Ängelholm

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 22.56 av Xqbot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Den här artikeln handlar om tätorten Ängelholm. För kommunen Ängelholm, se Ängelholms kommun.

Ängelholm
Siffrorna avser orten
SWE-Map Rike.svg
●
Läge 56°15′N 12°51′O / 56.25, 12.85
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Ängelholms kommun
Folkmängd(2005) 22 532 invånare
Area(2005) 1 265 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 29 maj 2008)
Ängelholms kyrka.

Ängelholm är en tätort och centralort i Ängelholms kommun i Skåne län. Genom tätorten slingrar sig Rönne å som mynnar ut i Skälderviken. Strax utanför staden ligger en populär 6 km lång sandstrand. Ängelholm är känt för sina lergökar och kallas i folkmun för "Lergökastan".

Innehåll

Ortnamnet

Trots keruben i vapnet lär namnet (som finns upptecknat i formen Engelholm år 1516) [2]inte ha något med änglar att göra, inte heller med engelsmän (som ibland hävdats). I stället kan det vara ett gammalt ord "ængil" med betydelsen "krökning" eller förträngning (jämför tyskans eng = trång) syftande på en krök av Rönne å. Det kan också vara ett uppkallandenamn - i södra Själland finns en herrgård med samma namn. Stavningen Engelholm levde kvar fram till den allmänna stavningsreformen i början av 1900-talet.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ängelholm Tätort
År Invånare
1990
  
 19 189
1995
  
 20 964
2000
  
 21 716
2005
  
 22 532
Källa: SCB - Tätort


Historia

Kyrkoruinen i Luntertun - medeltidsstaden som föregick Ängelholm.

Den 25 januari (alt. 16 oktober - se Karl Enghoffs diskussion i "Ängelholm 1516-1916", s. 5-8) 1516 utfärdade den danske kungen Kristian II stadsprivilegier för den nya staden Ängelholm. Invånarna i Rynestad/Luntertun ålades att flytta till den nya staden inom åslingan. Vid samma tid som Luntertun nedlades har också Båstad upphört att vara stad. Anläggandet av Ängelholm kan således eventuellt ses som ett försök av Kristian II att skapa ett starkt handelscentra för Bjärehalvön.

Ängelholmsborna fortsatte att ha det forna området vid Luntertun som sin hamnplats. 1530 bestämde Fredrik I att: ”Engelsholms Borgare skulle i 3 Aar fra Datum være fri for Sise (tull) af al fremmed Drik, som fortappes i deres By, paa det at de skulle rense og forbedre den Havn og Indsejling, som er for deres By.”

1532 gav kungen en order om att varje bonde i hela Bjäre härad skulle ”agge huer ett less ællepelle, vij alne lange, till Engelholm att forbædre dybett mett.” Varje kronans bonde skulle alltså köra ett lass träbjälkar på mellan fyra och fem meters längd till att ”förbättra djupet”. Den enorma mängden timmer visar på en stor timmerkonstruktion.

Att skeppen ankrade en bit från staden framgår i kungligt brev 1542: ”Engelholm Borgare fik Brev ad gratiam at maatte indhegne med Gjærde den Plads der for Byen, som de kunne sætte et Hus og Bol paa at have en Karl boende i til at tage vare paa deres Skibe.” En annan uppgift från samma år preciseras området till ”then plats, som Lwntertwn poo stoed”.

Ängelholm räknade tydligen det gamla Luntertun som sin hamnplats. Frågan är dock om angöringen vid gamla Luntertun varit en hamn eller endast en lossnings- och lastningsplats. Det kan inte uteslutas att skeppen ankrat upp vid anlagda grund av sten och trä ute framför åmynningen och att varorna sedan pråmats in. Sandrevlarna måste ha varit ytterst förrädiska för sjöfarten. Svensken Christer Bonde beskriver ”fläcken” Ängelholm så här 1658:

”Engelholm är den andra fläcken som möter (Båstad var den första) och haver tillförne haft en tämmelig hop innevånare, men den orten är nu mest avbränd av vådeld, så att icke fjärde parten behållen är. Dessförutan haver sanden således tagit överhanden, att åmunnen icke allenast är tillstoppad, så att vid litet vatten icke en Båt där ut eller in komma kan, utan han yrar ock som snö i höga berg och fördärvar en stor del av omkringliggande landet.”

1547 hade Ängelholm upphört att vara stad. Borgarna ålades att flytta till Landskrona. Trots detta fanns en mindre bebyggelse kvar. Platsen blev under de kommande århundradena ofta en krigsskådeplats. Under det nordiska sjuårskriget avbrände svensken Klas Kristersson Horn 1565 bebyggelsen. 1644 låg svensken Gustaf Horn med sin armé vid Ängelholm. Han uppkastade då två skansar, öster- och västerskans. 1657 drabbade svenske Per Brahe och danske Axel Urups trupper samman vid Ängelholm. Bebyggelsen bestod då enbart av 18 hus. Den 27 april 1678, under det skånska kriget, blev Ängelholm avbränt av de danska trupperna. Endast kyrkan, prästgården och några små hus skonades. Den svenska styrkan, 130 man ryttare och dragoner blev nedgjorda tillsammans med kyrkovärden och en del innevånare. Alla kyrkans handlingar ska också ha gått förlorade.

Svåra bränder har ofta härjat platsen. 1705 härjades Ängelholm av brand och hälften av bebyggelsen försvann. 1743 brann 6 hus, 1744 12 hus och året därpå nedbrann större delen av staden. Natten mellan 9-10 maj 1802 lades 35 hus i aska. Från norr gick branden i den rådande kraftiga stormen från hus till hus utmed Storgatan.[3]

1767 återfick Ängelholm sina stadsrättigheter men förblev trots detta länge en liten småstad. Den flyktiga sanden var en källa till ständiga problem för staden, vilket Carl von Linné visar under sin skånska resa 1749, då han ger en levande skildring av hur skyddsplanteringsarbetet påbörjades. Under 1800-talet planterades sandhedarna mot havet med tallskog och vissa inslag av björk vilket skapat Kronoskogen som ligger väster om järnvägen. Kronoskogen och järnvägen utgör en barriär mellan staden och havet.

Under 1800-talets industrialisering började staden att växa och den fick även en ställning som skolstad och badort. Industrialiseringen kännetecknades av relativt små industrier baserade på jordbruk och naturresurser såsom tegelbruk, mejeri, sockerbruk m.m. I mitten av 1800-talet anlades en hamn vid Rönneås utlopp. Då tillkom de ännu bevarade pirarmarna. Hamnen fungerade under några decennier som utskeppningshamn för spannmål och tegel, vilka pråmades ut från staden till väntande fartyg. Sjöfarten utkonkurrerades dock av järnvägen. Turismen kom igång under det sena 1800-talet. Fram till 1883 fanns en skvadron av Kronprinsens husarregemente placerad i staden. I slutet av andra världskriget flyttades Skånska flygflottiljen från Bulltofta till Barkåkra norr om staden, och Ängelholm blev på nytt en garnisonsstad, nu för flygvapnet. Flygflottiljen F 10 Ängelholm lades ned 2002.

Industri och näringsliv

Pyttebron

Som centralort för omgivande landsbygd har Ängelholm en väl utvecklad handelsverksamhet med många butiker, banker etc. En stor arbetsplats är Ängelholms sjukhus (som under några år drevs som aktiebolag ägt av Region Skåne). Inom den offentliga sektorn har vidare Lantmäteriverket och Skatteverket lokala kontor i Ängelholm. Traditionellt har mycket verksamhet inriktats på hantverk inom t ex keramik och läder. Det mesta av detta är historia idag.

Några viktiga företag är Engelholms Glass, HemoCue, Marco, Rittal och Swedwood. Koenigsegg är en välkänd sportbilstillverkare som bygger bilar i Valhall Park (den numera nedlagda flygflottiljen F 10 utanför Ängelholm).

Industrihistoria

  • Grönvalls läderfabrik, grundad 1854, nerlagd 1992 (som Wigral)
  • Ängelholms sockerbruk, grundat 1892, på 1930-talet omvandlat till saftstation och nerlagt på 1950-talet
  • Villans tegelbruk, nerlagt på 1950-talet
  • Slakteriindustri fanns i Ängelholm från början av 1900-talet. Ängelholms Exportslakteri drevs av disponent A. P. Bergdahl, År 1915 startade ett andelsslakteri för lantbrukarna. År 1934 startade den skånska slakteriandelsföreningen, som från 1942 heter Scan. Scan byggde 1949-52 ett av Europas modernaste slakterier. Detta lades ner 1988.
  • Sydsvenska läder- & remfabriken, Sydläder, grundades 1914 på Ängavången. Företaget, som idag heter Protite, tillverkade bland annat fotbollarna till världsmästerskapen i Sverige 1958. Numera tillverkas packningar, remmar, maskinskydd m.m.

Stadsdelar

  • Centrum

Bostadsområden

  • Kulltorp är en stadsdel i södra Ängelholm, bebyggelsen i Kulltorp består av radhus bortsett från i väster där det ligger villor. Just norr om Kulltorp, Kulltorpsvägen anses vara gränsen, ligger den betydligt större stadsdelen Södra Utmarken. Söder om Kulltorp ligger en gräsplantage. I Kulltorp finns det inte särskilt mycket, butiker service etc men en pizzeria finns, Kulltorps Pizzeria och en liten närbutik, Lärkan.
  • Södra Utmarken och Epadalen
  • Ängavången
  • Gamla Kungsgården (Ej bara bostäder)
  • Danielslund
  • Kronotorp
  • Skälderviken
  • Luntertun
  • Pomona
  • Karlslund
  • Roslunda
  • Haradal
  • Villan
  • Papegojan
  • Flora
  • Skepparkroken
  • Björkhagen
  • Magnarp
  • Vejbystrand

Industriområden och områden med affärsverksamhet etc

  • Älvdalen
  • Åkerslund
  • Midgårdens industriområde
  • Nybroområdet
  • Södra Industriområdet
  • Nya Kungsgården

Kommunikationer

Vägar

I utkanten av staden passerar motorvägen E6. Staden är även start/slutpunkt för Riksväg 13 mot Klippan, Höör och Ystad.

Historiskt gick gamla Rikstvåan (Trelleborg-Svinesund) rakt genom Ängelholms centrum, förbi sjukhuset, över Karl XV:s bro och norrut längs bland annat Östergatan. Redan 1959 byggdes dock en första sträcka motorväg utanför staden, från Rebbelberga till Strövelstorp.

Järnvägar

Järnvägen Västkustbanan från Malmö till Göteborg går igenom stadens västra delar, nära havet och längs med Skäldervikens strand. Banverket bygger under åren 2005-2010 ut Västkustbanan till dubbelspår på sträckan Ängelholm-Förslöv.

I staden börjar/slutar även banan Ängelholm - Åstorp som i sin tur är en viktig godsbana.

Historiskt har det funnits fler järnvägar. Ängelholm-Klippans Järnväg (EKJ) lades ner 1953. Idag följer Riksväg 13 den tidigare järnvägens sträckning.

Flyg

Ängelholms flygplats ligger norr om staden och använder landningsbanorna från den forna flygflottiljen F 10. Härifrån går inrikesflyg till Gotland och Stockholm (Bromma och Arlanda). Charterflyg förekommer också, bland annat till Rhodos och Mallorca. Charterverksamheten är dock periodvis ganska begränsad.

Sjöfart

Tidigare var segling uppför Rönne å viktigt och det var en anledning till stadens grundande när det begav sig på medeltiden. Det sker dock ingen kommersiell sjöfartstrafik på Rönne å idag bortsett från turbåten "Laxen" som sommartid visar upp staden för i huvudsak turister.

Ängelholm har en kommersiell hamn vid Rönne ås utlopp i Skälderviken och en seglingshamn. Den kommersiella hamnen är av ringa betydelse medan fritidstrafiken är desto mer omfattande. Då främst båtar som har sin hemmahamn i Ängelholm. Någon större tillströmning av gästande båtar med annan hemmahamn förkommer dock inte. Hamnen anlades ursprungligen i mitten av 1800-talet. Avsikten var att kringgå den då ännu gällande danska Öresundstullen. Utskeppningen omfattade framför allt brödsäd och tegel. Varorna transporterades på pråmar från staden ut till hamnen och de väntande godsfartygen.

Kultur- och nöjesliv

  • Ängelholms bibliotek består av stadsbiblioteket, elva filialer i kommunens tätorter samt en bokbuss.
  • Den kommunala musikskolan har 700 barn och ungdomar som spelar och sjunger.
  • Engelholm Marching Band
  • Engelholms Musikforum

Museer

Flygflottilj 10

F 10 Ängelholm, eg. F 10 eller Skånska flygflottiljen, var en av Flygvapnets flygflottiljer.

Efter ett riksdagsbeslut 28 februari 1940 sattes den tionde flygflottiljen upp för att försvara luftrummet över Skåne.

Ett detachement för F 10 inrättades sommaren 1940 på F 8 Barkarby men 1 oktober 1940 flyttades verksamheten provisoriskt till Bulltofta flygplats utanför Malmö. Tre hangarer uppfördes vid norra sidan av flygfältet och en av AB Aerotransports hangarer hyrdes som verkstad.

Under den första perioden tillfördes flottiljen en mängd andralinjeflygplan som de övriga flottiljerna mönstrat av. Från F 9 Säve överfördes 27 stycken J 8 som var så nedslita att de fick tillbringa lång tid på CVM för reparation och översyn innan de kunde tas i tjänst.

Det första riktigt egna flygplanet blev det i Italien inköpta J 20 (Reggiane Re 2000). Leveranserna inleddes i mars 1942 och avslutades februari 1943 då 60 flygplan levererats.

Även om Bulltofta var flottiljens hemvist så var flygplanen under längre perioder utplacerade på de olika skånska krigsflygfälten. Mest användes fältet i Rinkaby men även fälten i Sövdeborg, Ripa, och Everöd.

Fram till andra världskrigets slut 1945 var det en hektisk period för F 10. Man gjorde över 28 000 starter och hundratals flygplan avvisades eller lotsades ner på svenska flygfält. Totalt omkom sjutton män från F 10 under krigsåren.

I planeringen av flottiljens slutliga placering ingick Ödåkra utanför Helsingborg, men den blev istället i Barkåkra utanför Ängelholm. I oktober 1945 flyttade flottiljen till en nybyggd förläggning och bytte därmed namn till F 10 Ängelholm.

Vid F 5 Ljungbyheds nedläggning flyttades krigsflygskolans flygverksamhet till F 10 och inordnades operativt under 3. kompaniet. Även uppvisningsgruppen Team 60 flyttades då till F 10.

F 10 lades ner 2002. Idag bedriver bland andra bilföretaget Koenigsegg verksamhet på den före detta flygflottiljen. F 10 Kamratförening visar flottiljens historia i Ängelholms Flygmuseum beläget i 3:dje kompaniets lokaler.

Utbildning

Tingstorget med gamla tingshuset i bakgrunden. Numera är det lokal för John Bauergymnasiet

I staden finns flera olika skolor, bl a Ängelholms gymnasieskola (Rönneskolan) och John Bauergymnasiet. Här finns även ett seglingsgymnasium med riksintag (som hotas av nedläggning). Vidare ligger Järnvägsskolan, driven av Banverket, i Ängelholm.

Skolor

Några av ungdomsskolorna i Ängelholms kommun:

  • Errarps skola (Skälderviken, låg- och mellanstadium)
  • Framtidsskolan (friskola; grund- och gymnasieskola)
  • John Bauergymnasiet (friskola; gymnasium)
  • Kungsgårdsskolan (grundskolans högstadium)
  • Magnarps skola (grundskola)
  • Munkaskolan (låg- och mellanstadium)
  • Nyhemsskolan (grundskolans högstadium; innehåller även gymnasiesärskolan Viktoria)
  • Peabskolan (friskola; gymnasieutbildning med bygginriktning, Valhall, Barkåkra)
  • Rebbelberga skola (låg- och mellanstadium)
  • Rönneskolan (kommunalt gymnasium)
  • Sockerbruksskolan (låg- och mellanskolan, särskola)
  • Södra utmarken (låg- och mellanstadium)
  • Toftaskolan (Munka-Ljungby, högstadieskola)
  • Villanskolan (låg- och mellanstadium)
  • Valhall College (kommunalt gymnasium förlagt till Valhallområdet)
  • Össjö skola (låg- och mellanstadium)

Sport och idrott

Några klubbar och föreningar som verkar i Ängelholm:

Turism

Sommartid är Ängelholm en turiststad, mest lockande är den 6 km långa sandstranden utanför staden. Ängelholm är också centralort för delar av Kullabygden och Bjärebygden, där mycket turister rör sig. Bomöjligheter för turister finns nära stranden vid t.ex. Råbocka camping, Klitterbyn och Klitterhus. I staden finns ett antal mindre och halvstora hotell liksom också ett vandrarhem nära järnvägsstationen.

Personligheter

Noter

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Svenskt ortnamnslexikon 2003
  3. ↑ Carl Lind: Engelholms största olycksdag. Skåne årsbok 1923. Malmö 1923.

Externa länkar


Ängelholms kommun i Skåne län i Sverige
Tätorter: Ängelholm | Munka-Ljungby | Vejbystrand | Strövelstorp | Hjärnarp | Skepparkroken | Svenstorp | Margretetorp | Höja
Församlingar: Barkåkra | Hjärnarp-Tåstarp | Höja | Munka-Ljungby | Rebbelberga | Strövelstorp | Ängelholm
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/%C3%84ngelholm"
Personliga verktyg