Slaget vid Nördlingen
Från Rilpedia
Denna artikel handlar om slaget vid Nördlingen 1634. För slaget 1645 på samma plats, se slaget vid Nördlingen (1645).
| Slaget vid Nördlingen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Trettioåriga kriget | |||||||
 Slaget vid Nördlingen. |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige Sachsen |
.svg){kind=small} Tysk-romerska riket Spanien |
||||||
| Befälhavare | |||||||
| Gustaf Horn # Bernhard av Sachsen-Weimar |
Ferdinand III Matthias Gallas |
||||||
| Styrka | |||||||
| 16 300 infanteri 9 300 kavalleri 20 kanoner |
21 000 infanteri 13 000 kavalleri 60 kanoner |
||||||
| Förluster | |||||||
| 6 000 döda eller sårade 6 000 tillfångatagna [1] |
3 500 döda eller sårade | ||||||
Pilsen – Sablat – Wisternitz – Vita berget – Wiesloch – Wimpfen – Höchst– Fleurus – Stadtlohn – Dessau – Lutter am Barenberge – Stralsund – Wolgast – Frankfurt – Magdeburg – Werben – Breitenfeld – Rain – Fürth – Alte Veste – Lützen – Oldendorf – Nördlingen – Dömitz – Wittstock – Rheinfelden – Breisach – Chemnitz – Wolfenbüttel – Honnecourt – Leipzig – Rocroi – Freiburg – Jüterbog – Jankov – Mergentheim – 2:a Nördlingen – Zusmarshausen – Lens – Prag
Slaget vid Nördlingen utkämpades den 27 augusti 1634 (juliansk tideräkning) mellan det Evangeliska förbundet och den Katolska ligan strax söder om Nördlingen i Schwaben, Tyskland.
Innehåll |
Bakgrund
Efter segern vid Lützen 1632, lyckades svenskarna inte följa upp segern på grund av Gustav II Adolfs död, vilket resulterade i att den kejserliga armén fick tillbaka stridsviljan. På sommaren 1634 återintog man Regensburg och började gå mot Sachsen. Snart stod de kejserliga trupperna utanför staden Nördlingen som fortfarande hölls av protestanterna.
Beskrivning av slaget
Protestanternas avsedda manöver resulterade i förvirring när de trängdes ihop mellan artilleri och trossvagnar, i spetsen för artilleriet, något som gav de kejserliga strykorna tid att förbereda sig. Svenskarna anföll den kejserliga armén med för liten styrka, detta till trots lyckades de driva dem tillbaka. Den kejserliga befälhavaren svarade med en attack på de sachsiska kompanierna, som föll samman och kollapsade. Horn tillfångatogs och de protestantiska allierade förlorade 12-14 000 man.
Efterspel
Förlusten splittrade inte bara den svenska armén utan hela det evangeliska förbundet. Även om inga regementen från det egentliga Sverige deltagit i slaget förlorade den svenska armén i Tyskland flera av sina mest kända värvade regementen. Nederlaget vid Nördlingen bröt den svenska dominansen i Tyskland och för att förhindra Habsburgarnas expansion norrut övertygade kardinal Richelieu kung Ludvig XIII att ge sig in i kriget på protestanternas sida.
Källor
Se även
