Havsström

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Förenklad bild av den termohalin cirkulationen i världshaven. Kalla djuphavsströmmar med högsalthalt rör sig åt öster (mörkblått) och ytliga havsströmmar med lägre salthalt åt väster (ljusblått).

Havsströmmar.

En havsström är en mer eller mindre regelbunden rörelse av havsvatten i någon av jordens hav eller oceaner. Havsströmmar kan var tusentals kilometer långa och har mycket stor betydelse för klimatet. Till exempel gör Golfströmmen att klimatet är betydligt varmare i nordvästra Europa liksom Kalifornienströmmen gör klimatet på Hawaii betydligt svalare jämfört med andra regioner på motsvarande breddgrader. ^[1]

Strömmarna på havets yta drivs av vinden. Corioliseffekten gör att strömmarna drivs medurs på norra halvklotet och moturs på södra halvklotet. Ekmans spiraleffekt gör att vinddrivna havsströmmar flödar i rät vinkel mot vinden. De ytliga havsströmmarna varierar med årstiderna. ^[1]

Djupa havsströmmar drivs av skillnader i temperatur och densitet. Strömmarna på havsslätterna, den termohalina cirkulationen eller det termohalina transportbandet, drivs av små skillnader i havets densitet. Strömmarna under havsytan kallas undervattensfloder. Vertikal utväxling förekommer i havsregioner med ned- respektive uppvällning. ^[1]

För människan har kunskap om havsströmmarna stor betydelse eftersom den kan reducera sjöfartens tranportkostnader kraftigt. Historiskt har denna kunskap haft ännu större betydelse eftersom strömmarna starkt påverkade segelfartygens rutter. Till exempel förhindrade länge Agulhasströmmen portugiserna från att nå Indien. Ännu idag väljer världsomseglare sina rutter efter havets strömmar. ^[1]

Många av havets livsformer påverkas starkt av havsströmmarna: Plankton driver med strömmarna och ålens livscykel styrs helt av dem. ^[1]