Från Rilpedia

Strömvallen
Placering	Gävle, Sverige
Ägare	Gävle kommun
Hemmalag	Gefle IF (fotboll)
Arkitekt	Erik Westergren
Kapacitet	7 200
Datum
Öppnade	1892

Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.

Strömvallen är en fotbollsarena i Gävle, hemmaarena för Gefle IF Fotboll. Kapaciteten 7 200 åskådare och underlaget är konstgräs. Strömvallen ligger vid Gavleån i stadsdelen Villastaden, mellan konserthuset och kulturhuset Silvanum.

Historia

År 1892 motionerades första gången om att en idrottsplats borde anläggas i staden, men det dröjde till september år 1900 innan stadsfullmäktige beslöt att upplåta de s.k. Mattonska vretarna på södra sidan av Gavleån, mitt för Stadsträdgården, till Gefle IF. År 1903 stod Strömdalens idrottsplats klar, med fotbollsplan, löparbanor för friidrott och bänkar för 400 åskådare.

De närmsta tio åren byggdes idrottsplatsen ut med läktare, plank, bättre löparbanor och omklädningsrum (med moderna duschar) och år 1915 anordnades SM i friidrott inför 5 000 åskådare. Strömdalen räknades nu som Sveriges främsta idrottsplats efter Stockholms Stadion.

Under ledning av idrottsmannen och grosshandlaren Isaac Westergren genomfördes åren 1920-1923 en total ombyggnad Strömdalen till en modern anläggning ritad av arkitekten Erik Westergren. En namntävling utlystes och vid invigningen den 3 juli 1923 tillkännagavs det nya namnet, Strömvallen.

Under 1940-talet tävlade flera av stadens brandmän för Gefle IF i löpning, däribland Olle Åberg, Ingvar Bengtsson, Gösta "Sågmyra" Bergkvist, Henry Eriksson och inte minst Gunder Hägg. En tävling med Gunder Hägg den 29 juli 1942 innehar fortfarande publikrekordet, 9 333 åskådare, och de fyra förstnämnda satte år 1949 det första (men inte det sista) världsrekordet på Strömvallen, 15.30,2 på distansen 4 x 1500 meter.

Vinteridrott i form av skridsko och bandy utövades på Strömvallen under åren 1920-1959; bl.a. spelades här SM-finalen i bandy 1939 då IK Huge slog Nässjö IF.

I mitten av 1960-talet byggdes läktarna ut, bl.a. med begagnat material från Gävle isstadion som då avvecklades till förmån för Gavlerinken som stod klar 1967.

Under 1970-talet och 1980-talet spelades några år allsvensk fotboll på Strömvallen med Brynäs IF och senare Gefle IF.

1984, när Gavlestadion stod färdig, togs löparbanorna bort och Strömvallen blev en renodlad fotbollsarena.

2004 gick Gefle IF åter upp i fotbollsallsvenskan och inför säsongsstarten 2005 byggdes åskådarkapaciteten ut till 7 200 åskådare och fotbollsplanen fick konstgräs.

Det finns kritik mot säkerheten på arenan. Det är för få nödutgångar, de är låsta, för få vakter som kan låsa upp dem. Det är reklamskyltar med skruvar som sticker ut på publikens sida av räcket. Det finns gasolgrillar med dåliga slangar utan släckare tillgängligt. [1]

Gefle IF och ett privat fastighetsbolag planerar att bygga ut Strömvallen och Konserthuset med konferenslokaler och hotell. Invånarna i Villastaden är dock tveksamma till planerna.^[1][2][3] En utbyggd arena kan få omkring 12 000 åskådarplatser.

Källor

1. ↑ Gefle Dagblad 23 november 2007, "Här ska Gefle IF spela om några år"
2. ↑ Gefle Dagblad 23 november 2007, "Idrott och kultur för 600 miljoner"
3. ↑ Arbetarbladet 24 november 2007, "Grannar i Villastaden gillar inte hotellidén"