Peter Singer
Från Rilpedia
Peter Albert David Singer , född 6 juli 1946 i Melbourne, Australien, filosof, professor på Princeton University, New Jersey, inom praktisk etik, med inriktningen etiska frågor ur utilitaristiskt perspektiv.
Singer har haft en professur på Monash University i Melbourne, där han grundade Center for Human Bioethics. 1996 kandiderade han som representant för The Greens (Australiens motsvarighet till miljöparti) till den australiensiska senaten, men blev inte invald. 1999 flyttade han till USA då han utnämndes till "Ira W. DeCamp Professor of Bioethics" på Princeton University's Center for Human Values.
Innehåll |
Djurens frigörelse
Boken Djurens frigörelse (publicerades ursprungligen 1975, andra upplagan 1990, svensk översättning 1992) har kallats för djurrättsrörelsens bibel. I boken argumenterar han mot speciesism, det vill säga diskrimineringen av vissa varelser grundad på dess arttillhörighet. Han anser att alla varelser som är kapabla att känna smärta ska ges lika omsorg. Med det resonemanget drar han slutsatsen att användandet av djur som mat, då det inte är nödvändigt, är oförsvarbart då det ger upphov till onödigt lidande. Singer anser således att om vi inte kan garantera att vår mat producerats utan lidande är veganism den enda försvarbara kosthållningen. Han fördömer också djurförsök, dock anser han att ett fåtal djurförsök kan accepteras om vinsten (till exempel förbättrad sjukvård) överväger skadan djuren utsatts för.
Praktisk etik
Peter Singers mest omfattande verk, Praktisk etik (först utgiven 1979, andra upplagan 1993), analyserar i detalj varför och hur varelsers intressen bör värderas. Han konstaterar att varelsernas intressen alltid ska vägas mot dess egenskaper, inte mot tillhörandet av en abstrakt grupp.
Filosofisk grund
Singer bekänner sig till preferensutilitarismen och menar således att den handling är god som tillfredsställer flest intressen. Han grundar sin praktiska etik på R.M. Hares metaetik.
Intresse kan ses som både behov och preferens (önskan). Alla varelser som kan känna smärta och lust har därmed också intressen, nämligen intressena att undvika smärta och uppleva lust. Alla varelser med intressen måste visas moralisk hänsyn. Det finns dock en skiljelinje mellan varelser som är blott medvetna och självmedvetna, rationella varelser. De senare kallar Singer för personer och här inkluderas de flesta människor (inte spädbarn eller gravt mentalt handikappade) samt vissa djur. Personer bör visas större moralisk hänsyn än blott medvetna varelser eftersom personer har ett intresse av att fortsätta leva; detta intresse har ingen blott medveten varelse.
En viktig princip som Singer ansluter sig till är jämlikhetsprincipen som lyder "lika hänsyn till intressen". Inget intresse ska alltså visas mer hänsyn än något annat.
Abort, barmhärtighetsmord och spädbarnsmord
I enlighet med Singers etiska teori i allmänhet hävdar han att rätten till fysisk integritet baseras på en varelses möjlighet att känna smärta. Rätten till liv baseras på möjligheten att planera och förutsäga sin framtid. Eftersom ofödda, spädbarn och gravt handikappade människor saknar den senare möjligheten (men inte den första), anser han att abort, spädbarnsmord utan lidande och barmhärtighetsmord kan vara försvarbara under specifika omständigheter, till exempel på gravt handikappade spädbarn vilkas liv skulle orsaka lidande både för dem själva och dess föräldrar.
Global fattigdom
I Famine, Affluence and Morality, en av Singers mest kända filosofiska essäer, konstaterar han det oacceptabla i att vissa människor lever i överflöd medan andra svälter. Detta är också ett tema i Praktiskt etik. Singer hävdar att alla som har möjligheten att hjälpa fattiga ska donera åtminstone 10% av sin inkomst till fattigdomshjälp och liknande ansträngningar. Singer resonerar så att ett ytterligare köp för att höja sin redan höga levnadsstandard istället för att hjälpa dem med låg, är en handling lika omoralisk som den att undlåta en människa hjälp för att rädda dess liv. Singer donerar själv 20% av sin lön till bland annat Oxfam och UNICEF.
Mål och medel
I ett kapitel i Praktisk etik resonerar Singer kring sådana ämnen som laglydighet, civil olydnad, att följa majoritetens beslut och liknande. Han menar att det finns två sorters illegalitet. Den första är civil olydnad vilket rättfärdigas av att man har befolkningsmajoriteten bakom sig och endast lagen emot sig. Den andra sorten är ett brytande mot både lagen och mot majoritetens syn. Singer menar att den senare sorten är mer problematisk än civil olydnad men att det finns fall där det kan vara berättigat att gå emot majoritetens vilja, om denna vilja klart strider mot ens egna moraliska övertygelser.
Kritik
Singers ståndpunkt har kritiserats hårt av flera olika grupper som anser den vara en attack mot människans värdighet. Kritiken kommer bland annat från religiösa grupper och grupper som företräder handikappade. De hävdar bland annat att Singer inte är i position att bedöma livskvaliteten hos handikappade. Ståndpunkten har också jämförts med de mord som nazisterna utförde på människor som enligt dem hade "ovärdiga liv", och hans föreläsningar har vid flera tillfällen störts. Somliga hävdar att Singers utilitaristiska idéer leder till eugenik - ofta grundas dessa anklagelser på en annan tolkning av utilitarismen än den Singer och andra utilitaristiska författare har (till exempel Jeremy Bentham, John Stuart Mill, Henry Sidgwick och R.M. Hare). Singers grundläggande principer delas med dessa filosofer, men hans slutsatser inom kontroversiella områden som abort, barmhärtighetsmord och spädbarnsmord är ovanliga. Detta är ett av skälen till varför just hans arbete dragit till sig så mycket uppmärksamhet.
Förespråkare för andra etiska synsätt, som deontologi och dygdetik, använder Singers arbete som ammunition mot utilitarismen. De hävdar att hans slutsatser är bevis i sig själv att ett konsekvent etiskt synsätt leder till eugenik, spädbarnsmord och till och med försvar av tortyr under vissa omständigheter.
Bibliografi
- Djurens frigörelse (1975 på engelska, 1992 på svenska)
- Praktiskt etik (1993)
- En värld - globaliseringens etik (2003)
- Det liv du kan rädda - agera nu och stoppa fattigdomen (Fri Tanke förlag 2009). ISBN 978-91-977094-9-1.
