Östkinds härad
Från Rilpedia
Foto: Ulf Klingström
Ur Erik Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna
Foto: Kruosio
Östkinds härad var ett historiskt härad i den nordöstra delen av landskapet Östergötland. Häradet ligger inom nuvarande Norrköpings kommun, vilken är en del av Östergötlands län. Det saknade köpingar och municipalsamhällen, men största tätort är idag Östra Husby belägen c:a 20 km öster om Norrköping. Den totala arealen mätte 362 km² och befolkningen uppgick år 1934 till 5 974 invånare, vilket idag minskat till knappt 4 000 invånare. Östkinds härad ingick i Bråbygdens och Finspånga läns domsaga och Norrköpings fögderi, men utgjorde ett eget tingslag t.o.m. år 1873. I samband med 1862 års kommunalförordningar delades häradet in i landskommuner, vilka år 1952 inkorporerades i storkommuner. Kvarsebo kommun kom då att ingå i Kolmårdens landskommun, Östra Stenby i Västra Vikbolandets landskommun och övriga i Östra Vikbolandets landskommun. De två senare kom år 1967 att läggas samman i Vikbolandets kommun, vilken år 1974 inkorporerades i Norrköpings kommun. Kolmårdens landskommun hade tre år tidigare gått samma öde till mötes.
Östkinds härad bestod av två av havsviken Bråviken skilda delar. Den nordligare bestod av en socken - Kvarsebo - och utgjorde den ostligaste delen av skogsområdet Kolmården, vilket är en del av landskapet Södermanland. De södra delarna var belägna på halvön Vikbolandets nordöstra del öster om Norrköpings stad. Landskapet var norr om Bråviken skogsbeklätt och relativt höglänt, vilket avtecknar sig genom en imponerande förkastningsbrant 50-100 m ö. havsytan i viken nedan. Vikbolandet är en småkullig och i hög grad uppodlad slättbygd, vilken utgör den osligaste utlöparen till den vidsträckta Östgötaslätten. I havsbandet utgjorde Östkinds härad en del av Östgötaskärgårdens sönderskurna kustremsa, med ett antal större öar och mindre skär vilka sträcker sig från Bråviken i norr till Gottenvik i söder. Östkinds härad gränsade i väster till Lösings härad och i söder till Björkekinds härad. I norr låg Jönåkers härad i Södermanlands län.
Historia
Landskapet Östergötland har varit befolkat sedan urminnes tider och dess invånare omtalas för första gången under folkvandringstiden. Redan tidigt utgjorde landskapet en av de tre centralbygder som under medeltiden skulle komma att forma konungariket Sverige. Slättbygderna i landskapets centrala delar genomkorsades under stenåldern av en fjärd som förband sjön Vättern med havet, och vartefter landet höjdes bildades den bördiga Östgötaslätten på vilken delar av Östkinds härad var beläget. Vikbolandet har länge varit en rik jordbruksbygd och med ett mycket fördelaktigt läge mellan inloppen till två genom historien viktiga hamnstäder, Söderköping vid Slätbaken i söder som från 1500- och 1600-talen ersattes av Norrköping vid Bråviken i norr. Namnet Östkind har ett efterled -kind som är vanligt bland häradsnamnen i Östergötland och som kommer av ett isländskt ord för släkt eller ätt. Namnet antyder att det fordom låg en kungsgård i Östra Husby och häradets tingsplats omnämns för första gången som liggande i Lytisberga i Östra Husby socken år 1381. År 1760 flyttade häradsrätten in i ett nybyggt tingshus vid Östra Husby kyrka från att tidigare ha legat i sockenstugan, för att år 1823 förläggas till Tingsborg i Östra Ny socken i Björkekinds härad. Östra Husby kyrka uppfördes sannolikt från 1100-talet på platsen för en förkristen kultplats, medan Östra Stenby och Häradshammars kyrkor härrör från 1200-talet. De övriga kyrkobyggnaderna i häradet är av nyare datum.
Läget vid havet och de viktiga farlederna har genom historien gjort Vikbolandet till såväl mötesplats som försvarspunkt. Samhället Arkösund på halvöns ostligaste udde har fordom fungerat som mötes- och uppankringsplats för flottstyrkor och längs Bråvikens södra strand finns flera skansar vars funktion var att övervaka inloppet. Bland dessa märks Lönö skans och Arkö skans som uppfördes under 1600-talets danska krig, samt Skenäs skans som uppfördes efter de ryska kusträderna under kriget år 1719 då bl.a. Norrköping brändes. Vid den senare låg även Skenäs slott som var en kungsgård som omnämdes under medeltiden som ett gods under ätten Banér, men som senare hamnade under kronan under kung Gustav Vasa. Även Skenäs brändes år 1719 liksom Ållonö slott beläget längre in i viken. Det senare uppfördes ursprungligen under 1500-talet men växte med tiden till ett präktigt barockslott, som efter att det förstördes kom att återuppbyggas under mitten av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick slottet efter en renovering i början av 1900-talet. Värt att nämna är även Mauritzbergs slott som uppfördes under 1500-talet, men som fick sitt nuvarande utseende efter att det återuppbyggdes år 1725. Häradets äldsta slott är dock Stensö borg som troligtvis uppfördes som försvarskastal under 1100-talet. Borgen omnämns i skriftliga källor under mitten av 1300-talet då en ringmur troligtvis också tillkommit. Mycket litet är känt om borgen, och den kan eventuellt ha förstörts i samband med Engelbrektsupproret då detta närmade sig det sydligare belägna Stegeborgs slott.
I slutet av 1800-talet byggdes den smalspåriga Vikbolandsbanan ut mellan Norrköping och Arkösund och Östra Husby kom att växa till den största orten på Vikbolandet, vilket ledde till att företag och en del serviceinrättningar etablerades på platsen. Vid Gottenvik söder om Arkösund fanns ett kopparverk vars malm bröts i Rönö längre söderut. Vidare fanns här ett säteri. Arkösund var ursprungligen tänkt som en uthamn till Norrköping vilket dock ej blev fallet, och istället utvecklades orten till bad- och semesterort. Utvecklingen kom dessvärre av sig när trafiken på järnvägen lades ner år 1960.
Socknar
Östkinds härad omfattade fem socknar.
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 3, band 20, 1934
- Vikbolandet - en befäst halvö, 2009-04-27, kl. 14:39
- Häradshammars socken i årtal, 2009-04-27, kl. 15:30
- Vikbolandets församlingar, 2009-04-27, kl. 15:43
 |
||
|
Aska | Bankekind | Björkekind | Boberg | Bråbo | Dal | Finspånga län | Gullberg | Göstring | Hammarkind |
