Klöverhumla
Från Rilpedia
| ?Klöverhumla Status i Sverige: Missgynnad |
|
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Arthropoda |
| Understam: | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Ordning: | Steklar Hymenoptera |
| Underordning: | Midjesteklar Apocrita |
| (orankad) | Gaddsteklar Aculeata |
| Överfamilj: | Bin Apoidea |
| Familj: | Honungsbin och humlor Apidae |
| Släkte: | Humlor Bombus |
| Art: | Klöverhumla B. distinguendus |
|
|
|
| §Bombus distinguendus Auktor: Morawitz, 1869 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Klöverhumla (Bombus distinguendus) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).
Innehåll |
Utbredning
Klöverhumlan finns från norra Skandinavien, Irland och Skottlands västkust söderut till Alperna och österut via Centraleuropa till västra Mongoliet[1]. Den har också påträffats i Alaska[2]. Den är försvunnen från Holland och England samt starkt hotad i Tyskland[1].
I Skandinavien finns den sällsynt längs den svenska Norrlandskusten samt i äldre kulturlandskap i Dalsland, Västmanland, Uppland och norrut[3]. Den finns även i södra och mellersta Norge. Den var betydligt vanligare tidigare, men har från 1960-talet gått tillbaka i Sydsverige, där den numera är nära total utrotning[1]. Samma förhållande gäller i större delen av Västeuropa[1].
Utseende
Klöverhumlan är en ganska stor art med lång tunga. Drottningen blir 19–22 millimeter lång, arbetarna 11–18 millimeter och hanarna 14–16 millimeter[4]. Den är orangebrun på ovansidan med ett svart band mellan vingfästena på mellankroppen. Undersidan är oftast vit.[3]
Vanor
Klöverhumlan är starkt knuten till öppna kulturlandskap där den framför allt besöker rödklöver, skogsklöver, vickerarter, getväppling, strandvial, lupin, vallört, blåeld och tistlar. Boet är oftast underjordiskt men kan också inrättas i tuvor och gamla mus- och sorkbon ovan jord.[1] [3] Boet innehåller omkring 60–120 individer[4].
Hotbild
På grund av klöverhumlans förkärlek för öppna odlingslandskap har den starkt påverkats av förbuskning samt åtgärder som täckdikning och skogsplantering. Ärtväxternas tillbakagång och det faktum att höskörden numera ofta sker före rödklöverblomningen har också missgynnat arten.[1]
Källor
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 Artdatabankens faktablad
- ↑ American Museum of Natural History (utbredningskarta)
- ↑ 3,0 3,1 3,2 G. Holmström 2007 Humlor - Alla Sveriges arter ISBN 978-91-7139-776-8
- ↑ 4,0 4,1 Hummel-Arten Wildbienen
