Biodiesel
Från Rilpedia
Biodiesel är ett drivmedel liknande diesel som inte består av petroleumprodukter utan av långa kedjor av alkylestrar (metyl-, propyl- eller etyl-). Biodiesel framställds genom transesterfiering av vegetabiliska oljor eller djurfett (talg) och kan användas (ensamt, eller blandat med konventionell dieselolja) i dieselmotorer.
Biodiesel är biologiskt nedbrytbart och icke-giftigt. Bränslet löser upp gummi, vilket gör det olämpligt att använda i äldre bilar. Efter 1995 bytte biltillverkarna gummiblandning i packningar och slangar och biodiesel kan därför användas i de flesta moderna dieselbilar under förutsättning att det uppfyller gällande normer. Vissa fordonstillverkare tillåter dock inte användning av biodiesel i fordon med partikelfilter.
Tillverkning av biodiesel kan i princip utgå från vilken typ av biologiskt fett som helst. Valet styrs i huvudsak av pris och tillgång på den ursprungliga råvaran. Exempel på produkter som används för tillverkning av biodiesel är raps-, soja-, majs- och palmolja. Det går även att tillverka biodiesel från animaliska fetter såsom ister och talg. En annan lämplig råvara är förbrukade fetter från gatukök och restauranger.
Valet av råvara påverkar dock bränslets egenskaper, inte minst med avseende på egenskaperna i kyla. Vissa ger ett bränsle som i ren form endast är flytande vid plusgrader. Dessa kan därför endast användas vintertid med tillsatser eller för inblandning i vanlig diesel.
Innehåll |
Blandningar
Blandningar av biodiesel och konventionell diesel är de vanligaste bränslena som används och säljs på dieselmarknaden. Större delen av världen använder ett system kallat "B-faktorn" för att uppge mängden biodiesel i en bränsleblandning. Andelen biodiesel i bränsle anges då med ett B följt av andelen i procent, exempelvis avser B5 ett bränsle bestående av 5% biodiesel och 95% diesel. Ren biodiesel kallas därför för B100.[1] Blandningar med 20% biodiesel och 80% dieselolja (B20) kan generellt användas i vanliga dieselmotorer. Biodiesel kan även användas i ren form (B100), men kräver då speciella motorer för att undvika problem med underhåll och prestation.
Produktion
Biodiesel produceras vanligtvis genom transesterfiering av vegetabiliska oljor eller djurfett. Det finns många metoder för att genomföra reaktionen, exempelvis vanlig batchproduktion, överkritiska processer, ultraljud- och mikrovågsmetoder.
Kemiskt sett består biodiesel av en blandning av monoalkylestrar av långa kedjor fettsyror. Den vanligaste formen använder metanol (omvandlat till natriummetoxid) för att producera metylestrar, eftersom metanol är den billigaste alkoholen. Emellertid kan även etanol användas för att framställa biodiesel av etylestrar och ännu större alkoholer såsom isopropanol och butanol använts i viss utsträckning. Alkoholer med större molmassa förbättrar biodieselns egenskaper i kyla på bekostnad av en mindre effektiv transesterfieringsreaktion. För att omvandla grundoljorna till önskade estrar används en produktionsprocess där man transesterfierar lipiderna. Alla fria fettsyror i grundoljan omvandlas antingen till tvål, tas bort från processen eller esterfieras (vilket ger mer biodiesel) med hjälp av en katalyserande syra. Efter den här processen har biodieseln förbränningsegenskaper väldigt lika de hos petrodiesel och kan i dag ersätta den på många punkter.
En biprodukt av transesterfieringsprocessen är glycerol. För varje ton biodiesel som framställs, produceras även 100 kg glycerol. Ursprungligen fanns den en lönsam marknad för glycerol, något som hjälp kostnadseffektiviteten hos processen i helhet. Emellertid så har den globala ökningen i produktionen av biodiesel gjort att marknaden för rå glycerol (innehållande 20% vatten och katalysatorrester) har kraschat. Man bedriver nu forskning för att att kunna använda glycerol som en kemisk byggsten. Ett sådant initiativ i Storbritannien är The Glycerol Challenge.[2]
Användning av biodiesel
| Biodieselbruk i EU (GWh)[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| No | Land | 2005 | 2006 | 2007 |
| 1 |
Mall:Landsdata Tyskland Tyskland || align="right" | 18003 || align="right" | 29447 || align="right" | 34395 |
|||
| 2 |
Mall:Landsdata Frankrike Frankrike || align="right" | 4003 || align="right" | 6855 || align="right" | 13506 |
|||
| 3 |
|
|||
| 4 |
Mall:Landsdata Storbritannien Storbritannien || align="right" | 292 || align="right" | 1533 || align="right" | 3148 |
|||
| 5 |
|
|||
| 6 |
|
|||
| 7 |  Italien |
2000 | 1 32 | 1621 |
| 8 |
|
|||
| 9 |
|
|||
| 10 |
Mall:Landsdata Grekland Grekland || align="right" | 32 || align="right" | 540 || align="right" | 940 |
|||
| 11 |
|
|||
| 12 |
|
|||
| 13 |
|
|||
| 14 |
|
|||
| 15 |
|
|||
| 16 |
|
|||
| 17 |
Mall:Landsdata Irland Irland || align="right" | 9 || align="right" | 8 || align="right" | 27 |
|||
| 18 |
Mall:Landsdata Lettland Lettland || align="right" | 29 || align="right" | 17 || align="right" | 0 |
|||
| 19 |
Mall:Landsdata Ungern Ungern || align="right" | 0 || align="right" | 4 || align="right" | 0 |
|||
| 20 |
|
|||
| 21 |
|
|||
| 22 |
|
|||
| 23 |
|
|||
| 24 |
|
|||
| 25 |
Mall:Landsdata Finland Finland || align="right" | 0 || align="right" | 0 || align="right" | n.a. |
|||
| 26 |
|
|||
| 27 |
|
|||
| 27 | EU | 26110 | 47380 | 67154 |
| 1 toe = 11 63 MWh n.a. = not available | ||||
.svg){kind=small}
Se även
|
|||||||||||||||||||
Referenser
Noter
- ↑ ”Biodiesel Basics”. National Biodiesel Board. http://www.biodiesel.org/resources/biodiesel_basics/. Läst 2009-01-30.
- ↑ ”Biofuels and Glycerol”. theglycerolchallenge.org. http://www.theglycerolchallenge.org. Läst 2008-07-09.
- ↑ Biofuels barometer 2008 - EurObserv’ER Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 185, p. 49-66, 6/2008
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
