Ekoparken

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Nationalstadsparken (ibland kallad ekoparken) i Stockholms, Lidingö och Solna kommuner är världens första nationalstadspark. I denna nationalstadspark ingår Skeppsholmen, Kastellholmen, Fjäderholmarna, Norra Djurgården (delar), Ladugårdsgärdet (delar), Djurgården, Ulriksdal, Hagaparken samt Brunnsviken och en del av Edsviken. Officiellt har parken drygt 15 miljoner besökare årligen, men dessa höga siffror beror till stor del på att Stockholms Universitet, med sina 52 000 studenter och 5 200 medarbetare ligger mitt i parken.[1]

Ekoparken karta 3.jpg

Innehåll

Bakgrunden

Gammelek vid Biskopsudden

I området som vi i dag kallar Nationalstadsparken förverkligades första gången idén att inrätta en nationalpark i omedelbar närhet av en storstad och inom en storstad inklusive alla befintliga byggnader, infrastrukturer, parker, vattendrag, fauna och flora. Efter långa diskussioner kom världens första nationalstadspark till stånd i Stockholm 1994.

Den 27 kvadratkilometer stora Nationalstadsparken innehåller unika kultur- och naturvärden, allt från slott till koja, parker, sjöar, norra Europas största bestånd av grova ekar[2], samt den i Sverige utrotningshotade grönlingen (en sötvattensfisk). Den äldsta byggnaden i Nationalstadsparken är Karl XI:s fiskestuga från 1680-talet, som finns mellan Stora Skuggan och Lilla SkugganNorra Djurgården. Men parken innehåller även bostadsområden, företag, motorvägar och Stockholms Universitet.

Initiativ

Nationalstadsparken kom till mycket genom initiativ av kung Carl XVI Gustaf. Den förvaltas huvudsakligen av Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Riksdagsbeslutet

Området är skyddat enligt lag. Nya byggnader eller andra ingrepp är bara möjliga under stränga restriktioner. Grunden till Ekoparken var det riksdagsbeslut som togs den 7 december 1994. Lagstiftningen som reglerar ekoparken finns i Miljöbalkens kapitel 4:75, där det bland annat står:

"Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas".

Kritik

Albano Industriområde, en del av Ekoparken

Lagstiftningen som reglerar Nationalstadsparken har fått mycket kritik för att den riskerar att hämma Stockholms tillväxt [3]. Bland annat har enskilda privatpersoner med stöd av lagen kunnat försena och fördyra byggnationen av Norra länken, för att skydda en gräsmatta innanför Nationalstadsparkens gränser, som anlades så sent som på 1960-talet ovanpå byggmassor från Wennergren Center [4].

Ett annat exempel är att lagen kan förhindra nybyggnation på öde industritomter i Albano, som i mångas ögon helt saknar naturvärden, men de facto ligger innanför Nationalstadsparkens gränser.[3] [5].

Lagen anses även vara svårtolkad. Från vissa håll finns en ambition att stoppa nybyggnation strax utanför Nationalstadsparkens gränser pga. av att de kan synas inifrån parken [5]. Detta berör bland annat Norra Stationsområdet, Frösunda, Tvärbanans förlängning till Stockholms universitet, samt en framtida utbyggnad av Hjorthagen, som är på planeringsstadiet. Dessa hinder kan vara en anledning till att man valt att inte inrätta några fler nationalstadsparker i Sverige[6].

Bildgalleri

Fotografier: Holger Ellgaard

Karl XI:s fiskestuga

Referenser

Noter

  1. Om universitetet
  2. Ekoparken - kunglig mark, Tommy Hammarström och Lennart Utgren, Gullers Förlag, 2004, sida 29-30
  3. 3,0 3,1 Nationalstadsparken hämmar Stockholm, fast den inte behöver
  4. Kohandel om tunnelbygge
  5. 5,0 5,1 Så här hotas Nationalstadsparken
  6. Gräsmatta kan fördyra Norra länken

Tryckta källor

  • Ekoparken - kunglig mark..., Lennart Utgren, Gullers Förlag, 2004
  • Husen i Nationalstadsparken, Johan Rittsél och Johan Engström, Stockholmia förlag, 2005

Webbkällor

Personliga verktyg