Fotbollsallsvenskan
Från Rilpedia
Allsvenskan |
---|
Allsvenskan 2009 |
Grundad |
1924 |
Antal lag |
16 (12 1924/1925-1972 och 1982-1991, 14 1973-1981 och 1993-2007, 10 1991-1992) |
Regerande svenska mästare |
Kalmar FF |
Webbplats |
Officiell |
- Denna artikel behandlar fotbollsserien Allsvenskan för herrar. För svenska mästare i herrfotboll, se Svenska mästare i fotboll. För damernas högsta serie, se Damallsvenskan.
Fotbollsallsvenskan, Allsvenskan, är den högsta divisionen i fotboll i Sverige för klubblag på herrsidan. Den utgörs av en rak serie där lagen, sedan 2008 16 i antalet, möts i dubbelmöten. Sedan 1993 blir seriesegrarna återigen automatiskt svenska mästare och får lyfta Lennart Johanssons pokal.
Allsvenskan hade premiär säsongen 1924/1925 och vanns då av GAIS. Säsongen 1930/1931 fick den SM-status för första gången. 1982-1990 gick de bästa lagen i Allsvenskan vidare till ett SM-slutspel i form av en utslagsturnering. Säsongerna 1991 och 1992 delades lagen upp i två serier, Mästerskapsserien och Kvalsvenskan, då grundserien var slutspelad. Segraren i Mästerskapsserien blev svenska mästare, medan lagen i Kvalsvenskan kämpade för att undvika nedflyttning.
Innehåll |
Historia
1924/1925-1956/1957
Den första Allsvenskan spelades säsongen 1924/1925 och vanns av GAIS. Serien spelades höst-vår och bestod av 12 lag som mötte varandra i dubbelmöten. De två sämst placerade lagen flyttades ner till underliggande division. Spelordningen förblev densamma under många år. Undantag var säsongerna 1953/1954 och 1954/1955 då tre lag flyttades ner. Seger gav två poäng, oavgjort ett medan förlust inte gav några poäng. Fram till och med säsongen säsongen 1929/1930 blev seriesegrarna enbart seriemästare, men från efterföljande säsong fick de även status av svenska mästare.
Säsongen 1933/1934 blev Malmö FF diskvalificerade och tvångsnedflyttade. Anledningen var att man hade brutit mot amatörbestämmelserna. Brottet bestod i att man hade betalat ut några kronor i segerpremier.
Själva namnet Allsvenskan kommer av att det tidigare bara fanns regionala seriemästerskap, till exempel Östsvenskan (sedan 1916), Mellansvenskan (1912), Västsvenskan (1912) och Uppsvenskan (1913). Men trots sitt namn var mästerskapet till en början egentligen inte "allsvenskt", av samma anledning som att det tidigare bara fanns regionala serier: Sveriges geografi. Skånska klubbar hade till exempel ingen större lust att resa till Norrland för att möta lag som ibland är på samma geografiska avstånd som Österrike eller Italien. Stora delar av Norrland var ända in på 1950-talet diskriminerat, eftersom klubbar därifrån inte tilläts spela högre än division 3. Även Gotland behandlades på ett liknande sätt, då gotländska klubbar nekades spela i svenska serien utanför deras egna distriktsserier, det vill säga högre än division 5, fram till 1951.
Säsongen 1953/1954 skedde förändringen, att norrländska klubbar fick deltaga i näst högsta divisionen, men med bestämmelsen, att om en klubb i Norrland vann serien skulle det inte bli uppflyttat till Allsvenskan. Detta påverkade även den allsvenska nedflyttningsstriden och hur många lag som skulle åka ur. Om en klubb i Norrland vann serien var det ett lag mindre i Allsvenskan som blev degraderat. Några år senare fick klubbar i hela Norrland även delta med lag i högsta divisionen, och efter en framgångsrik säsong 1955/1956 spelade Lycksele IF i kvalet till högsta divisionen, där man dock förlorade mot GAIS.
1957/1958-1981
Säsongsuppläggningen ändrades från höst-vår till vår-höst 1959. Säsongen 1957/1958 kallades Maratonallsvenskan och spelades från augusti 1957 till oktober 1958. Lagen mötte varandra tre gånger istället för två som var det normala. Röster har på senare tid höjts för att man ska återgå till höst-vår för att säsongen ska vara bättre anpassad till de flesta andra europeiska länders.
Mellan 1973 och 1981 utökades Allsvenskan med två lag till 14. Säsongen närmast före utökningen var det därför bara ett lag som blev nedflyttat. Det var första gången man gick ifrån den ursprungliga serien med 12 lag. Antalet ändrades tillbaka till 12 säsongen 1982. Under 1981 års Allsvenska blev de två sista lagen nedflyttade medan de två närmast högre placerade fick kvala mot de två division 2-segrarna.
1982-1990
Mellan 1982 och 1990 korades de svenska mästarna i fotboll genom ett slutspel. Den allsvenska grundseriens vinnare fick nöja sig med titeln seriesegrare. 1982-1984 gick de åtta främsta lagen vidare till slutspel. Från och med 1985 ändrades detta till de fyra främsta.
1982 fick de fyra sämst placerade lagen kvalspela mot de två högst placerade lagen i de båda division 2-serierna. 1983-1989 var det de två sämst placerade lagen som flyttades ner. 1990 blev tre lag nedflyttade och endast ett uppflyttat. Anledningen var att antalet lag skulle minskas till 10 stycken året efter.
1990 ändrades antalet poäng för seger från två till tre. Anledningen var att man ville uppmuntra till offensivare spel. Man följde därmed efter andra ligor, bland annat den engelska ligan.
1991-1992
Säsongerna 1991 och 1992 bestod Allsvenskan av 10 lag. Efter grundomgången gick de sex bästa lagen vidare till Mästerskapsserien medan de fyra sämst placerade fick spela i Kvalsvenskan tillsammans med de fyra seriesegrarna från division 1.
1993-2007
1993 gick man tillbaka till en rak serie med 14 lag som avgörs utan något slutspel. Fram till 1999 blev de två sista lagen nedflyttade till division 1 medan de två närmast högre placerade fick kvala. Från och med år 2000 är det bara ett lag som behöver kvala. Säsongen 2008 utökades Allsvenskan med ytterligare två lag och därför var det säsongen 2007 endast ett lag som åkte ur medan tre lag från Superettan flyttades upp, utan att behöva kvala.
Efter säsongen 2004 blev Örebro SK tvångsnedflyttade till Superettan på grund av ekonomiska skäl. Istället fick Assyriska Föreningen, som blivit utslagna i kvalet till Allsvenskan, en friplats.
2008-
Inför 2008 års säsong utökades allsvenskan från 14 till 16 lag. 2008 års svenska mästare blev Kalmar FF, som tog sitt första SM-guld genom tiderna.
Spelformat
Allsvenskan utgörs sedan 1993 återigen av en rak serie, sedan 2008 med 16 lag som möts i dubbelmöten, en gång på hemmaplan och en gång på bortaplan. Vid seger får laget tre poäng, oavgjort ger en poäng medan förlust inte ger någon poäng. Placeringen i serien bestäms i första hand av antalet poäng, därefter av målskillnad och slutligen av flest gjorda mål. De två sist placerade lagen flyttas ned till Superettan och ersätts av de två först placerade lagen i den serien. Det tredje sist placerade laget får kvalspela mot trean i Superettan i dubbelmöte på hemma- och bortaplan.
Det lag som är först placerat när Allsvenskan är färdigspelad vinner guld och Lennart Johanssons pokal samt blir svenska mästare i fotboll. Tvåan vinner stora silvret, trean lilla silvret och fyran får brons.
Transfer
Sverige införde den 15 november 2004 internationella transferregler vilket innebär att spelare endast får lov att byta klubb i två så kallade transferfönster. Dessa står öppna under perioderna 1 juli-31 augusti och 15 november-31 mars. För transferfönstret i juli-augusti gäller att spelare får köpas under hela juli men bara försäljningar kan ske i augusti.
Klubbar i allsvenskan
Klubb |
Slut- placering 2008 |
Första säsongen i Allsvenskan |
Första säsongen sedan senaste uppflytt- ningen |
Hemmaarena | Publik- kapacitet |
---|---|---|---|---|---|
AIK* | 5:a | 1924/1925 | 2006 | Råsundastadion | 36 608 |
IF Brommapojkarna | 3:a i Superettan | 2007 | 2009 | Grimsta IP | 8 000 |
Djurgårdens IF | 12:a | 1927/1928 | 2001 | Stockholms stadion | 14 417 |
IF Elfsborg | 2:a | 1926/1927 | 1997 | Borås Arena | 17 000 |
GAIS* | 11:a | 1924/1925 | 2006 | Gamla Ullevi | 19 000 |
Gefle IF | 13:e | 1933/1934 | 2005 | Strömvallen | 7 200 |
IFK Göteborg* | 3:a | 1924/1925 | 1977 | Gamla Ullevi | 19 000 |
Halmstads BK | 8:a | 1933/1934 | 1993 | Örjans vall | 15 500 |
Hammarby IF* | 9:a | 1924/1925 | 1998 | Söderstadion | 16 197 |
Helsingborgs IF* | 4:a | 1924/1925 | 1993 | Olympia | 17 100 |
BK Häcken | 2:a i Superettan | 1983 | 2009 | Rambergsvallen | 8 480 |
Kalmar FF | 1:a | 1949/1950 | 2004 | Fredriksskans IP | 8 500 |
Malmö FF | 6:a | 1931/1932 | 2001 | Swedbank Stadion | 24 000 |
Trelleborgs FF | 10:a | 1985 | 2007 | Vångavallen | 10 000 |
Örebro SK | 7:a | 1946/1947 | 2007 | Behrn Arena | 14 500 |
Örgryte IS* | 1:a i Superettan | 1924/1925 | 2009 | Gamla Ullevi | 19 000 |
- * Deltog i den första Allsvenskan.
Publiksnitt
Publiksiffrorna har skiftat mellan åren. Efter ökningar från starten hölls sig sedan siffrorna på en stadig nivå fram till slutet av 1970-talet, då de började minska. Från slutet av 1990-talet påbörjades dock en ökning [1]. De flesta publikrekorden i Allsvenskan härrör från säsongen 1959. Denna säsong noterades rekord för en enskild match (52 194 åskådare såg Örgryte besegra IFK Göteborg på Ullevi), högsta hemmasnitt (Örgryte, 25 520 i snitt under 11 hemmamatcher), högsta totala publiksnitt (Örgryte, 22 476 på 11 borta- och 11 hemmamatcher), samt högsta publiksnitt för hela Allsvenskan (13 369).
Den säsong som innebar flest matcher med fler än 10 000 åskådare per match är 1953/1954 då inte mindre än 78 matcher lockade 10 000 eller fler åskådare. De flesta lag som deltagit i allsvenskt spel har vid något tillfälle haft 10 000 eller fler åskådare vid en hemmamatch, AIK och IFK Göteborg står dock i en viss särklass när det gäller denna kategori. Noterbart är dock att det är mycket ovanligt att ett lag lyckas locka 10 000 åskådare till varje hemmamatch under en säsong; när Hammarby lyckades med detta säsongen 2002 var laget det första sedan IFK Göteborg 1979! AIK har vunnit publikligan flest gånger, närmast före IFK Göteborg och Örgryte. Övriga lag som vid något tillfälle vunnit publikligan är Helsingborg, Malmö FF, Djurgården, Gais, Hammarby, Örebro SK och Öster.
De mindre smickrande rekorden innehas av Västerås IK (lägsta hemmasnitt under en säsong, 1 125 åskådare 1924/1925), flest sistaplatser i publikligan av Åtvidaberg (vid 13 tillfällen, 1951/1952-1982) och av V. Frölunda som lockat färre än 1 000 åskådare vid inte mindre än 27 allsvenska hemmamatcher.
|
|
Allsvenska seriesegrare genom åren
- Se också Svenska mästare genom åren
Här redovisas segrarna i den allsvenska grundserien. Under åren 1982-1992 avgjordes svenska mästerskapen genom slutspel i cup- eller serieform. I de fall då seriesegrarna och svenska mästarna är olika lag anges svenska mästarna inom parentes.
Seriesegrare
- Se också Svenska mästare
Tabellen nedan visar antal gånger respektive lag har vunnit den allsvenska grundserien. Resultat från utslags-SM 1896-1925 samt SM-slutspel 1982-1990 och Mästerskapsserien 1991-1992 räknas inte.
Titlar | Klubb |
---|---|
18 | Malmö FF |
13 | IFK Göteborg |
12 | IFK Norrköping |
7 | Djurgårdens IF |
6 | Helsingborgs IF |
5 | IF Elfsborg |
4 | AIK, GAIS, Halmstads BK, Östers IF |
2 | Åtvidabergs FF, Örgryte IS |
1 | Hammarby IF, IK Sleipner, Kalmar FF |
Se även
- Damallsvenskan
- Fotbollsallsvenskans maratontabell
- Lista över allsvenska skyttekungar
- Svenska serien i fotboll
- Svensk fotbolls seriesystem
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Fotbollsallsvenskan
Källor
|
|