Ålands lagting
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Lagtinget.
| Ålands politik |
|
| Ålands landskapsvapen | |
|
|
|
|---|---|
|
Finlands politik · Europeiska unionen |
Ålands lagting är det självstyrda Ålands parlament.
Innehåll |
Bakgrund
Fram till år 1809 tillhörde både Finland och Åland Sverige. Därefter hörde Åland till storfurstendömet Finland som i sin tur lydde under Ryssland. I samband med första världskriget aktualiserades frågan om Ålands statstillhörighet. Ålänningarna vägrade från början att acceptera självstyre och önskade i stället att Åland skulle återförenas med Sverige. Frågan om Ålands statstillhörighet avgjordes 1921 av Nationernas förbund (NF) vars råd beslöt att Åland skulle tillhöra Finland som dock måste garantera att ålänningarna skulle få möjlighet att bevara sitt språk och sin kultur. Rådet beslöt också att en internationell konvention om demilitarisering och neutralisering av Ålandsöarna skulle utarbetas.
Efter det att NF fattat sitt beslut accepterade ålänningarna den självstyrelse som Finland erbjudit Åland genom en självstyrelselagen år 1920. Den 9 juni 1922 sammanträdde Ålands landsting (som lagtinget då benämndes) till sitt första plenum. Den dagen firas i dag som Ålands självstyrelsedag.
Ålands lagting – ett parlament
Ålänningarna har tack vare självstyrelsen behörighet att själva stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Ålands lagstiftande församling eller ”riksdag” benämns lagting. Lagtinget tillsätter landskapsregeringen (före 2004 landskapsstyrelsen). Reglerna om självstyrelsen finns i självstyrelselagen för Åland som bara kan ändras av Finlands riksdag i grundlagsenlig ordning och med Ålands lagtings samtycke.
Nu gällande självstyrelselag trädde i kraft den 1 januari 1993. Då bytte man också namn på parlamentet, från landsting till lagting, för att undvika sammanblandning med landstingen i Sverige och markera likheten med lagtinget på de självstyrande Färöarna.
Lagstiftningsrätten
I självstyrelselagen föreskrivs de områden där Ålands lagting har lagstiftningsrätt. De viktigaste sektorerna är:
- undervisning, kultur och fornminnen
- hälso- och sjukvård
- socialväsendet
- näringslivets främjande
- miljövård
- kommunalförvaltning
- polisväsende
- postväsende
- radio och television
- intern trafik
På de här områdena kan man säga att Åland i det närmaste fungerar som en självständig stat med egen lagstiftning och förvaltningsapparat.
Finska myndigheternas behörighet
På de områden där lagtinget inte har lagstiftningsbehörighet gäller rikslagarna på samma sätt som i landet i övrigt.
Exempel på sådana områden är:
- utrikesförvaltningen
- större delen av civil- och straffrätten
- domstolarna
- tull- och myntväsendet
- statsbeskattningen
För att Ålands intressen skall kunna tillvaratas också i de här angelägenheterna har Åland en representant i Finlands riksdag. Ålands riksdagsledamot väljs på samma sätt som övriga riksdagsmän i Finland.
Val till Ålands lagting
Lagtinget, som består av 30 medlemmar, väljs vart fjärde år genom hemliga och proportionella val. Rösträttsåldern är 18 år och åländsk hembygdsrätt utgör förutsättning för rösträtt och valbarhet.
Mandatfördelning
| PARTI | 1979 | 1983 | 1987 | 1991 | 1995 | 1999 | 2003 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Liberalerna på Åland | 9 | 9 | 8 | 7 | 8 | 9 | 7 | 10 |
| Åländsk Center | 14 | 11 | 9 | 10 | 9 | 9 | 7 | 8 |
| Frisinnad Samverkan | 4 | 5 | 5 | 6 | 6 | 4 | 4 | 3 |
| Ålands socialdemokrater | 3 | 5 | 4 | 4 | 4 | 3 | 6 | 3 |
| Obunden samling | 0 | 0 | 2 | 3 | 3 | 4 | 3 | 4 |
| Ålands framtid | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 | 2 |
| Ålands framstegsgrupp | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 | 1 | 0 |
| Gröna på Åland | 0 | 0 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| TOTALT | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 | 30 |
| Källa: Ålands statistik- och utredningsbyrå [1] |
Den ekonomiska självstyrelsen
Lagtingets andra huvuduppgift vid sidan av lagstiftningen är att besluta om landskapsbudgeten. Den nya självstyrelselagen har inneburit stora förändringar för självstyrelsen i ekonomiskt avseende.
Liksom tidigare uppbär finska staten skatter, tullar och avgifter på Åland såsom i landet i övrigt. I gengäld kompenseras landskapets utgifter genom att ett anslag i statsbudgeten ställs till lagtingets förfogande. Anslaget utgör 0,45 procent av inkomsterna i statsbokslutet med undantag för statens lån. Med denna klumpsumma skall Åland sköta sådana angelägenheter som annars skulle handhas av statliga myndigheter. Lagtinget beslutar fritt om fördelningen av klumpsumman.
Lagstiftningskontroll
De lagar som lagtinget antar sänds till republikens president som kan inlägga sitt veto. Presidenten har vetorätt endast i två fall:
- om lagtinget överskridit sin lagstiftningsbehörighet eller
- om lagen rör rikets yttre eller inre säkerhet.
Presidenten grundar sitt beslut på utlåtanden från den så kallade Ålandsdelegationen och ibland också på utlåtanden från Högsta domstolen. Hälften av Ålandsdelegationens medlemmar utses av Finlands regering och hälften av Ålands lagting.
Källor
Se även
- Lista över Ålands lagtings talmän sedan 1922
- Lista över ledamöter av Ålands lagting 2007-2011
- Lista över ledamöter av Ålands lagting 2003-2007
Externa länkar
 |
Ålandsportalen |
