Gyllene salen
Från Rilpedia
Gyllene salen är en påkostad 44 meter lång bankettsal en trappa upp i Stockholms stadshus, som fått sitt namn efter dess väggutsmyckningar i guldmosaik utförda efter skisser av konstnären Einar Forseth, efter en idé från stadshusarkitekten Ragnar Östberg.
Salen är känd som lokal för dansen efter Nobelbanketten i stadshusets Blå hallen, och kan hyras för externa evenemang med upp till 700 sittande gäster, under strikta villkor och till en kostnad om för närvarande 52 000 kr.[1]
En stor kopparport leder in till salen, med dörrar som ska väga ett ton var.[2]
Innehåll |
Väggutsmyckningar
Salens väggar täcks helt av en mosaik som skapades 1921–1923 av den välrenommerade tyska mosaikfirman Puhl & Wagner i Berlin, efter den då bara trettioårige konstnären Einar Forseths skisser. Mosaiken visar allegoriska händelser och personer ur Sveriges historia i bysantinskt inspirerad, och av samtiden ansedd som ultramodern stil. Drygt 18,6 miljoner mosaikbitar av glas och totalt 11 kilo 23,5 karats bladguld användes.[3][4] Guldets värde motsvarar idag cirka 2,2 miljoner kronor.[5]
Fondvägg med Mälardrottningen
En praktfull framställning av Mälardrottningen, symbolen för Stockholm, upptar hela norra fondväggen och utgör rummets centralmotiv. I sina händer håller hon spiran och kronan, och i hennes sköte syns Stockholms stadshus. Vid hennes högra sida avbildades moderna stadsmotiv från New York och Paris och på den vänstra sidan exotiska motiv från orienten; motiv som symboliserar Stockholm "hyllad av Österland och Västerland".
Fondvägg med Stockholmsmotiv
På södra fondväggen syns olika motiv från Stockholm. Till vänster om porten illustreras bland annat Stockholms hamn, Katarinahissen och Riddarholmskyrkan. Till höger om porten har själva Stadshuset blivit avbildat. Läktaren över porten kröns av en illustration visande gamla Slottet Tre kronor och däröver finns på en häst ridande Sankt Erik med osynligt huvud. Det var inte meningen, men mosaiken blev högre an beräknad, eller Gyllene salens tak lägre än tänkt och så befinner sig Sankt Eriks huvud ovanför taket. En anpassning av mosaiken hade blivit för tidskrävande och för kostsam.[6]
Bildgalleri
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Avbildning
En parodisk avbildning av Gyllene salens Mälardrottningen utfördes som en hyllning till borgarrådet Yngve Larssons 50-årsdag 1931. Målningen tros ha utförts av Tage William-Olsson, och lät tryckas som bilaga till ett "Utlåtande i anledning av förslag till ändring av mosaikmålningen å Gyllene salens norra vägg", utgivet som ett onumrerat bihang i Stadskollegiets utlåtanden och memorial. Dokumentet undertecknades av kollegor från 1930 års trafikkommitté; däribland Gösta Lundborg, William-Olsson och Erik Karlsson.[7] Förslaget kom inte att genomföras.
Referenser
- ↑ stockholm.se: Priser och villkor, 2009
- ↑ cityselected.com
- ↑ Studentuppsats, som hänvisar till: Eklund, Hans, Ur Stadshusets historia 1901-1923. Silander & Fromholtz, Stockholms stadsmuseum och Stadshusets vänförening, Stockholm 2002.
- ↑ Nordisk familjebok, 1923
- ↑ Cirka 676 EUR/oz / 31,1 g/oz * 9,3 SEK/EUR * 11 000 gram = 2 223 000 SEK (2009-05-26)
- ↑ Enligt guiden vid visningen 2009-01-29
- ↑ Gösta Lundborg, Tage William-Olsson, Erik Karlsson: Utlåtande i anledning av förslag till ändring av mosaikmålningen å Gyllene salens norra vägg. (Parodi), Stockholm 1931, Stadskollegiets utlåtanden och memorial 1931 : Nr -. Libris 2879749.
- Nationalencyklopedin
- stockholm.se
- Stockholms stadshus, Nordisk familjebok, 1926
- Einar Forseth, Nordisk familjebok, 1923
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gyllene salen
