Nationalmuseum
Från Rilpedia
| Nationalmuseum | |
 |
|
| Etablerat | 1792 |
|---|---|
| Plats | Blasieholmen, Stockholm, Sverige |
| Typ | Konstmuseum |
| Museichef | Solfrid Söderlind (Överintendent) |
| Webbplats | www.nationalmuseum.se |
Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm är Sveriges största konstmuseum. Museets samlingar består av äldre måleri, skulptur, konsthantverk, teckningar och grafik från 1500-talet fram till 1900-talet samt konsthantverk och design fram till nutid.
Innehåll |
Historik
Grunden till de samlingar som finns på Nationalmuseum började läggas redan på 1500-talet, bland annat av Gustav Vasas konstsamlingar på Gripsholms slott. Under den svenska stormaktstiden utökades de kungliga konstsamlingarna avsevärt, dels genom inköp och gåvor, men också genom rena krigsbyten (framförallt Prag 1648). Ett antal verk ur den kungliga samlingen försvann efter drottning Kristinas abdikation 1654, i och med att den före detta drottningen tog med sig konstverk till Rom, framförallt verk av italienska renässansmästare. Samlingen decimerades även vid branden på slottet Tre Kronor den 7 maj 1697.
Den som lade grunden till den nuvarande tavelsamlingen var emellertid Carl Gustaf Tessin under hans ambassadörskap i Paris 1739–1742. Han anskaffade ett stort antal konstverk av hög kvalitet av samtida franska målare, men även av holländska 1600-talsmästare. Den mest värdefulla delen av Tessins samling köptes in av drottning Lovisa Ulrika. Hennes son, Gustav III, köpte på 1780-talet in betydande antika skulpturer i Italien, vilket lade grunden till dagens skulptursamling. Efter kungens död övergick samlingarna till svenska staten, varpå Kongl. Museum öppnades 1792 på Stockholms slott som ett av de första allmänna konstmuseerna i världen.
Museets samlingar av konst från 1900-talet flyttades 1958 till Moderna museet (dock inte konsthantverk och design från 1900-talet fram till idag). Samlingarna av östasiatisk konst flyttades 1962 till Östasiatiska museet.
Samlingarna
Förutom den betydande samlingen av verk av svenska konstnärer som Carl Larsson, Zorn och Carl Fredrik Hill, finns här även verk av utländska konstnärer som Rembrandt, Rubens, El Greco, Jean-Baptiste Chardin, Frans Hals, Lucas Cranach, Claude Lorrain, Goya, Renoir, Degas och Gauguin. Enbart avdelningen för måleri och skulptur omfattar cirka 16 000 verk. Samlingen av renässansteckningar är en av de främsta i världen.
Även samlingen av konsthantverk är betydande. Det finns omkring 30 000 föremål från sex sekler: tapeter från 1400-1600-talet, Skandinaviens största porslinssamling, glas, svenskt silver och möbler.
Med Nationalmuseums samlingar som grund anordnas varje år ett tiotal utställningar som belyser historien och vår tid ur ett konstnärligt perspektiv.
Verk i urval
- Vännerna, av Hanna Pauli, 1907
- Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523, av Carl Larsson, 1908
- Midvinterblot, av Carl Larsson, ca 1916
Wikimedia Commons har media som rör verk i Nationalmuseums samlingar
Byggnaden
Dagens museibyggnad i tre plan är ritad av den tyske arkitekten Friedrich August Stüler och invigdes 1866. Den monumentala trapphallen är utsmyckad med fresker av Carl Larsson. Texten på byggnadens frontfasad lyder "antiquitatis litterarum artium monumentis", det vill säga "monument över antikviteter, litteratur och konst".
| ” | När den av den tyske arkitekten August Stüler ritade museibyggnaden stod färdig 1866 hade nationen fått ett konsttempel vars huvudfasad vette mot Kungliga Slottet på andra sidan Strömmen. Men i sin ursprungliga form var den ståtliga anläggningen också avsedd att hysa en historisk avdelning - de arkeologiska samlingarna, Livrustkammaren och Myntkabinettet. Efter gradvisa utflyttningar av de historiska samlingarna har byggnaden kommit att reserveras för statens samlingar av äldre bildkonst. Härtill fogar sig den minst lika betydande avdelningen för konsthantverk och design med ansvar för att bevaka och dokumentera utvecklingen på sitt specialområde. | ” |
|
— Överintendent Hans Henrik Brummer, utdrag |
||
På 1840-talet innan den nuvarande museibyggnaden uppfördes fanns ett förslag att uppföra museet på höjden Kungsklippan på Kungsholmen.[1]
Övrigt
Strax före jul 2000 utsattes Nationalmuseum för ett grovt rån, där tre värdefulla konstverk, bland annat Rembrandts självporträtt, värderat till ca 200 miljoner kronor stals. En löst sammansatt grupp av brottslingar visade sig ligga bakom dådet, och sommaren 2005 hade samtliga konstverk spårats och förts tillbaka till Nationalmuseum. Huvudmannen bakom rånet, en man med rysk bakgrund, dömdes till åtta års fängelse trots sitt nekande.
Överintendent för Nationalmuseum är sedan 2003 Solfrid Söderlind.
Museets vänförening Nationalmusei vänner grundades 1911 av dåvarande kronprins Gustaf (VI) Adolf och har under årens lopp gjort betydande bidrag till museets samlingar.
Se även
Referenser
- ↑ Åke Abrahamsson: Stockholm: en utopisk historia, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2004, sid. 115-117. ISBN 91-518-4264-5. Libris 9604083.
- Nationalmuseums broschyr, 2007
- Nordisk familjebok, uggleupplagan
- Nationalencyklopedin, band 14
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Nationalmuseum
- Nationalmuseum, officiell webbplats
- Dokumentär om Nationalmuseum, från Sveriges Radio P3
|
||||||||||||||
