Från Rilpedia

Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård.

Huvudartikel: Spanska

Innehåll 1 Uttal 2 Diftonger 3 Alfabetet 4 Substantiv 4.1 Genus 4.2 Artiklar 4.2.1 Bestämd artikel 4.2.2 Obestämd artikel 4.3 Regler 5 Betoning 6 Accentuering 7 Pronomen 7.1 Personliga pronomen 7.1.1 Ackusativobjekt (direkt objekt) 7.1.2 Dativobjekt (indirekt objekt) 7.1.3 Ackusativobjekt och dativobjekt på samma gång 7.2 Reflexiva pronomen 7.3 Possessiva pronomen 7.4 Demonstrativa pronomen 7.5 Relativa pronomen 7.6 Interrogativa pronomen 7.7 Indefinita pronomen 8 Adjektiv 8.1 Böjning/komparation av adjektiv 9 Adverb 10 Räkneord 10.1 Grundtal och ordningstal 11 Konjunktioner 12 Prepositioner 12.1 Enkla 12.2 Sammansatta 13 Klockan 14 Verb 14.1 Modus 14.2 Tempus 14.2.1 Preteritum och imperfekt 14.2.1.1 Preteritum 14.2.1.2 Imperfekt 14.2.1.3 Växling mellan preteritum och imperfekt 14.3 Böjning av regelbundna verb som slutar på -ar 14.4 Böjning av regelbundna verb som slutar på -er 14.5 Böjning av regelbundna verb som slutar på -ir 15 Skillnader mellan spanska i Spanien och Latinamerika 15.1 Läspljud 16 Uttryck 16.1 Futurum 16.2 Perfekt 16.3 Måste 16.4 Andra tidsuttryck 16.4.1 Hacer 16.4.1.1 Något man gjort i [tid] 16.4.1.2 Något man gjorde för [tid] sedan 17 Syntax 17.1 Ordföljd 18 Adjektiv 19 Källor 20 Externa länkar

Den här artikeln beskriver grammatiken i spanska (kastilianska).

Uttal

• h uttalas inte.
• ll uttalas som j eller ungefär lj som i vanilj.
• o uttalas som å.
• rr uttalas som ett rullande r.
• u uttalas som o.
• j uttalas ungefär som ch i choklad, men mer som ett tyskt ach-ljud.
• ñ uttalas som nj i njure eller ninja.

Diftonger

Vad är en diftong?

En diftong består av två vokaler som uttalas i samma stavelse. De spanska diftongerna innefattar alltid någon av vokalerna i eller u. Om diftongen innehåller både i och u betonar man den sista vokalen, t ex viuda (änka) och ruido (buller).

Hur känner man igen en diftong?

En diftong består av två vokaler men uttalas i en stavelse. Om två vokaler står bredvid varandra och om ingen av dem är i eller u bildar de två olika stavelser. Jämför: estudiante - correo (student - post)

ai baile

ie bien

ei peine

io kiosco

oi boina

ua Ecuador

au laura

ue sueca

eu euskera

uo antiguo

ia viaje

Om man vill skilja på vokalerna i en diftong sätter man in accenttecken, t ex caída. Då betonas alltså den bokstav som får ett accenttecken. Jämför skillnaden på caída - caida

Källa: Modern spansk grammatik

Alfabetet

a b c d e f g h i j k l m n ñ o p q r s t u v w x y z

Not:ch, ll och rr räknades tidigare som officiella bokstäver men de har sorterats som dubbla l och r samt ch.

Alfabetets uttal (observera att vokalerna inte är skarpa)

a [a] n [ene]

b [be] o [o]

c [ce] p [bpe]

d [de] q [quo]

e [e] r [ere]

f [efe] s [ese]

g [che] t [te]

h [ache] u [u]

i [i] v [uve]

j [chotta] w [uve doble]

k [ka] x [ekis]

l [ele] y [igriega]

m [eme] z [ceta]

Substantiv

Genus

Spanska har två genus (tre om man räknar med neutrum). Substantiv är antingen maskulina eller feminina. Den neutrala formen lo används inte med rena substantiv utan används framför adjektiv och adverb med substantivisk funktion.

Artiklar

Bestämd artikel

	Maskulinum	Femininum	Neutrum
Singular	el	la	lo
Plural	los	las

Exempel:

	Singular:	Plural:
Maskulinum:	el chico	los chicos	pojken, pojkarna
Femininum:	la mesa	las mesas	bordet, borden
Neutrum:	lo interesante		det intressanta

Kombinationen de + el resulterar i sammandragningen del och kombinationen a + el ger sammandragningen al.

Exempel: Hemos pasado del caos al orden. ("Vi har gått från kaos till ordning.")

I skriftspråk brukar ovanstående sammandragning inte inträffa när artikeln är en del av ett egennamn och stavas med stor bokstav. Oftast förekommer detta vid stadsnamn eller titel på konstnärligt verk, tidningsnamn, företagsnamn e.t.c. Dock uttalas detta som om det vore sammandraget.

Exempel: Hicimos un viaje a El Cairo. ("Vi gjorde en resa till Kairo.")

Soy Pepe de El País. Me gustaría entrevistarle. ("Jag är Pepe från El País. Jag skulle vilja intervjua er.")

Obestämd artikel

Spanskans obestämda artikel är ett indefinit bestämningsord som har följande former:

	Maskulinum	Femininum	Neutrum
Singular	un	una	uno
Plural	unos	unas

Exempel:

	Singular	Plural
Maskulinum	un chico	unos chicos	en pojke, (flera) pojkar
Femininum	una mesa	unas mesas	ett bord, (flera) bord

Uno, -a, -os, -as är det indefinita pronomenet som är den självständiga motsvarigheten till obestämd artikel och som används självständigt, till skillnad från den obestämda artikeln som används förenad med huvudord.

Exempel: Uno se acostumbra a todo. ("Man vänjer sig vid allt.")

LLegaron a fiarse el uno del otro. ("De kom att lita på varandra.")

Tengo cigarrillos. ¿Quieres uno? ("Jag har cigaretter. Vill du ha en?")

Es una de mis mejores amigas. ("Hon är en av mina bästa väninnor.")

Regler

Betoning

Det är vanligt att betona ord i spanskan och för att kunna förstå hur betoning fungerar både med och utan accent använder man sig av vissa betoningsregler.

Om ett ord slutar på vokal, diftong (två sammansatta vokaler som alltid innehåller i eller u, se i början), n eller s betonar man på näst sista stavelsen.

tex Vamos, Carmela

Om ett ord slutar på konsonant (förutom n eller s) betonar man alltså på sista stavelsen.

tex tropical

Accentuering

Accentuering används i många olika språk. I Spanskan används bara akut accent, alltså ´

Accentuering används i många olika syften:

1. Om ett ord inte ska betonas efter reglerna ovan, utan på ett annat sätt så lägger man till ett accenttecken över den bokstav som ska betonas.

tex simpática, lámpara

2. Accent används även för att skilja åt de två vokalerna i en diftong (se i början). Då betonas alltså den vokal som får accent.

t ex caída, país, envío.

3. När pronomen sätts ihop med verbform och t ex neutrum, som i exemplet nedan som vi utgår ifrån, behålls betoningen. Därför måste man även sätta ut accent.

Vi utgår från verbet dar, utan accent. Vi skriver ihop orden da - me - lo (ge - mig - den). Vi bildar då ordet damelo. Eftersom att ordet slutar på vokal betonas alltså näst sista stavelsen, e. Men eftersom att vi vill behålla den vanliga betoningen i da måste vi alltså lägga till accent över, så att det blir dámelo.

4. Accentuering fungerar även med att skilja på ord som stavas likadant men betyder olika saker. Vissa pronomen behöver därför skiljas åt. Sätter man ut en accent över någon av stavelserna både ser och hör man skillnad på orden.

tú (du) - tu (din) mí (mig) - mi (min)

5. Frågeord skrivs alltid med accent, tar man bort accenten däremot så blir det (oftast) svar på frågan.

qué (vad) - que (som) quién (vem) - quien (som, vilken) porqué (varför)- porque (därför att) dónde (var) - donde (där) cómo (hur) - como (/lik/som, eftersom)

6. Alla demonstrativa pronomen förutom den maskulina versionen av esto, eso och aquello får i regel accent då de är självständiga i en mening.

t e x ¿Le gusta aquellas casas, o ésas/aquéllas?

Pronomen

Personliga pronomen

Personliga pronomen				Reflexiva pronomen
Subjektformer	efter prep.	Ackusativobjekt	Dativobjekt
yo	mí (conmigo)	me		me
tú	tí (contigo)	te		te
él		lo, le	le (se)	se
ella		la	le (se)	se
ello
usted		lo, la, le	le (se)	se
nosotros		nos		nos
nosotras		nos		nos
vosotros		os		os
vosotras		os		os
ellos		los, les	les (se)	se
ellas		las	les (se)	se
ustedes		los, las, les	les (se)	se

Ackusativ: Le och les förekommer i 3:e person singular och plural. Dessa används om personer i maskulinum i norra och centrala Spanien. I övriga regioner och spansktalande länder används lo och los.

• ¿Dónde está Juan? No le veo. - Var är Juan? Jag ser honom inte.
• ¿Dónde está Juan? No lo veo. - Var är Juan? Jag ser honom inte.

I Spanien används vosotros, vosotras samt os (markerad i gult) som informellt tilltal. I Latinamerika används istället ustedes, los, las, les (markerad i grönt).

Det neutrala ello förekommer mest efter preposition, sällan som subjekt och aldrig som objekt. Dock i vardagligt språk används oftast demonstrativa pronomen, eso eller esto.

Exempel: ¿Qué hay de malo en ello? ("Vad är det för fel med det?")

A pesar de ello, me gusta este país. ("Trots det gillar jag det här landet.")

Ackusativobjekt (direkt objekt)

Du tar boken.	Du tar den.
Llevas el libro.	Lo llevas.

Hon slår sönder stolen.	Hon slår sönder den.
Rompe la silla.	La rompe.

Dativobjekt (indirekt objekt)

Obestämd indirekt objekt	Fråga	Svar	Bestämd indirekt objekt
Du ger boken.	Till vem?	Till Pedro.	Du ger boken till Pedro.
Tú le das el libro.	¿A quién?	A Pedro.	Tú le das el libro a Pedro.

Juan köpte kläder till dem.	Till vem?	Till sina döttrar.	Juan köpte kläder till sina döttrar.
Juan les compró ropa.	¿A quién?	A sus hijas.	Juan les compró ropa a sus hijas.

Ackusativobjekt och dativobjekt på samma gång

Jag ger boken till dig.	Jag ger den till dig.
Te doy el libro (a ti).	Te lo doy (a ti).

Vi ger boken till flickorna.	Vi ger den till dem.
Les damos el libro a las niñas.	Se lo damos.

Le och les blir se, framför lo, la, los, las.

Reflexiva pronomen

Jag tvättar mig klockan sju.	Hon kammar sig varje dag.
Me lavo a las siete.	Se peina cada día.

När går ni och lägger er?	Hon kammar sig varje dag.
¿A qué hora os vais a acostar? ¿A qué hora vais a acostaros?	Se peina cada día.

I det spanska språket förekommer det fler reflexiva verb än i svenskan. Därför finns det många verb som inte är reflexiva på svenska, men är reflexiva på spanska.

Possessiva pronomen

	Obetonade former	Betonade former
(yo)	mi	mío	min
(tú)	tu	tuyo	din
(él)	su	suyo	hans
(ella)	su	suyo	hennes
(usted)	su	suyo	Er
(nosotros)	nuestro	nuestro	vår
(vosotros)	vuestro	vuestro	er
(ellos)	su	suyo	deras
(ellas)	su	suyo	deras
(ustedes)	su	suyo	Er

Exempel:

• Padre nuestro... - Vår fader...
• Mis padres no están en casa. - Mina föräldrar är inte hemma.

Obetonade former
Böjnings former
Sing. mask.	Sing. fem.	Plur. mask.	Plur. fem.
mi (min, mitt)	mi (min, mitt)	mis (mina)	mis (mina)
tu (din, ditt)	tu (din, ditt)	tus (dina)	tus (dina)
su (hans, sin, sitt, Er, Ert)	su (hennes, sin, sitt Er, Ert)	sus (hans, sina, Era)	sus (hennes, sina, Era)
nuestro (vår, vårt)	nuestra (vår, vårt)	nuestros (våra)	nuestras (våra)
vuestro (er, ert)	vuestra (er, ert)	vuestros (era)	vuestras (era)
su (deras, Er, Ert)	su (deras, Er, Ert)	sus (deras, Era)	sus (deras, Era)

Betonade former
Böjnings former
Sing. mask.	Sing. fem.	Plur. mask.	Plur. fem.
mío	mía	míos	mías
tuyo	-a	-os	-as
suyo	-a	-os	-as
nuestro	-a	-os	-as
vuestro	-a	-os	-as
suyo	-a	-os	-as

Exempel:

• ¡Es mío! - Det är mitt!

Demonstrativa pronomen

	den här, de här	den där, de där	den där, de där
Singular
mask.	este	ese	aquel
fem.	esta	esa	aquella
Plural
mask.	estos	esos	aquellos
fem.	estas	esas	aquellas

Dessa pronomen står alltid tillsammans med ett substantiv.

Este används i regel när objektet som åsyftas är nära dig själv.

Ese används i regel när objektet som åsyftas är nära den du talar till, eller något som dykt upp tidigare i ett samtal.

Aquel används i regel när objektet inte är nära vare sig dig eller den du talar till.

	den här, de här	den där, de där	den där, de där
Singular
mask.	éste	ése	aquél
fem.	ésta	ésa	aquélla
neutr.	esto	eso	aquello
Plural
mask.	éstos	ésos	aquéllos
fem.	éstas	ésas	aquéllas

Dessa pronomen står alltd utan substantiv. Dessa syftar på ett föregående substantiv. Esto, eso och aquello syftar inte på något bestämt substantiv. De är självständiga.

• ¿Qué es esto? - Vad är det här?
• Este libro no es un buen libro. - Den här boken är inte en bra bok.
• Compré dos jugetes, éste es para ti - aquél para tu hermano - Jag köpte två leksaker, den här är till dig - den där är till din bror.

Exempel:

• Este gato es loco. - Den här katten är galen.
• Es esa chica que nadie desea conocer. - Det är den där flickan som ingen vill känna.
• En aquel tiempo... - På den där tiden...

Relativa pronomen

Pronomen	Användning	Beskrivning
que	som, vilken, vilket, vilka	om personer och saker
quien, -es	som, vilken, vilket, vilka	bara om personer
pers. pron. + que	som, vilken, vilket, vilka	i stället för que och quien
pers. pron. + cual	som, vilken, vilket, vilka
pers. pron + cuales	som, vilken, vilket, vilka
lo que	vilket	Syftar tillbaka på en hel sats
lo cual	vilket
cuyo, -a, -os, -as	vars	Böjs efter det substantiv som följer
donde	där	relativt adverb

Exempel:

• Los llavos están encima de la mesa que está en la cocina. - Nycklarna ligger på bordet som är i köket.
• En la ciudad donde vivo. - I staden där jag bor.

Interrogativa pronomen

vilken, vad för slags
qué
	vilka
	vad
quién,-es	vem
	vilka
cuál,-es	vilken
	vilka
cuánto, -a	hur mycket
-os, -as	hur många

Exempel:

• ¿Cuántos años tienes? (Hur många år har du?) - Hur gammal är du?
• ¿Quién es Julio Iglesias? - Vem är Julio Iglesias?
• ¿Qué hora es? - Hur mycket är klockan?
• ¿Qué haces? - Vad gör du?
• ¿Cuál es su coche? - Vilken är Er/Eran/hennes/hans bil?

Indefinita pronomen

Jakande ord;

Algo - Något Alguien - Någon

Yo quiero comprar algo en la tienda. = Jag vill köpa något i affären.

Alguien está en el porqúe = Därför att någon är här.

Alguno de vosotros - Någon av er Alguna chica - någon flicka Algunos chicos - Några pojkar Algunas Chicas - Några flicka Algún Chico - Någon pojke

Algún används bara när det är ett maskulint ord efter.

t.ex. Has leído algún libro en español? - Har du läst någon bok på spanska?

Nekande ord;

Nada - Inget Nadie - Ingen

No he comprado nada. = Jag vill inte köpa något.

Ninguno de vosotros - Ingen av er Ninguna chica - Ingen flicka Ningunos chicos - Inga pojkar Ningunas chicas - Inga flickor Ningún Chico - Ingen pojke.

Ningún är som Algún. Det används bara när det är ett maskulint ord efter.

t.ex. No conozco a ningún escritor sueco. = jag känner ingen som skriver svenska.

Adjektiv

De flesta adjektiven får ändelsen:

• -o om substantivet är maskulint.
• -a om substantivet är feminint.

+ s (för plural)

Exempel:

	Maskulinum	Femininum
Singular	frío	fría
Plural	fríos	frías

• En del adjektiv kan ha samma form i singular (i maskulinum och femininum).
  • fácil -> fáciles - preguntas fáciles

Böjning/komparation av adjektiv

Adjektiv i spanska böjs med ordet más (mer) och menos (mindre). Det finns vissa adjektiv som är oregelbundna som t.ex. bueno och malo. Men de flesta är regelbundna. Ett komparativt adjektiv som är regelbunden sätter man más framför adjektivet. Ett superlativt adjektiv sätter man antigen el eller la beroende på om det är ett maskulint eller ett feminint adjektiv.

Oregelbundna adjektiv
Positiv	Komparativ	Superlativ
bueno	mejor	el/la mejor
malo	peor	el/la peor

Regelbundna adjektiv
Positiv	Komparativ	Superlativ
alto/a	más alto/a	el/la más alto/a
pequeño/a	más pequeño/a	el/la más pequeño/a
divertido/a	más divertido/a	el/la más divertido/a

Adverb

Adverb beskriver en handling, ett verb. Adverbet svarar på frågan hur?. Av latinets ad (till) och ordet verb.

I Spanskan bildar man ofta adverb genom att ta den feminina formen av ett adjektiv och lägga till -mente i slutet.

• alegremente - lyckligt, glatt
• finalmente - slutligen

Det finns adverb som har samma form som det motsvarande adjektivet har.

• barato (adj. barato) - billigt

I Sydamerika är det vanligt att man använder adjektiv som adverb.

Räkneord

Grundtal och ordningstal

	Grundtal	Ordningstal
0	cero
1	uno	primero (primer),-a
2	dos	segundo,-a
3	tres	tercero (tercer),-a
4	cuatro	cuarto,-a
5	cinco	quinto,-a
6	seis	sexto,-a
7	siete	séptimo,-a
8	ocho	octavo,-a
9	nueve	noveno,-a
10	diez	décimo,-a
11	once	undécimo,-a
12	doce	duodécimo,-a
13	trece	décimo tercero, décima tercera
14	catorce	décimo cuarto, décima cuarta
15	quince	décimo quinto, décima quinta
16	dieciséis	décimo sexto, décima sexta
17	diecisiete	décimo séptimo, décima séptima
18	dieciocho	décimo octavo, décima octava
19	diecinueve	décimo noveno, décima novena
20	veinte	vigésimo,-a
30	treinta	trigésimo,-a
40	cuarenta	cuadragésimo,-a
50	cincuenta	quincuagésimo,-a
60	sesenta	sexagésimo,-a
70	setenta	septuagésimo,-a
80	ochenta	octogésimo,-a
90	noventa	nonagésimo,-a
100	cien	centésimo,-a
500	quinientos	quingentésimo,-a
1 000	mil	milésimo,-a
100 000	cien mil	cien milésimo,-a
1 000 000	un millón	millonésimo,-a

Konjunktioner

• y och
• e och (före i- eller hi-, t.ex. descargar e instalar - ladda ner och installera)
• o eller
• u eller (före o- eller ho-)
• porque därför, därför att

Prepositioner

Enkla

• a till
• ante inför, framför
• bajo under
• cabe inpå (används bara i poesi i spanskan)
• con med
• contra mot
• de av, från
• desde sedan
• en i, på
• entre mellan, bland
• hacia framåt, om
• hasta tills
• para för (levande varelser)
• por för, genom (döda saker. t.ex. möbler, månader, dagar...)
• según enligt
• sin utan
• sobre på, över
• tras bakom

Sammansatta

• al lado de bredvid
• alrededor de runtom
• cerca de nära
• lejos de långt ifrån
• delante de framför
• debajo de under
• en frente de i motsats till
• detrás de bakom
• encima de ovanför
• hasta tills
• desde från, sedan

• a + el = al (Voy a ir al chico, Jag ska åka till/mot pojken)
• de + el = del (Es una carta del chico, Det är ett brev från pojken)

Klockan

Es la una	y media	(+ 1 halvtimme)
Son las cuatro	y dos minutos	(+ 2 min.)
	menos diez minutos	(- 10 min.)
	y cuarto	(+ 1 kvart)
	menos cuarto	(- 1 kvart)

Från kl. 1 - kl. 1.30 heter det "Es la una". Resten av tiden heter det "Son las..."

För att märka ut vilken tid på dagen det är skriver man följande meningar efter tiden:

• de la madrugada - vid gryningen
• de la mañana - på morgonen
• de la tarde - på eftermiddagen
• de la noche - på natten (man kan även säga att på kvällen är la noche)

Exempel:

• Es la una y cuarto - Klockan är kvart över ett
• Es la una y media - Klockan är halv två
• Son las dos menos dos minutos - Klockan är två minuter i två
• Son las dos - Klockan är två

• Övningar på klockan (Don Gerardo)

Verb

I spanskan finns det tre olika verbgrupper, de som slutar på -ar, -er och -ir i infinitiv. Nedan kan du se böjningarna för regelbundna verb.

Modus

Spanskan har tre modus: indikativ, konjunktiv och imperativ. Indikativ är den neutrala formen som används för att beskriva handlingar. Imperativ anger befallning och uppmaning. Konjunktiv (subjuntivo) är ett modus som uttrycker ett mått av ovisshet, overklighet eller önskan, och används i specifika meningskonstruktioner, i synnerhet efter viljeverb och känsloverb, efter opersonliga uttryck.

Tempus

Med tempus avser man hur handlingen placerar sig i tiden, i dåtid, nutid eller framtid. Det finns både enkla och sammansatta tempusformer. Sammansatta tempusformer bildas av hjälpverbet haber + perfekt particip av huvudverbet. I det följande används den spanska termen för tempusformerna, eftersom svenskan inte alltid har en motsvarande tempusform.

Enkla tempusformer:

Presente	Presens	Anger handling i nutid.
Pretérito imperfecto	Imperfekt	Anger handling i dåtid, motsvarande svensk imperfekt. Används bl.a. för beskrivningar och pågående handlingar.
Pretérito perfecto simple	Preteritum	Anger handling i dåtid, motsvarande svensk imperfekt. Används för avslutade, tidsbegränsade, enstaka handlingar.
Futuro	Futurum	Anger handling i framtid.
Condicional	Konditionalis	Konditionalis används bl.a. som motsvarighet till svenskans "skulle + verb" (På engelska "would + verb"). Konditionalis används i indirekt tal för att ange framtid i förhållande till dåtid. Dessutom används konditionalis i villkorliga satsfogningar.

Sammansatta tempusformer:

Pretérito prefecto compuesto	Sammansatt preteritum	Anger handling i dåtid, motsvarande svensk imperfekt eller svensk perfekt.
Pretérito pluscuamperfecto	Pluskvamperfekt	Anger handling som föregår en handling i det förflutna, motsvarande svensk pluskvamperfekt.
Pretérito anterior	Pluskvamperfekt	Skriftspråksform som motsvarar svensk pluskvamperfekt. Används i vissa specifika meningskonstruktioner.
Futuro perfecto	Futurum perfekt	Anger avslutad handling i framtid som föregår, motsvarande till exempel "jag kommer att ha avslutat".
Condicional compuesto	Sammansatt konditonalis	Motsvarar "futuro perfecto" i det förflutna, d.v.s avslutad handling i framtid utgående från en punkt i det förflutna. Vanligtvis motsvars det av svensk pluskvamperfekt, eller "skulle ha + verb" (På engelska "would have + verb").

Preteritum och imperfekt

Spanskan har två tempusformer, preteritum och imperfekt, som motsvarar svenskans dåtid. Den svenska verbformen "han pratade" motsvarar därför på spanska av de två formerna "habló" i preteritum och "hablaba" i imperfekt. Skillnaderna mellan dessa två former kan sägas vara en form av aspektskillnad, där aspekten uttrycker ett skeende som inträdande, pågående eller avslutande. Svenskan använder inte tempus för att uttrycka dessa aspektskillnader, men kan ibland använda olika verbkonstruktioner som "fick se" i stället för "såg" för att uttrycka en inträdande handling eller "brukade se" för att uttrycka en upprepning i form av vana. I spanskan uttrycker habló respektive hablaba en typisk aspektskillnad, där valet av tempus kan helt förändra innebörden av ett yttrande.

Preteritum

Imperfekt

Växling mellan preteritum och imperfekt

Böjning av regelbundna verb som slutar på -ar

	-ar
	Infinitiv:	amar
	Particip:	amado
	Gerundium:	amando
	Indikativ			Konjunktiv
	Presens		Perfekt	Presens	Perfekt
	Presente		Pretérito perfecto compuesto	Presente	Pretérito perfecto
yo	amo		he amado	ame	haya amado
tú	amas		has amado	ames	hayas amado
él	ama		ha amado	ame	haya amado
nosotros	amamos		hemos amado	amemos	hayamos amado
vosotros	amaís		habéis amado	améis	hayáis amado
ellos	aman		han amado	aman	hayan amado
	Imperfekt		Pluskvamperfekt	Imperfekt	Pluskvamperfekt
	Pretérito imperfecto		Pretérito pluscuamperfecto	Pretérito imperfecto	Pretérito pluscuamperfecto
yo	amaba		había amado	amara	hubiera amado
tú	amabas		habías amado	amaras	hubieras amado
él	amaba		había amado	amara	hubiera amado
nosotros	amabámos		habíamos amado	amáramos	hubieramos amado
vosotros	amabais		habíais amado	amarais	hubierais amado
ellos	amaban		habían amado	amaran	hubieran amado
	Preteritum		Sammansatt preteritum	Preteritum	Preteritum anterior
	Pretérito perfecto simple		Pretérito anterior	Pretérito perfecto simple	Pretérito anterior
yo	amé		hube amado	amase	hubiese amado
tú	amaste		hubiste amado	amases	hubieses amado
él	amó		hubo amado	amase	hubiese amado
nosotros	amamos		hubimos amado	amásemos	hubiésemos amado
vosotros	amasteis		hubisteis amado	amaseis	hubieseis amado
ellos	amaron		hubieron amado	amasen	hubiesen amado
	Futurum		Futurum perfekt	Futurum	Futurum Perfekt
	Futuro		Futuro perfecto	Futuro	Futuro perfecto
yo	amaré		habré amado	amare	hubiere amado
tú	amarás		habrás amado	amares	hubieres amado
él	amará		habrá amado	amare	hubiere amado
nosotros	amaremos		habremos amado	amáremos	hubiéremos amado
vosotros	amaréis		habréis amado	amareis	hubiereis amado
ellos	amarán		habrán amado	amaren	hubieren amado
	Villkors kondition			Imperativ
	Konditionalis		Sammansatt konditionalis	Imperativo
	Condicional		Condicional compuesto
yo	amaría		habría amado
tú	amarías		habrías amado	ama
él	amaría		habría amado	ame
nosotros	amaríamos		habríamos amado	amemos
vosotros	amaríais		habríais amado	amad
ellos	amarían		habrían amado	amen

Böjning av regelbundna verb som slutar på -er

	-er
	Infinitiv:	comer
	Particip:	comido
	Gerundium:	comiendo
	Indikativ			Konjunktiv
	Presens		Perfekt	Presens	Perfekt
	Presente		Pretérito perfecto compuesto	Presente	Pretérito perfecto
yo	como		he comido	coma	haya comido
tú	comes		has comido	comas	hayas comido
él	come		ha comido	coma	haya comido
nosotros	comemos		hemos comido	comamos	hayamos comido
vosotros	comeís		habéis comido	comáis	hayáis comido
ellos	comen		han comido	coman	hayan comido
	Imperfekt		Pluskvamperfekt	Imperfekt	Pluskvamperfekt
	Pretérito imperfecto		Pretérito pluscuamperfecto	Pretérito imperfecto	Pretérito pluscuamperfecto
yo	comía		había comido	comiera	hubiera comido
tú	comías		habías comido	comieras	hubieras comido
él	comía		había comido	comiera	hubiera comido
nosotros	comíamos		habíamos comido	comierámos	hubieramos comido
vosotros	comíais		habíanis comido	comierais	hubierais comido
ellos	comían		habían comido	comieran	hubieran comido
	Preteritum		Sammansatt preteritum	Preteritum	Preteritum anterior
	Pretérito perfecto simple		Pretérito anterior	Pretérito perfecto simple	Pretérito anterior
yo	comí		hube comido	amiese	hubiese comido
tú	comiste		hubiste comido	amieses	hubieses comido
él	comió		hubo comido	amiese	hubiese comido
nosotros	comimos		hubimos comido	amiésemos	hubiésemos comido
vosotros	comisteis		hubisteis comido	amieseis	hubieseis comido
ellos	comieron		hubieron comido	amiesen	hubiesen comido
	Futurum		Futurum perfekt	Futurum	Futurum Perfekt
	Futuro		Futuro perfecto	Futuro	Futuro perfecto
yo	comeré		habré comido	comiere	hubiere comido
tú	comerás		habrás comido	comieres	hubieres comido
él	comerá		habrá comido	comiere	hubiere comido
nosotros	comeremos		habremos comido	comiéremos	hubiéremos comido
vosotros	comeréis		habréis comido	comiereis	hubiereis comido
ellos	comerán		habrán comido	comieren	hubieren comido
	Villkors kondition			Imperativ
	Konditionalis		Sammansatt konditionalis	Imperativo
	Condicional		Condicional compuesto
yo	comería		habría comido
tú	comerías		habrías comido	come
él	comería		habríamos comido	coma
nosotros	comeríamos		habríamos comido	comamos
vosotros	comeríais		habríais comido	comed
ellos	comerían		habrían comido	coman

Böjning av regelbundna verb som slutar på -ir

	-ir
	Infinitiv:	vivir
	Particip:	vivido
	Gerundium:	viviendo
	Indikativ			Konjunktiv
	Presens		Perfekt	Presens	Perfekt
	Presente		Pretérito perfecto compuesto	Presente	Pretérito perfecto
yo	vivo		he vivido	viva	haya vivido
tú	vives		has vivido	vivas	hayas vivido
él	vive		ha vivido	viva	haya vivido
nosotros	vivimos		hemos vivido	vivamos	hayamos vivido
vosotros	vivís		habéis vivido	viváis	hayáis vivido
ellos	viven		han vivido	vivan	hayan vivido
	Imperfekt		Pluskvamperfekt	Imperfekt	Pluskvamperfekt
	Pretérito imperfecto		Pretérito pluscuamperfecto	Pretérito imperfecto	Pretérito pluscuamperfecto
yo	vivía		había vivido	viviera	hubiera vivido
tú	vivías		habías vivido	vivieras	hubieras vivido
él	vivía		había vivido	viviera	hubiera vivido
nosotros	vivíamos		habíamos vivido	vivierámos	hubieramos vivido
vosotros	vivíais		habíanis vivido	vivierais	hubierais vivido
ellos	vivían		habían vivido	vivieran	hubieran vivido
	Preteritum		Sammansatt preteritum	Preteritum	Preteritum anterior
	Pretérito perfecto simple		Pretérito anterior	Pretérito perfecto simple	Pretérito anterior
yo	vivé		hube vivido	viviese	hubiese vivido
tú	vivaste		hubiste vivido	vivieses	hubieses vivido
él	vivó		hubo vivido	viviese	hubiese vivido
nosotros	vivamos		hubimos vivido	viviésemos	hubiésemos vivido
vosotros	vivasteis		hubisteis vivido	vivieseis	hubieseis vivido
ellos	vivaron		hubieron vivido	viviesen	hubiesen vivido
	Futurum		Futurum perfekt	Futurum	Futurum Perfekt
	Futuro		Futuro perfecto	Futuro	Futuro perfecto
yo	viviré		habré vivido	viviere	hubiere vivido
tú	vivirás		habrás vivido	vivieres	hubieres vivido
él	vivirá		habrá vivido	viviere	hubiere vivido
nosotros	viviremos		habremos vivido	viviéremos	hubiéremos vivido
vosotros	viviréis		habréis vivido	viviereis	hubiereis vivido
ellos	vivirán		habrán vivido	vivieren	hubieren vivido
	Villkors kondition			Imperativ
	Konditionalis		Sammansatt konditionalis	Imperativo
	Condicional		Condicional compuesto
yo	viviría		habría vivido
tú	vivirías		habrías vivido	vive
él	viviría		habríamos vivido	viva
nosotros	viviríamos		habríamos vivido	vivamos
vosotros	viviríais		habríais vivido	vivid
ellos	vivirían		habrían vivido	vivan

Skillnader mellan spanska i Spanien och Latinamerika

Läspljud

• Spanien

Läspljud används i stora delar av Spanien, utom vissa delar av södra Spanien.

• • Följande bokstäver uttalas ungefär som engelskans th:
    • z
    • c (när detta c förekommer före e och i)

• Latinamerika

I Latinamerika är det inte vanligt att man uttalar bokstäver med läspljud.

Uttryck

Futurum

Verbet ir är ett oregelbundet verb och böjs så här i presens indikativ:

IR     - ATT GÅ/FÄRDAS/ÅKA (även "ska" i meningen att förflytta sig)

voy    - jag går
vas    - du går
va     - han/hon/Ni går
vamos  - vi går
vais   - ni går
van    - de/Ni går

Futurum (ska, kommer att, tänker) kan uttryckas i spanskan med presens av ir + a + infinitiv.

Voy a trabajar         = Jag ska arbeta.
Vamos a ir a la playa  = Vi ska gå till stranden.
Van a ir de vacaciones = De ska åka på semester.

Det som skiljer sig mellan den här futurum-formen från den vanlig futurumet (verbböjning) är att den här formen anger futurum som är planerad och ska inträffa inom en kort framtid.

Perfekt

Perfekt kan också uttryckas med presens av acabar de + infinitiv som uttrycker att något har just hänt.

Acabamos de comer                  = Vi har just ätit.
Acabo de leer un libro maravilloso = Jag har precis läst en underbar bok.

Med verbet llevar i presens kan man också uttrycka perfekt:

Llevo medio año en Estocolmo. = Jag har bott ett halvår i Stockholm.

Måste

Man använder tener que + infinitiv när man ska uttrycka måsten.

      Tengo que ir = Jag måste åka.
Tiene que trabajar = Han måste arbeta.

Man kan också använda hay que + infinitiv när man inte riktar det åt någon speciell person.

      Hay que ir = Man måste åka.
Hay que trabajar = Man måste arbeta.

Andra tidsuttryck

Hacer

Något man gjort i [tid]

Hacer + tid + que + verb (presens)

Sp: Hace dos meses que vivo en Chile.
Sv: Jag har bott i Chile i 2 månader. 

Något man gjorde för [tid] sedan

Hace + tid + que + verb (preteritum)

Sp: Hace tres semanas que él se fue.
Sv: Han åkte för tre veckor sedan.
Li: Det har gått/gjort tre veckor sedan han åkte.

Syntax

Ordföljd

Adjektiv

I spanskan står adjektiv oftast efter det huvudord som adjektivet beskriver.

Un coche	rápido
En bil	snabb
En snabb bil

Suecia	es	un	país	grande
Sverige	är	ett	land	stort
Sverige är ett stort land

---

¿	Puedo	hacer	algo	por	mañana	?
	Kan jag	göra	något	för/till	i morgon	?

Una	chica	linda	me	ha	visitado
En	flicka	söt	mig	(hon) har	besökt
En söt flicka har besökt mig

Esta noche	vamos	a	alquilar	un	vídeo	para	ver	en casa
I kväll	går vi	till	att hyra (ut)	en	video	för	att se	hemma
I kväll ska vi hyra en video för att se hemma

¿	Siempre	te	han	gustado	los cantantes	americanos	?
	Alltid	dig	(de) har	behagat	sångarna	amerikanska	?
Har du alltid tyckt om amerikanska sångare?

Le	falta	tiempo	a	Juan,	pero	no	se	queja
Honom	det saknas	tid	åt/till	Juan,	men	inte	sig	han klagar
Juan har ont om tid, men han klagar inte

A veces	le	gustan	los libros	buenos	a	Pepe
Ibland	honom	de behagar	böckerna	bra	åt/till	Pepe
Ibland tycker Pepe om bra böcker

Muchas veces	tenemos que	estudiar	todas	las tardes
Ofta	måste vi	studera	alla	eftermiddagar
Vi måste ofta studera varje eftermiddag

Källor

• Modern spansk grammatik (av Johan Falk, Kerstin Sjölin och Luis Lerate)
• Spanish Tutorial
• Resurser på LinguaWeb
• SpaniCity

Externa länkar

• Spanish grammar (engelska Wikipedia)

Grammatik efter språk
Arabiska | Bosniska | Danska | Engelska | Finska | Franska | Isländska | Italienska | Japanska | Kinesiska | Nederländska | Polska | Ryska | Spanska | Svenska | Tyska
Utdöda språk	Konstgjorda språk	Fiktiva språk
Fornengelska | Latin | Runsvenska | Vulgärlatin	Romanica	Svartiska | Quenya | Klingon
redigera