Trängselskatt i Stockholm

Från Rilpedia

Version från den 24 mars 2009 kl. 21.11 av BIL (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Traengselskatt 2007.jpg
Betalstation vid Liljeholmen
Tullstationen vid Essinge brogata när den var nyuppförd i maj 2005. Foto: Tage Olsin

Trängselskatt i Stockholm är en skatt som sedan 1 augusti 2007 tas ut för de flesta bilar vid färd dagtid in och ut ur ett område som i stort omfattar Stockholms innerstad.[1][2] Ett sju månader långt försök med trängselskatten, Stockholmsförsöket, genomfördes mellan 3 januari och 31 juli 2006.[3]

Huvudsyftena med trängselskatten är att minska trängseln, förbättra framkomligheten och förbättrad miljö i innerstaden.[3]

Intäkterna från skatten används till nya vägbyggen i Stockholmsområdet.[4]

Innehåll

Område

De stadsdelar som är belägna inom området för trängselskatten är: Södermalm, Reimersholme, Långholmen, Norrmalm, Skeppsholmen, Vasastaden, Östermalm, Hjorthagen, Ladugårdsgärdet, Norra Djurgården, Kungsholmen, Kristineberg, Stadshagen, Fredhäll, Marieberg, Stora Essingen, Lilla Essingen och Djurgården. Sammanlagt finns det 18 olika betalstationer runt om i Stockholm som är relaterade till trängselskatten.[5]

I det här sammanhanget räknas ej Södra Hammarbyhamnen till innerstaden. Man kan passera innerstaden på Essingeleden utan att någon skatt tas ut. Särskilda bestämmelser gäller resor till eller från Lidingö kommun.

Teknisk översikt

På varje betalstation finns det ett 20-tal kameror som fotograferar bilens registreringsskylt. Själva kameran fotograferar dock endast registreringsskylten. Det går med andra ord inte att identifiera en förare eller en passagerare i en bil.[6]

På varje station finns också en ljusskylt som talar om hur hög skatten var vid passagetillfället. Efter kl 18.30 visas texten "transportstyrelsen.se", dvs webbadressen för Transportstyrelsen på skylten.

Betalstationerna är också utrustade med sändare och mottagare för DSRC, för att kommunicera med de fordonsmonterade transpondrarna. Sändaren avger radiovågor på 5,8 GHz, under en kort tid när tullpassage sker.

Systemet med transpondrar trappades ner jämfört med trängselskatteförsöksperioden eftersom det visade sig att det går tillräckligt bra att avläsa registreringsskyltarna med kamerorna. För de som bor på Lidingö eller ofta reser till/från Lidingö så går det att komplettera med nya transpondrar för att få en säkrare avläsning. En misslyckad avläsning innebär att undantaget "Lidingöregeln" ej kommer i verkan. De transpondrar som användes under försöksperioden är verkningslösa nu och de ska återlämnas till Vägverket.[7]

Tillvägagångssätt och betalning

Tid på dygnet Belopp
00:00 – 06:29 0 Kr
06:30 – 06:59 10 Kr
07:00 – 07:29 15 Kr
07:30 – 08:29 20 Kr
08:30 – 08:59 15 Kr
09:00 – 15:29 10 Kr
15:30 – 15:59 15 Kr
16:00 – 17:29 20 Kr
17:30 – 17:59 15 Kr
18:00 – 18:29 10 Kr
18:30 – 23:59 0 Kr

Skattskyldigheten uppstår när ett fordon passerar någon av de 18 automatiska betalstationer som har placerats ut vid infartsvägarna. Tidigare kunde man betala på Pressbyrån eller 7-eleven eller med betal- eller kreditkort på Vägverkets webbplats för trängselskatten. Sedan 1 augusti 2008 är månadsvis inbetalning infört av Vägverket, vilket innebär att det kommer en faktura där föregående kalendermånads passager är samlade till ett skattebeslut. Betalas inte skatt in i rätt tid tillkommer dessutom en tilläggsavgift på 500 kronor och inkommer inte heller den i tid skickas ärendet vidare till Kronofogdemyndigheten som i sin tur lägger på 600 i grundavgift.[8] För denna och andra skatter gäller att ärenden hos Kronofogdemyndigheten omedelbart ger betalningsanmärkning.

Trängselskatten tas ut på vardagar 06.30 till 18.29 och beloppet varierar under dagen, från 10 kronor tidigt på morgonen till 20 kronor i rusningstrafiken. Maxbeloppet är 60 kronor per dag och fordon.[9]

Trängselskatten är avdragsgill för privatpersoner för resor till och från arbetet (om man har rätt att dra av bilresor). För företag är skatten avdragsgill i sin helhet.[10]

Undantag från trängselskatt

Undantagna fordon

Vissa typer av fordon är undantagna från trängselskatt:[11]

  • Utryckningsfordon
  • Bussar som har en totalvikt av minst 14 ton
  • Diplomatregistrerade fordon
  • Utlandsregistrerade fordon
  • Militära fordon
  • Bil som används av den som beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrad, efter beviljad ansökan till Skatteverket
  • Bil som enligt Vägverkets fordonsregister är utrustat att drivas helt eller delvis med el, alkohol (minst E85) eller annan gas än gasol.

Mopeder, motorcyklar, traktorer och motorredskap ingår inte i gruppen bilar och omfattas därför inte alls av lagen, och behöver således inte heller nämnas som undantag trots att de är avgiftsfria.

Geografiska undantag

Eftersom ön Lidingö har dess enda åtkomst till fastlandet genom trängselskattbelagda området, så finns ett undantag som innebär att resor till eller från Lidingö är också undantagna, under förutsättning att fordonet passerar någon av betalstationerna vid Ropsten (de vid Gasverksvägen, Lidingövägen, Norra Hamnvägen) samt ytterligare en betalstation inom 30 minuter.[11]

Motorvägen Essingeleden är också avgiftsfri fastän den går igenom trängelskattbelagda området då den är den enda nord-sydliga rutten förbi Stockholms innerstad. Alla på- och avfarter av Essingeleden inom trängselskattbelagda området har betalstationer vid sig.[5] Enda undantaget är E4 söderifrån, avfarten mot Bromma/Vällingby är avgiftsfri då denna leder direkt ut på Drottningholmsvägen och upp på Tranebergsbron, utan möjlighet att svänga av på lokalgator. Detta gäller inte om man kör E4 norrifrån mot Tranebergsbron, då blir det avgift på grund av den väg man leds via. Det blir till och med två avgifter, en in i avgiftsringen och en ut, enligt principen att ringkanten är det som beskattas. Man kan köra Frösundaleden istället, utan avgift.

Historia

Bakgrund

Förra finansborgarrådet i Stockholm, Annika Billström, s, lovade före valet 2002 att det inte skulle bli någon trängselskatt i Stockholm men tvingades efter valet att ändra sin åsikt sedan hennes eget parti, Socialdemokraterna, accepterat detta krav att få Miljöpartiet att stödja en socialdemokratisk regering.

En anledning till att det just blev en trängselskatt är att vägavgifter endast får tas ut på nybyggda vägar och broar vilket var planerat att ändras med en lagändring. Anledningen till att det blev en statlig skatt och inte längre en kommunangelägenhet var att kommuner endast kan beskatta sina egna invånare. Därför tog Vägverket över projektet från Stockholms Stad under tiden som upphandlingen av det tekniska systemet pågick.

Opinionsläget

Opinionen var innan försöket starkt mot trängselskatter i Stockholm och i de kommuner som redan genomfört omröstningar har trängselskatter mycket tydligt avvisats. Enligt flera opinionsundersökningar svarade en mycket stor majoritet av befolkningen i såväl Stockholms län, Stockholms stad och Stockholms innerstad nej på den raka frågan om ja eller nej till trängselskatt. När försöket avslutats visades det dock sig att opinionen hade vänt, en klar majoritet av de boende i Stockholms stad och även en majoritet av de boende i Stockholms län var för trängselskatterna. Den stora skillnaden mellan undersökningarna kan tänkas bero på formuleringarna av frågan. De som beställts av tidningarna har frågat om man är för eller emot trängselskatter. Den som beställdes av miljöpartiet i maj hade valsedelns fråga, som har ansetts vara mer positivt vinklad.

Juni 2005

En undersökning genomfördes av Skop i juni och juli 2005 med 1 100 intervjuade personer och visade att över 70 procent av befolkningarna i samtliga tre grupper ovan var emot försöket. (Opinionsundersökningen i PDF) I en opinionsmätning utförd av PFM Research i Sverige AB i juni 2005 på uppdrag av Stockholms stad intervjuades 1 000 länsinvånare i åldern 18 till 74 år per telefon. När de tillfrågades om vad de tycker om att staden beslutat genomföra försöket svarade 52 procent att de tyckte att beslutet var dåligt eller ganska dåligt, medan 42 procent tyckte att beslutet var ganska bra eller mycket bra. Av de svarande som bodde i Stockholms stad så svarade 49 procent att beslutet att genomföra försöket är ganska bra eller mycket bra, medan 45 procent ansåg att beslutet att genomföra försöket är ganska dåligt eller mycket dåligt. (Opinionsundersökningen i PDF) Den politiska oppositionen har kritiserat Stockholm stads opinionsundersökningar, bland annat för att frågorna inte har redovisat kostnaderna.

Januari-maj 2006

De opinionsundersökningar som skett efter att försöket startat visar på en viss svängning i opinionen. Aftonbladet/Sifo redovisar 57 procent negativa och 33 procent positiva till en permanentering av försöket. Undersökningen skedde 23-26 januari 2006 med ett representativt urval på 1 000 personer över 18 år som bor i Stockholms län. (källa) Svenska Dagbladet/Sifo genomförde en mätning mellan den 18 januari och 21 februari 2006 som redovisar 53 procent negativa och 32 procent positiva till en permanentering av trängselskatten bland invånarna i Stockholms län. (källa). I en mätning som TEMO/DN gjorde mellan 28 februari och den 7 mars visar att 47 % av invånarna i Stockholms stad skulle rösta nej till trängselskatt, medan 43 % skulle rösta ja [1] om valet varit under den tidsperioden. Enligt en sifo-undersökning (beställd av miljöpartiet) i maj var 62 % av stockholmarna nu positiva till trängselskatterna medan 30 % var negativa. .(källa).

September 2006

Opinionsundersökningar som gjort efter att försöket avslutat har visat att en majoritet av såväl de boende i Stockholm stad och i Stockholms län är positiva till trängselskatterna. Enligt en Demoskopundersökning skulle 56 % av kommuninnevånarna och 52 % av länsinnevånarna rösta för trängselskatterna, 36 respektive 37 % skulle rösta emot. (källa). Det slutliga valresultatet för de kommuner som genomförde folkomröstning i frågan visar dock på en mycket stor avvikelse från opinionsundersökningen. Enligt undersökningen skulle väljarna i Salem, Tyresö, och Vaxholm rösta ja med 76, 62, respektive 80 procent. Valresultatet för dessa kommuner gav dock en ja-andel om 40, 44 respektive 46 procent.

Valresultat i folkomröstningen

Texten på valsedeln i Stockholm var: "Miljöavgifter/trängselskatt innebär att avgifter tas ut i biltrafiken i syfte att minska köer och förbättra miljön. Intäkterna återförs till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik och vägar."

Resultatet blev för Stockholms kommun att 51,5% röstade ja, och 45,8 % röstade nej. Valdeltagandet var 74,7%.

Resultat från folkomröstningen - per stadsdelsområde i Stockholm

Stadsdelsområde Antal Antal Antal Antal Andel
Ja Nej blank ogiltiga* röstdeltagande %
Bromma 16943 18807 867 194 79,6%
Enskede-Årsta 14921 11815 542 116 75,7%
Farsta 12729 12244 611 145 71,9%
Hägersten 9131 8654 441 72 75,7%
Hässelby-Vällingby 13474 16566 681 182 73,5%
Katarina-Sofia 26038 15531 672 231 80,1%
Kista 7020 5854 282 179 60,2%
Kungsholmen 19516 18511 760 206 80,1%
Liljeholmen 11316 7743 399 78 76,3%
Maria-Gamla stan 20768 11723 521 167 78,1%
Norrmalm 20611 16714 619 347 79,2%
Rinkeby 2028 1600 59 218 46,8%
Skarpnäck 12799 8158 471 156 74%
Skärholmen 5971 6774 338 89 61,3%
Spånga-Tensta 6161 7574 242 163 65,8%
Vantör 8124 8551 433 116 66,5%
Älvsjö 4781 6234 251 59 79,6%
Östermalm 19815 22373 736 297 78,8%
Totalt: 232146 205426 8925 3015

* = Ogiltiga röstsedlar kan vara röstsedlar från andra kommuners folkomröstningar eller röstsedlar där någon skrivit, ritat eller på annat sätt påverkat innehållet.

Texten på valsedeln i övriga kommuner var "Anser du att trängselskatt ska införas permanent i Stockholm ?"

I samtliga de 14 omgivande kommuner som röstade blev resultatet ett klart nej. Sammanlagt i de 14 kranskommunerna röstade 39,8% ja och 60,2% nej, blankröster borträknade.
Resultat från folkomröstningen - per kommun

Kommun Antal Antal Antal Antal Andel
Ja Nej blank ogiltiga* röstdeltagande %
Danderyd 32,5% 67,5%
Ekerö 39,9% 60,1%
Haninge 40,8% 59,2%
Lidingö 29,6% 70,4%
Nacka 42,9% 57,1%
Nynäshamn 41,2% 58,8%
Salem 39,6% 60,4%
Sollentuna 40,8% 59,2%
Solna 15 629
43,9%		 19 969
56,1%		 1 302 215 77 %
Tyresö 44,3% 55,7%
Täby 34,2% 65,8%
Vallentuna 42,5% 57,5%
Vaxholm 45,9% 54,1%
Österåker 8 238
40,9%		 11 902
59,1%		 1 199 111 75 %
Totalt: 39,8% 60,2%

Sammanlagt i omröstningen i de 15 kommunerna (inklusive Stockholm) avgavs 773472 ja- eller nejröster. Av dessa var 47,5% jaröster och 52,5% nejröster. Källor: [2] [3]

Utvärdering av trängselskattförsöket

En analysgrupp har gått igenom rapporterna från försöket. Utvärderingen av trängselskatteförsöket visade att trafiken under avgiftsbelagd tid minskade med 20–25 procent. I innerstan minskade trafiken i snitt 10 procent, luften innanför tullarna har sluppit 9-14 procent av koldioxidutsläppen. Kollektivtrafikresandet beräknas att ha ökat med 4,5 procent.

[4]

Siffrorna gäller perioden som försöket genomfördes. Inga hållbara siffror har redovisats efter det att systemet blivit permanent.

För perioden efter permanent införande har trafiken miskat innanför tullarna, men siffror finns inte ännu. För trafiken utanför tullarna, framför allt Södra Länken och Essingeleden har trafikmängden och trängseln ökat, för att folk som förr åkte väg E4.25 via centrala Stockholm som genomfart nu undviker det.

Debatt

Argument för/emot trängselskatter i Stockholm

Argument för trängselskatter i Stockholm

  • Trafikmängden har minskat med cirka 22 procent i innerstaden.[5] Enligt dåvarande miljöminister Lena Sommestad innebär trängseln på gatorna i Stockholm en kostnad för samhället på mer än fem miljarder kronor varje år, bland annat genom ökade transportkostnader och minskad ekonomisk effektivitet.
  • Den totala tid som stockholmarna tillbringar i köer minskar, vilket frigör tid för arbete och umgänge, tid som tidigare förbrukats till transporter. Eftersom tid spenderad i bilkö är en för alltid förstörd potentiell produktionsresurs, innebär en ökad trängsel en direkt kostnad för privatpersoner och företag, och skadar tillväxten i regionen. (University_of_Leeds)
  • Bilköerna kostar Stockholm 3 miljarder kr enligt Stockholms handelskammare (enligt andra beräkningar 8 miljarder kr) genom dyrare varutransporter och långa restider. [6]
  • Enligt Naturvårdsverket beräknas de minskade utsläppen leda till att 25-30 liv årligen räddas. [7]
  • Fler bostäder kan byggas i områden som annars inte skulle klara luftkvalitetsnormerna. [8]
  • Genom att en del resenärer till följd av prissättningen åker tidigare eller senare på dagen minskar mängden köer med krypkörning. Eftersom körning 0–10 km/h leder till extremt höga utsläppstal per kilometer, bidrar även de bilar som fortfarande trafikerar staden till minskningen, genom att kunna hålla en jämnare och högre hastighet.
  • De flesta trafikplanerare är eniga om att det inte är möjligt att få bort trängseln i Stockholms innerstad enbart genom att bygga nya vägar. För det första saknas utrymme på marken för att bredda eller utöka vägnätet i innerstaden. För det andra finns ett starkt samband mellan utökat utbud på väginfrastrukur och ökad efterfrågan, det vill säga att det byggs fler och bättre vägar, så väljer också fler att använda bilen allt oftare. (Världsbanken)
  • En avgift som varierar med tid och plats är det enda sättet att ta ut den verkliga marginalkostnaden för biltrafiken, eftersom de externa effekterna (utsläpp, buller, olyckor etc.) är mångfalt högre i tätort och rusningstrafik än på glest trafikerad landsväg. (SoU2006:33)
  • Ett avgiftssystem ger även de intäkter som möjliggör en framtida utveckling och utbyggnad av trafik-apparaten i Stockholm.
  • London har framgångsrikt infört trängselavgifter och därmed minskat biltrafiken och ökat framkomligheten i innerstaden, gjort bussresor snabbare och stadskärnan mer turistvänlig.
  • Det är en fördel med mindre trafik, främst för yrkestrafiken som kan ta sig snabbare runt i stan. Taxiresor blir billigare om resan går fortare i kortare köer. Kollektivtrafiken kan ta sig fram snabbare (källa).
  • Restiderna har blivit kortare (källa).
  • Att inte marginalprissätta användandet av en resurs leder till överutnyttjande. Det är därför det kostar lite pengar att gå till sjukhuset, trots att sjukhuset redan är betalt av skatterna. På samma sätt bör det kosta en liten summa att använda en trång resurs som vägar i innerstaden. Det är med dessa marknadsliberala argument som bland annat Milton Friedman [9] och Johan Norberg[10] för trängselavgifter.

Argument mot trängselskatter i Stockholm

  • Det finns många områden inom ringen där det inte funnits trängsel eller miljöproblem (orsakad av biltrafik inom området). Dvs nuvarande system har dålig "träffsäkerhet" och uppfattas av många som en omotiverad och orättvis beskattning.
  • För de som bor inom avgiftsringen blir det billigare att köra inom ringen istället för att utnyttja t ex Essingeleden, eftersom det kostar att åka ut från det område inom vilket man säger sig vilja minska trängseln och miljöbelastningen. Det är själv ringkanten som är beskattad.
  • Vissa anser att trängselskatter endast under speciella omständigheter leder till att de totala transporttiderna minskar. Det eftersom Stockholm inte har de förutsättningar som normalt krävs för att trängselskatter skall kunna fungera, bland annat tillgång på kringfartsleder. Simuleringar har också visat att de totala transporttiderna kommer att öka, om än omfördelas, med trängselskatter. Kostnaden för samhället på grund av otillräcklig vägkapacitet riskerar att öka, inte minska, med trängselskatter.
  • Många som lätt kan åka kollektivt till arbeten i centrum gör det redan och de som istället kör bil gör det delvis på grund av bostadsorten och den ökade tidsåtgången som kollektivt resande skulle medföra.
  • I praktiken är förslaget likvärdigt med det förslag om avgiftsring, det vill säga en vägavgift som betalas för att få köra in i centrala staden, som fanns några år tidigare. Förslaget förkastades då delvis på grund av orättvisa, att bo på ena eller andra sidan gränsen, samt på grund av Lidingöproblemet (boende på Lidingö måste betala dubbel avgift för att ta sig mellan landsorten och hemmet, medan boende i de övriga förorterna inte behöver betala någonting alls). Lidingöproblemet har med Stockholmsförsöket fått en lösning, men många anser att det fortfarande är en orättvisa där förorts- och landsortsborna betalar för att komma till Stockholm. Vissa kritiker anser att man nu försöker införa ungefär samma system, men under ett nytt namn, i förhoppning om att det ska tas emot bättre.
  • Trängselskatter befaras leda till mer trafik på Essingeleden, men det finns inte långsiktig kapacitet för denna. Det finns farhågor om att det redan under försöksperioden kommer att uppstå svåra köer på Essingeleden. Vägverket har därför tvingas sätta upp stoppljus på vissa påfartsramper och har framfört förslag om att vid behov stänga uppfarter närmast innerstaden helt för att reglera trafiken. Det leder i sådana fall till stillastående trafik i förorterna och att trafik tvingas köra genom innerstaden.
  • Stockholms handelskammare är negativa till trängselskatter på grund av de försämringar av tillgängligheten det medför, enligt dem, för näringslivet. Beträffande den rena butiksverksamheten har Londons handelskammare konstaterat negativa effekter för handeln innanför tullringen.
  • Så som trängselskatten är utformad beskattas själva passagen genom gränsen, inte egentligen körning inom zonen. De som bor innanför kan köra så mycket de vill innanför, men beskattas när de kör ut.
  • Trängselskatten går med förlust. Staten förlorar 3 miljarder på trängselskatten, inklusive bidrag till kollektivtrafiken [11]. Skatteintäkter 0,5 miljard och 3,8 i kostnader. Om skatten permanentas går skatt och kostnader inkl kollektivtrafik troligen jämnt upp, men startkostnaden har man haft.
  • Det finns inga garantier för att skatten går tillbaka till regionen. Eftersom det är en statlig skatt tillfaller intäkterna staten. Systemet medför därför en ökad beskattning av Stockholmsområdet.
  • Kostnaderna går delvis till bussförarjobb i Stockholm, men stora summor till busstillverkare, administration och avläsningsteknikföretag placerade i andra städer.
  • Budfirmor, transportföretag och andra företag där transporter över betalningsgränssnitten ingår i tillhandahållna tjänster har höjt priserna för att täcka kostnaderna för trängselskatten. Systemet leder därmed till en förhöjd prisnivå i regionen.
  • Taxi kör också buduppdrag, men de har frihet från trängselskatt. Det går inte att kontrollera om de kör passagerare eller bud. Det blir en snedvridning av konkurrensen.
  • Motormännens Riksförbund är negativa till trängselskatterna och hur de tillkommit samt anser att bilisterna redan idag betalar tillräckligt mycket i skatter och avgifter. Därför gjorde man stora namninsamlingar för att tvinga fram folkomröstning, vilket lyckades. I flera kommuner hölls sådana omgående vilket visade en mycket stark opinion mot trängselskatterna. I Stockholm valde dock den politiska majoriteten istället att påstå att trängselskatterna till en början var ett försök och att folkomröstningen först skulle hållas i samband med valet 2006.
  • Många invånare anser att de har fått allt för lite information om vad trängselskatterna innebär. Under oktober till december 2005 skickade Vägverket ut en kortfattad information om försöket till samtliga registrerade fordonsägare i Sverige.
  • Det har även hävdats att trängselskatterna slår hårdast mot medborgare med små ekonomiska resurser.

Kritik mot genomförandet av trängselskatteperioden

Emblem-scales.svg
 Denna artikels neutralitet är ifrågasatt.
Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.

Trängselskatterna har varit en mycket omdiskuterad fråga. Den politiska majoriteten i Stockholms stadshus har fått mycket kritik från oppositionen. Inte minst finansborgarrådet Annika Billström (s) har kritiserats för att hon i valrörelsen 2002 lovade att detta inte skulle införas. Principbeslut om det togs dock över Billströms huvud, när Miljöpartiet de Gröna fick gehör för detta krav i de förhandlingar som ledde till att partiet i riksdagen blev ett stödparti till den socialdemokratiska regeringen. Billström har därefter rättat sig i partiledet och argumenterar nu för införandet av trängselskatter.

Till en början var dock Annika Billström tydlig med att ett villkor var att pengarna som betalades in i skatt skulle gå tillbaka till regionen. Därför var hon starkt emot lagstiftningen om att staten först skulle dra av sina omkostnader, men ändrade sig även denna gång.

Fördelning och demokrati

Hur intäkterna används är av avgörande betydelse för den fördelningsmässiga profilen av trängselprissättning av väg. För att få acceptans hos allmänheten, menar många forskare, bör intäkterna på ett eller annat sätt kunna användas av dem som bor i regionen. Dessa bör också ha möjlighet att kunna rösta om skattens storlek och intäkternas användning. Som ett led i detta kommer en folkomröstning att äga rum i Stockholms kommun.

Intäkterna av skatten kommer inte att gå till vägar utan i första hand betala kostnaderna för tekniken, och för utökad kollektivtrafik. Under det halvår försöket pågår räcker inte intäkterna för det utan staten skjuter till pengar. Flera hundra tusen transpondrar samt cirka 200 nya bussar är de största kostnaderna. Om skatten fortsätter att tas ut efter försöket går pengarna till den allmänna budgeten. Dessa pengar ska i så fall bland annat betala den ökade kollektivtrafik man inför. 200 miljoner per år går till staten som kompensation för startkostnaden för skatten [12].

Eftersom trängselskatten inte är avdragsgill i något inkomstslag kommer systemet att ge ökade skatteinkomster för staten även utöver själva trängselskatten då företag höjer sina priser för att kompensera för den ökade kostnaden samt ersättningarna för trängselskatt som betalas vid tjänsteresor höjs. Återförande till regionen av dessa skatteintäkter har inte diskuterats i debatten kring försöket.

Försöket ger inte särskilt många jobb i Stockholm, eftersom administration och telefon/epostsvar har placerats på andra orter (exempelvis i Linköping). Avläsningstekniken sköts dock från Stockholm och några fler jobb som bussförare blir det.

Folkomröstningen ska ha följande text på valsedeln: "Miljöavgifter/trängselskatt innebär att avgifter tas ut i biltrafiken i syfte att minska köer och förbättra miljön. Intäkterna återförs till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik och vägar." Den andra meningen som utretts då den inte ansetts riktigt sann, en del mer kollektivtrafik blir det, men en stor del av avgifterna går till kostnader för skatten.

Ett antal kommuner har på egen hand beslutat ha kommunal folkomröstning samtidigt med Stockholm i denna fråga, nämligen åtminstone Danderyd, Ekerö, Haninge, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Solna, Tyresö, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker [13]. Solna och Lidingö ska ha texten "Anser du att trängselskatt ska införas permanent i Stockholm ?" på valsedeln.

Socialdemokraterna och dess stödpartier har deklarerat att man bara tar hänsyn till omröstningen i Stockholm. De borgerliga partierna har deklarerat att man väger in även övriga kommuners omröstningar.

Källor

  1. ↑ ”Trängselskatt”. Vägverket. http://www.vv.se/templates/page3____10911.aspx. Läst 2007-08-05. 
  2. ↑ ”Odramatisk start för biltullarna”. Dagens Nyheter. 2007-08-01. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=676098. Läst 2007-08-05. 
  3. ↑ 3,0 3,1 ”Stockholmsförsöket”. Stockholmsförsöket. http://www.stockholmsforsoket.se/. Läst 2007-08-05. 
  4. ↑ ”"Vi säger ja till trängselskatten för att finansiera kringfartsleder"”. Dagens Nyheter. 2006-10-01. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=576709. Läst 2007-08-05. 
  5. ↑ 5,0 5,1 ”Betalstationernas placering”. Vägverket. http://www.vv.se/templates/page3wide____21329.aspx. Läst 2007-08-05. 
  6. ↑ ”Betalstationen - så fungerar den”. Vägverket. http://www.vv.se/templates/page3wide____21311.aspx. Läst 2007-08-05. 
  7. ↑ ”Återlämning av transponder”. Vägverket. http://www.vv.se/templates/page3____17243.aspx. Läst 2007-08-05. 
  8. ↑ ”Extra avgift vid sen betalning”. Vägverket. http://www.vv.se/templates/page3____14562.aspx. Läst 2008-10-11. 
  9. ↑ ”Tider och belopp”. Vägverket. http://www.vv.se/templates/page3____21106.aspx. Läst 2007-08-05. 
  10. ↑ ”Trängselskatt införs i Stockholm 1 augusti 2007”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/3485/a/80106. Läst 2007-08-05. 
  11. ↑ 11,0 11,1 ”Undantag från trängselskatt”. Vägverket. http://www.vv.se/templates/page3____14071.aspx. Läst 2007-08-05. 

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Tr%C3%A4ngselskatt_i_Stockholm"
Personliga verktyg
På andra språk