Slaget vid Wolfenbüttel
Från Rilpedia
Slaget vid Wolfenbüttel | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Trettioåriga kriget | |||||||
|
|||||||
Stridande | |||||||
Sverige | Tysk-romerska riket | ||||||
Befälhavare | |||||||
Ottavio Piccolomini | |||||||
Styrka | |||||||
ca 20 000 man | ca 21 000 man | ||||||
Förluster | |||||||
ca 4 000 man döda och sårade | ca 4 000 man döda och sårade |
Pilsen – Sablat – Wisternitz – Vita berget – Wiesloch – Wimpfen – Höchst– Fleurus – Stadtlohn – Dessau – Lutter am Barenberge – Stralsund – Wolgast – Frankfurt – Magdeburg – Werben – Breitenfeld – Rain – Fürth – Alte Veste – Lützen – Oldendorf – Nördlingen – Dömitz – Wittstock – Rheinfelden – Breisach – Chemnitz – Wolfenbüttel – Honnecourt – Leipzig – Rocroi – Freiburg – Jüterbog – Jankov – Mergentheim – 2:a Nördlingen – Zusmarshausen – Lens – Prag
Slaget vid Wolfenbüttel var ett slag mellan Sverige och det Tysk-romerska riket som skedde den 19 juni, 1641. Slaget var en del av det trettioåriga kriget och slutade med svensk seger.
En förenad här från Sverige, Frankrike, Weimar och Lüneburg belägrade sedan december 1640 staden Wolfenbüttel. En kejserlig-bayersk undsättningshär var på marsch mot staden i juni 1641 och den 19 juni drabbade arméerna samman. Det kejserliga anfallet riktades mot de förbundnas högra flygel (svenskarna), medan den mot floden Ocker stödda vänstra flygeln (weimarianerna, fransmän och lüneburgare) engagerades mindre i striden. De kejserliga anföll svenskarna med infanteriet och vänstra flygelns kavalleri, samt försökte med det senare genom en skog kringgå svenskarnas högra flygel, men detta försök tillbakavisades kraftigt av Königsmarcks rytteri. Striden stod huvudsakligen emellan infanteristyrkorna. Efter en ytterst häftig kamp, som varade omkring 5 timmar, drog sig den kejserliga armén tillbaka till sitt läger. Förlusterna i döda och sårade beräknas till inemot 4000 man på vardera sidan. Wolfenbüttel förblev emellertid till 1643 i de kejserliges händer.