Slaget vid Lutter am Barenberge
Från Rilpedia
| Slaget vid Lutter am Barenberge | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Trettioåriga kriget | |||||||
 |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
| Mall:Landsdata Danmark Danmark | .svg){kind=small} Tysk-romerska riket Katolska ligan |
||||||
| Befälhavare | |||||||
| Mall:Landsdata Danmark Kristian IV | Johann Tserclaes Tilly |
||||||
| Styrka | |||||||
| ca 20 000 | ca 20 000 | ||||||
| Förluster | |||||||
| 8 500-12 000 | mycket få | ||||||
Pilsen – Sablat – Wisternitz – Vita berget – Wiesloch – Wimpfen – Höchst– Fleurus – Stadtlohn – Dessau – Lutter am Barenberge – Stralsund – Wolgast – Frankfurt – Magdeburg – Werben – Breitenfeld – Rain – Fürth – Alte Veste – Lützen – Oldendorf – Nördlingen – Dömitz – Wittstock – Rheinfelden – Breisach – Chemnitz – Wolfenbüttel – Honnecourt – Leipzig – Rocroi – Freiburg – Jüterbog – Jankov – Mergentheim – 2:a Nördlingen – Zusmarshausen – Lens – Prag
Slaget vid Lutter am Barenberge under trettioåriga kriget började den 17 augusti 1626 och slutade i ett stort nederlag för den 20 000 man starka protestantiska här, som i stort sett upplöstes efter slaget. Hären var en sammanslutning av tyska legosoldater och enkla danska regementen under ledning av kung Kristian IV av Danmark och general Folck. Den katolska ligans här leddes av Tilly, som hade ungefär 20 000 krigsvana soldater till sitt förfogande.
Båda styrkorna var uppställda med kavalleri på flanken och infanteri i mitten. Före slaget hade det danska krigsrådet vädjat till kungen att inte genomföra det, men kungen valde att inte lyssna på detta råd.
I början gick det bra för protestanterna, eftersom infanteriet vann de inledande fäktningarna. Dessvärre kom de sedan i oordning samtidigt som Tillys artilleri startade en intensiv beskjutning. Protestanterna retirerade, vilket Tilly utnyttjade till en skoningslös förföljelse som resulterade i att den protestantiska hären fullständigt bröt samman. Kung Kristian IV flydde från slaget med endast 80 ryttare vid sin sida.
