Agneta Horn

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Agneta Horn af Björneborg, född 18 augusti 1629 i Riga, död 18 mars 1672, är känd för sin dagbok som ger en unik inblick i den svenska högadelns familjeliv under stormaktstiden. Hon var dotter till Gustaf Horn (1592-1657) i hans äktenskap med Christina Oxenstierna (1609-1631).

Dagboken är i dagboksform nedtecknande memoarer. Det är inte en självbiografi i egentlig mening. Hon kallade skriften Beskrifning öfver min elända och mycket vedervärtiga vandringes tid samt alla mina mycket stora olyckor och hjärtans hårda sorger och vedervärtighet som mig därunder hopetals har mött alltifrån min första barndom och huru Gud alltid har hulpit mig med ett godt tålamod igenom gå alla mina vedervärtigheter.

Dagboken är inte bara moraliskt - historiskt uppbyggd utan även religiöst. Agneta jämställer sig med Bibelns Job och ser sitt eget liv som en parallell till detta bibelns exempel på Guds hårda prövningskonst.

Man kan bättre förstå den religiösa prägeln om man betänker att Agneta Horn troligen skrev sin dagbok först omkring 1657, vid knappa 30 års ålder (olika uppfattningar om tidpunkten finns). Hon hade då mist sin man, sin far, sin morfar och två egna små barn. Hon hade dessutom blivit utsatt för andra prövningar. Man kan, om man vill djuploda, se hennes "Lefverne" uppdelad i tre delar:

  1. Det plågade barnets kristeliga tålamod
  2. En dotters lydnad och pietet mot sin far
  3. En god hustrus tålamod under allsköns prövningar vid sin makes sida.

Dagboken finns i original på Uppsala universitetsbibliotek - Carolina Rediviva och finns utgiven under titlarna Agneta Horns leverne, 1908 av Sigfrid Leijonhufvud samt Beskrivning över min vandringstid, 1959 av Gösta Holm. Den utgjorde ämnet för språkmannen Sture Alléns doktorsavhandling.

Innehåll

Biografi

Agneta blev moderlös redan vid två års ålder, i augusti 1631, sedan Christina Oxenstierna avlidit av sjukdom under fälttåget i Polen. Familjen befann sig då i Stettin, nuvarande Szczecin. Det var vanligt att familjen följde med när fadern drog ut i fält. Både Agneta och hennes bror Axel Horn (född 1630) vanvårdades av sina barnpigor i Stettin. I oktober 1631 såg Johan Sparre till så att barnen fick komma till Wolgast, där de inkvarterades hos Ebba Leijonhufvud, som vid tiden bodde där på grund av makens Klas Horn tjänst där. I augusti 1633 lyckades emellertid Gustaf Horn se till att Agneta fick komma hem till Sverige. Med på färden följde moderns och broderns lik. Brodern Axel hade avlidit redan i månadsskiftet okt-nov 1631 p g a vanvård.

Det var nu Gustav Horns broders Klas Horn änka Ebba Leijonhufvud som fick ta hand om Agneta. "Faster" Ebba var mycket sträng mot Agneta, vilket hon beskriver i sin dagbok.

År 1636 kom morfar Axel Oxenstierna hem till Tidö, där Agneta bodde hos mormor Anna Bååt. Morfaderns hemkomst innebar en avsevärd förbättring för den då 7-åriga Agneta.

Gustaf Horn blev efter slaget vid Nördlingen 1634 fången i Tyskland till 1642, varefter han återkom till Sverige. Han gifte om sig med Sigrid Bielke, vilket kom att medföra att de bosatte sig på Wiks slott i Balingsta socken.

Agnetas förhållande till styvmodern kom att bli spänt medan hennes förhållande till mormor Anna Åkesdotter Bååt på Tidö utvecklades bättre. Sedan fadern återkommit till landet tycks även Agnetas ståndsmässiga ställning ha förbättrats. Innan dess hade hon ofta tvingats gå i grova kläder, vilket knappast anstod en flicka som var barnbarn till Axel Oxenstierna.

Redan tidigt hade Agneta lovats bort och tvångsförlovats med Erik Larsson Sparre. Agneta föraktade Sparre och var inte alls med på noterna. Hon hånade Sparre och lär vid ett tillfälle ha kastat hett vax på honom. Agneta ville ha en soldat, sade hon, och så kom det också att bli. År 1648 gifte sig Agneta med Lars Jespersson Kruus.

J.G. Borgenstierna ger beskrivningen att Agneta var tämligen kortvuxen, spenslig, och ganska mörk. De bestämda läpparna kunde understundom öppnas och avleverera såväl svordomar som andra gräsligheter. Hon hade en förmåga att vara lika hemma hos drottningen som i pigkammaren. Det finns en berömd tavla på henne, målad av David Klöcker Ehrenstrahl. Där finner man en dam med ytterst vaksam blick, sedesamt och enkelt klädd, behagfullt tillbakalutad och med en air av självmedvetenhet, viljestyrka och "Noli me tangere".

Agneta Horn ligger begravd i Sätuna gravkor i Björklinge kyrka.

Barn

Se även


Litteratur

  • Borgenstierna, Johan Gabriel, Agneta Horn - en remarkabel kvinna (föredrag i Sveriges Radio, februari 1994)
  • Horn, Agneta; Fries Ellen, Leijonhufvud Sigrid: Agneta Horns lefverne: efter Ellen Fries' efterlämnade manuskript, Norstedt, Stockholm 1908 (swe). Libris 470787. 
  • Horn, Agneta; Holm Gösta: Beskrivning över min vandringstid, Almqvist & Wiksell, Stockholm 1959, Nordiska texter och undersökningar, 0280-9966 ; 19 (swe). Libris 11117. 
  • Horn, Agneta: Agneta Horns leverne, Bonnier, Stockholm 1961, Bonnierbiblioteket, 99-0144096-3 (swe). Libris 8216654. 
  • Karlsson, William: Agneta Horn och Björklinge kyrka., Uppsala 1945 (swe). Libris 2736170. 
  • Larsdotter, Anna, En röst från 1600-talet (webbtitel: Agneta Horns dagbok) (2008) Populärhistoria. (nr. 9).sid. 34-37.
  • Mitchell, Stephen Arthur: Job in female garb: studies on the autobiography of Agneta Horn, Litteraturvetenskapliga inst., Univ., Göteborg 1985, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, 0348-4653 ; 14 (eng). ISBN 91-86270-10-9. Libris 7756408. 
  • Stolpe Lenah, Palo Elisabeth: Agneta Horns barndom: lärarmaterial, Unga riks, Svenska riksteatern, Solna 1988 (swe). Libris 767134. 
  • Svenska Dagbladet 850901 "Agneta Horns leverne"
  • Arbetet 870707 Joel Ohlsson "En god hatare"
  • Västmanlands Läns Tidning 880220 K. Jalava "Hon vägrade anpassa sig"
  • Uppsala Nya Tidning 941104 Ulf Wittrock "Stormaktskvinna särskådad"
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Agneta_Horn"
Personliga verktyg