Rosenfink

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 15.27 av VolkovBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Rosenfink
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Missgynnad
Hanfärgad rosenfink
Hanfärgad rosenfink
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Finkar
Fringillidae
Släkte: Carpodacus
Art: Rosenfink
C. erythrinus
Vetenskapligt namn
§Carpodacus erythrinus
Auktor: Pallas, 1770
Synonymer

Erythrina erythrina

Honfärgad rosenfink (Hona eller ung hanne).
Honfärgad rosenfink (Hona eller ung hanne).
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Rosenfink (Carpodacus erythrinus), är en fågel som tillhör familjen finkar. Rosenfinken har sin största och populationstätaste utbredning i främst Sibirien och Centralasien, men har på senare tid invandrat till Östeuropa, Centraleuropa, och Skandinavien. Hanen är karmosinröd på bröstet och huvudet, med bruna vingar och vitt bröst; honan är brunfärgad. Rosenfinken har också en karaktäristisk sång som består av visslingar som liknar en busvissling.

Innehåll

Utseende och läte

Rosenfinken blir upp till 15 centimeter lång och väger ungefär 20 till 25 gram. De har en kort och kraftig och rundad mörk näbb och pepparkornsögon. I alla dräkter har den dubbla smala vingband som dock kan vara svåra att se när fjäderdräkten är sliten.[2] Honor och hanar yngre än tredje kalenderåret, är olivbruna och streckade och går inte att skilja åt. Därför talar man om honfärgade individer. Hos den adulta hanen är huvudet karminrött med en bred mörkbrun tygel. Hans övre del av bröstet och övergumpen är också röda medan den nedre delen av bröstet inklusive buk och undergump är vit eller ljusgrå. Ovansidan av vingarna, stjärten och ryggen är mörkbruna.

Locklätet låter ungefär "vy" eller "djy". Sången låter ungefär "vy vídjio", i styrka nästan som en busvissling. Inom engelskan har det hävdats att rosenfinkens läte låter som den säger "pleased to meet you" (trevligt att träffas).

Utbredning och taxonomi

Rosenfinken har sin största och populationstätaste utbredning i främst Sibirien och Centralasien och har först sent brett ut sig västerut till Östeuropa, Centraleuropa och Skandinavien.[3] Den är en långflyttare som övervintrar i Indien, Iran sydöstra Pakistan, Nepal och Sydostasien[4]

Taxonomi

Rosenfinken delas ofta upp i fem underarter vars ända kännetecknande skillnad är färgtoner och mängden streckning. I vinterkvarteren kan dessa underarter oftast inte särskiljas utifrån dessa ännetecken eftersom det också förekommer stora individuella skillnader[5]

Förekomst och status i Sverige

Rosenfinken kom till Sverige österifrån och första observationen gjordes 1839Gotland[4] men först hundra år senare observerades det första häckande paret i Sverige vilket skedde på Fårö 1938.[2] Under 1950-talet observerades den i södra Dalarna och i området kring Norrtälje för att från och med mitten av 1950-talet häcka årsvis i Sverige.[6]. Under 1960- och 1970-talen skedde en explosionsartad spridning i stora delar av landet, med tyngdpunkt på de östra delarna. Fram till cirka 1995 ökade beståndet, men sedan dess har det minskat kraftigt.[4] Vid slutet av 1990-talet var den dock tämligen allmän till sparsamt förekommande i stora delar av Sverige förutom i de sydvästra delarna, i delar av Småland och i de inre delarna av Norrland, där den bara förekom sparsamt till sällsynt.[4]Enligt Svensk häckfågeltaxering minskade den med ca 60% mellan åren 1993–2004[4] och idag beräknar man att det svenska beståndet består av cirka 9000 par.[4] Det svenska beståndet är klassificerad som missgynnad (NT) på Naturvårdsverkets rödlista.

Från Sverige påbörjar den sin höstflyttning under andra halvan av juli till mitten av augusti och den sträcker åt sydost och är den enda häckande finken i Sverige som övervintrar i området kring Indien.[3]

Biotop och häckning

Under häckningsperioden lever den på fuktiga ängar, i parker, buskrika landskap, våtmarksskogar och fruktträdgårdar. Boet placeras lågt och väl gömt i tjockt buskage. Häckningstiden är kort, och infinner sig i juni i Sverige. Honan lägger i snitt fyra till sex mörkblå, mörkfläckiga ägg som hon ruvar under 11 till 13 dagar. Under tiden försörjs hon av hanen med föda. Efter 12 till 14 dygn blir ungfåglarna flygga.

Föda

En illustration från 1800-talet av ett rosenfinkspar skapad av Johann Friedrich Naumann.

Den livnär sig mest av blad- och blomknoppar från rönn, vinbär och äppelträd. Även honhängen av vide, maskrosfrön, mindre insekter och bladlöss är populär föda.

Referenser

Noter

  1. Carpodacus erythrinus i IUCN:s databas
  2. 2,0 2,1 Roland Staav och Thord Fransson: Nordens fåglar, Norstedts, Stockholm 1991, andra upplagan, sid. 467-468. ISBN 91-1-913142-9. 
  3. 3,0 3,1 Magnus Ullman (2007) Europas fågelliv - del.2, Vår Fågelvärld, nr.6, årg.66
  4. 4,0 4,1 4,2 4,3 4,4 4,5 [Kåre Ström (2006), Faktablad: Carpodachus erythrinus – rosenfink., ArtDatabankens artfaktablad (PDF), läst 13 oktober 2007.
  5. Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  6. Wahlberg,T.: Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige, Rabén & Sjögren, Stockholm 1993, första upplagan, sid. 457. 

Källor

Externa länkar


Fel vid skapande av miniatyrbild: convert: delegate failed `"rsvg-convert" -o "%o" "%i"' @ error/delegate.c/InvokeDelegate/1065.
convert: unable to open image `/tmp/magick-OrCaD7LB': No such file or directory @ error/blob.c/OpenBlob/2641.
convert: unable to load module `/usr/lib/x86_64-linux-gnu/ImageMagick-6.7.7/modules-Q16/coders/svg.la': file not found @ error/module.c/OpenModule/1285.
convert: unable to open file `/tmp/magick-OrCaD7LB': No such file or directory @ error/constitute.c/ReadImage/583.
Wikimedia Commons har media som rör Rosenfink.
Personliga verktyg