SNA, Temaband Västa Götaland
- Aktuella meterologiska och hydrologiska förhållanden för Skagerrak just nu
Referenser
- Fonselius, Stif H, 1974, Oceanografi. Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalt
- Wahlberg, Mats (red); Svenskt ortnamnslexikon, Stockholm 2003
- Wadström, Roger; Ortnamn i Bohuslän, Stockholm 1983
|
||||||||
