Gustaf Horn
Från Rilpedia
- För den andre personen med samma namn, se Gustaf Horn (1601-1639).
Gustaf Horn af Björneborg, född 22 oktober 1592, död 10 maj 1657, svensk greve till Björneborg samt friherre till Marienborg i Livland. Militär, riksråd 1625, fältmarskalk 1628, generalguvernör i Livland 1652, riksmarsk 1653. Son till Carl Henriksson Horn, under vilkens fångenskap på Örbyhus slott sonen Gustaf Horn föddes.
Innehåll |
Mannen och karriären
Gustaf Horn studerade vid tyska universitet och deltog därefter i ryska kriget. Han lärde krigskonst hos Moritz av Oranien i Nederländerna.
1618 blev han kammarherre hos Gustav II Adolf och förde giftermålsförhandlingar mellan Gustav II Adolf och Maria Elenora.
Överste för Norrlands regemente år 1621. Som sådan deltog han i belägringen av Riga och blev där illa sårad. Försvarade Livland mot Polen åren 1625-1628, i sällskap med Johan Pontusson De la Gardie. Gustaf Horn blev riksråd 1625 och fältmarskalk 1628.
Horn visade stor skicklighet bland annat vid slagen i Wallhof resp. Wenden 1626. Detta medförde att kungen år 1630 kallade Gustaf Horn till sin närmaste man i tyska kriget.
Horn förde befälet i slaget vid Breitenfeld 1631. Han hade hand om den vänstra flygeln, vid vilken den sachsiska armén stod uppställd (Den högra flygeln leddes av Johan Banér). Efter den sachsiska arméns flykt kom han att sväva i stor fara, men han räddade Sverige från nederlag genom överlägsen rådighet i och med att han bildade en ny front och sedan, undsatt av kungen, rev upp Tillys "fyrkanter". Den svenska segern där var således till stor del Gustaf Horns förtjänst.
Därefter begav Horn sig till Övre Franken där han med 7000 man erövrade Tyska ordens residensstad Mergentheim samt biskopsstiftet Bamberg.
Efter detta begav sig Horn och Gustav II Adolf över Donau och Lech in i Bayern, varifrån Horn sändes till Rhenländerna, där han intog Koblenz och Trier. Han besegrade den kejserliga armén även vid Wiesloch och Schwaben.
I april 1633 förenade sig Horn med hertig Bernhard av Weimar. Samarbetet misslyckades dock och på inrådan av bl.a. svärfadern Axel Oxenstierna skildes de båda krigsherrarna åt.
I augusti 1633 tågade Gustaf Horn till Bodensjön.
Efter Wallensteins död 1634 tog Horn flera platser i Schwaben, men råkade åter i tvist med hertig Bernhard av Weimar. De två tvingades dock att samarbeta för att rädda Regensburg och Nördlingen, men den 27 augusti 1634 förlorades slaget vid Nördlingen mot den spansk-kejserliga armén.
Gustaf Horn blev krigsfånge. Nederlaget kom att skyllas på att Horn lät sig påverkas av hertig Bernhards iver.
1642 utväxlades Horn mot tre kejserliga generaler och återvände till Sverige. Han blev vice president i Krigskollegium 1643.
Horns krig
Under kriget mot Danmark 1644 inföll Gustaf Horn i Skåne och erövrade hela landskapet utom Malmö och Kristianstad. År 1645 påbörjades en belägring av Malmö, som dock avbröts genom freden i Brömsebro. Detta krigsföretag har kommit att kallas "Horns krig".
1651 fick Gustaf Horn Björneborg i Finland som grevskap samt även det till honom tidigare donerade Marienburg i Livland som friherrskap.
1652 blev Horn generalguvernör i Livland och 1653 blev han riksmarsk, generalfältherre samt president i Krigskollegium.
Vid början av polska kriget 1655 fick Horn i uppdrag av Karl X Gustav att leda försvaret i Sverige.
Gustaf Horn var en av Gustav II Adolfs bästa fältherrar, vid sidan av Johan Banér. Horns specialitet var försvar. Han var framstående även som ämbetsman. Han var fruktad hos soldaterna för sin stränga "krigstukt".
Äktenskap
- 1:a äktenskapet 1628 med Kristina Oxenstierna (1609-1631)
- 2:a äktenskapet 1644 med Sigrid Bielke (1620-1679)
Barn
I första äktenskapet:
- Agneta Horn (1629-1672), gift med Lars Jespersson Kruus (1621-1656)
- Axel Horn (1630-1631)
I andra äktenskapet:
- Anna Katarina Horn (1644 - avled 7 dagar gammal)
- Kristina Horn (1646 - tvilling - avled några timmar efter födseln)
- Ebba Sigrid Horn (1646 - tvilling - avled några timmar efter födseln)
- Helena Horn (1647-1648)
- Maria Eleonora Horn (1648-1652)
- Gustaf Karl Horn (1650-1654)
- Evert Horn (1652-1654)
- Eva Horn (1653-1740), gift med Nils Bielke (1644-1716) på Salsta
- Hedvig Lovisa Horn (1655-17??), gift med *1) Ture Karlsson Sparre (1654-1683) *2) Bernhard von Liewen (1651-1703)
Syskon
- Evert Horn (1585-1615)
- Henrik Horn
- Klas Horn (1583-1632) gift med Ebba Leijonhufvud (1595-1654) i hennes 2:a gifte
Begravd
Gustaf Horn dog i Skara 1657 och när han begravdes i Hornska gravkoret i Sankt Jakobs kyrka i Stockholm 11 augusti 1660 ringde kyrkklockorna 8 gånger.[1]
Källor
- ↑ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 63
- Gustaf Horns "Bref till rikskansleren A. Oxenstierna", omfattande åren 1625-1654, utgavs 1897 av P.Sondén i "Rikskansleren A. Oxenstiernas skrifter och brefväxling. Senare afd., band 8".
- K. Jacob, "Von Lützen nach Nördlingen" (1904).
- V. Vessberg "Bidrag till historien om Sveriges krig med Danmark 1643-45, 1" (1895).